Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar i städer och kommuner. Exemplet Göta Älv Översvämning i Arvika år 2000. Foto: Åke Johansson, SGI

Syftet med dagens informations- och diskussionsmöte Skapa kontaktyta/mötesplats forskare – praktiker i regionen Sprida kännedom om projektet i regionen Få kunskap om regionala erfarenheter: Vad sker i regionen? Vilka frågor är angelägna för regionen? Vad är användbar kunskap? Första steget på en ömsesidig lärandeprocess forskare – praktiker

DAGORDNING 09.00 Välkomna! 09.00 -10.15 Presentation av projektet: syfte, bakgrund och arbetssätt 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.45 Gruppdiskussioner 11.45-12.30 Uppsamling av diskussioner samt hur går vi vidare? 12.30 På återhörande!

Projektets syfte Analysera och bedöma framtida översvämningsrisker, där socioekonomiska scenarier beaktas tillsammans med andra kritiska faktorer som är viktiga vid utvecklande och implementering av anpassningsstrategier Ta fram underlag till ett verktyg för integrerade sårbarhetsbedömningar Identifiera kritiska faktorer för anpassning Diskutera kriterier för robust hantering av klimatfrågan

Geoteknik och miljöanalys! Verktyg! Sårbarhet! Geoteknik och miljöanalys! Anpassning/sårbarhet! Deltagande- och beslutsprocesser! Anpassning!

Göta älvdalen ett känsligt område för klimatförändringar? Carina Hultén och Yvonne Andersson-Sköld Statens geotekniska institut Foto: SMHI

SMHI:s klimatdata

Påverkas stabiliteten av klimatförändringar? Försämring av stabilitet mellan 5- 30 % Störst förändring kombination höjda grundvattentryck och erosion Områden som precis uppfyller dagens krav på säkerhetsfaktorer kommer få minskad säkerhetsmarginal

Hur kommer förändringarna att påverka? Ökad nederbörd och ytavrinning, högre vattenföring och vattenstånd kan leda till ökad erosion och ökat grundvattentryck => Försämrad stabilitet Slänter som är på gränsen till att vara stabilia kan påverkas redan vid små förändringar Krävs ökad omfattning av förstärkningsåtgärder om samma rekommenderade säkerhetsfaktorer som idag gäller. Områden med kvicklera kan komma att påverkas vid ökad erosion som kan initiera ett primärskred.

Underlagskarta – Områden med erosionskänslig jord Förändrad benägenhet för erosion på grund av förändring av hundraårsflöden respektive intensiva regn Förändring i intensiva regn (Echam A2) p.g.a. klimatförändringen fram till perioden 2071-2100 Förändring i hundraårsflöde (Echam A2) Vikt: ×1 Vikt: ×1 Vikt: ×1 Resultatkarta: Förändring av benägenheten för erosion p.g.a. klimatförändringen fram till perioden 2071-2100 Figur 4.1 Sammanvägning, erosionsområden. Förändrad benägenhet för erosion på grund av förändring av hundraårsflöden respektive intensiva regn beroende på klimatförändringen fram till perioden 2071-2100.

Underlagskarta – Områden med risk för skred och ras i områden med jordlager med lera och silt Förändrad benägenhet för skred och ras på grund av ökad erosion och avrinning som leder till ökat portryck. Förändring i avrinning (Echam A2) p.g.a. klimatförändringen fram till perioden 2071-2100 Förändring av benägenheten för erosion p.g.a. klimatförändringen. (Resultatkartan från föregående bild.) Vikt: ×1 Vikt: ×1 Resultatkarta: Förändring av benägenheten för skred och ras p.g.a. klimatförändringen fram till perioden 2071-2100

Större skred Göta älvdalen 1: Jordfallsskredet 1150, 65 har 3: Intagan 1648-07-10, 27har 6: Ballabo mars 1733, 3 har 9: Utby 1806-12-21, 4,5 har 10: Västerlanda ca 1830, >5 har 12: Surte 1950-09-29, 24 har 14: Göta 1957-06-07, 32 har 15: Agnesberg 1993-04-14, 0,25har 16: Ballabo 1996-04-16, 0,7 har

Göta älv Skredsäkerhet i dag och i morgon En del åtgärdat, mycket återstår Många skred i historisk tid Känslig för förändringar av nederbörd och vattenföring Kunskapsuppbyggnad pågår men ökade resurser och forskning krävs Konsekvenser av skred i såväl bostadsområden, nya och gamla industriområden samt obebyggd mark

”Geotekniska förutsättningar för ökad tappning från Vänern till Göta älv”

Genomsnittlig tillrinning till Vänern EA2 EB2c HA2 HB2 Dagens klimat

www.swedgeo.se

Slutsatser Delar av Göta älv har ej godtagbar stabilitet idag, denna försämras ytterligare vid förändrade flöden Skillnaden mellan åtgärder för ökade flöden är i vilken omfattning åtgärder krävs. Kostnaderna bedöms till mellan ca 1 – 6 miljarder Bättre utredningsunderlag nödvändigt Heltäckande utredningar rörande stabilitetspåverkande faktorer nödvändiga (erosion, vattenstånd, topografi m m) Studerade scenarier kan accepteras förutsatt att dagens lägsta lågvattennivå behålls och att föreslagna åtgärder vidtas. www.swedgeo.se

Känsliga verksamheter - förorenad mark och pågående verksamheter där olyckor kan inträffa EMIR och MIFO verksamheter i Västra Götaland: Totalt 376 pågående A och B klassade verksamheter (EMIR) (V. Götaland 53) 932 av Länsstyrelserna redovisade förorenade områden.(V. Götaland 68)

Höjd grundvattennivå och ökade flöden Samtliga föroreningar som beaktats föreligger starkt bundna inom det förorenade området även vid förhöjda grundvattennivåer och ökade grundvattenflöden. Översvämning Spridning till omgivande mark kan bli betydelsefull. Inverkan på dricksvattenhalterna bör beaktas. Brunnsvattenkvalitén beror av den totala föroreningsbelastningen i området.

Skred av förorenade massor ~ samma storlek som inträffade i Ballabo 1996 Skred av förorenade massor till vattendrag (Göta älv, Säveån) leder till att riktvärdet för dricksvatten t överskrids. Vattentäkter behöver stängas någon timma till följd av förhöjda halter i vattendraget (längre vid större skred)

Övergripande bedömning av ökad tillrinning till Göta älv Ökad nederbörd 30 % ger en ökad föroreningsbelastning med 23 %. Samma ansatts kan göras för de delar av Sverige där den årliga nederbördsmängden ökar med upp till cirka 30 %. Dvs årsbelastningen av föroreningar i dessa vattendrag kan öka med omkring 20 – 25 %. För de vattendrag som redan idag är hårt belastade kan det innebära stora konsekvenser och effekterna kommer betydligt tidigare än vad de skulle göra under dagens klimatförhållanden.

Vad menar vi med sårbarhet? Social scientists tend to view vulnerability as representing the set of socio-economic factors that determine people’s ability to cope with stress or change, while Climate scientists often view vulnerability in terms of the likelihood of occurrence and impacts of weather and climate related events

Sårbarhetsbedömningar analyserar: Orsaker och drivkrafter till förväntade negativa konsekvenser av hot eller risker Svar på hur dessa potentiella negativa konsekvenser kan undanröjas, minskas eller förebyggas Svarar på frågor som rör: Vem eller vad är sårbart? Vad är de sårbara inför? Varför är de sårbara? Vad kan göras för att minska sårbarheten?

Konsekvens vs Sårbarhetsbedömning Konsekvensbedömning Hur allvarliga är riskerna? Försöker “förutspå” konsekvenser Uppmärksammar ingående framtida exponering Fokusera på en “stressfaktor” Nutida erfarenhet är inte alltid direkt relevant Diskussion om anpassning sker ad hoc Sårbarhetsbedömning Hur kan riskerna minskas? Undersöker orsaker till sårbarhet Uppmärksammar ingående sociala orsaker till sårbarhet, och kapacitet att adressera denna Flera stressfaktorer beaktas Nutida erfarenheter av risker och hot används som utgångspunkt Diskussion och bedömning av anpassning och anppassningsförmåga är central

Varför diskuteras sårbarhet och klimat? Naturkatastrofer och extrema vädertillfällen Långsamma förändringsprocesser och ökad påfrestning

Sårbarhetsbedömning inför klimatförändringar Utsläpp av växthusgaser Koncentrationer Klimat- förändringar variationer Exponering Konsekvenser av klimatförändringar Icke-klimatrelaterade faktorer Känslighet Anpassnings- kapacitet Mitigation Anpassning Sårbarhet inför klimatförändringar

Konsekvenserna av klimatförändringarna är inte uniforma Skiljer sig åt för olika Människor Platser Tider Respons på risker skiljer sig också åt Sårbarhet inför klimatförändringar skiljer sig åt mellan socio-ekonomiska grupper, regioner och sektorer Plats: exponering exemplet katrina new orleans, vattenära bebyggelse Tid: när sårbar: under eller efter händelsen. Långsamma proceser. Ökad påfrestning på system utan tid för återhämtning

Vad är “kritisk sårbarhet”? Faktorer för att identifiera kritiska sårbarhetsprocesser och situationer: Konsekvensernas magnitud Förväntad tid för inträffande av konsekvenser Varaktighet och återställande av konsekvenser Sannolikhet för konsekvenser och sårbarhet Anpassningsmöjligheter Fördelning av konsekvenser och sårbarhet Betydelsen hos det/de system som hotas

Hur kan sårbarhetsbedömningar användas Viktigt att beakta Hur sårbarhet beskrivs och mäts Hur informationen kan användas praktiskt Uppdateringar Hur kan sårbarhetsbedömningar användas och hur bör de utformas för praktisk långsiktig planering..? Hur enkelt beskriva något så komplext?

Att ta fram ett användbart verktyg för integrerad sårbarhetsbedömning Dubbelexponering Klimatsårbarhetsindex Nedskalade socio- ekonomiska scenarier

Dubbelexponering

Klimatsårbarhets index

Nerskalade socioekonomiska scenarier Global Regional Miljöaspekter Ekonomi A1 A2 B1 B2 Drivkrafter Folkmängd Teknik Energi Jordbruk Markanvändning IPCC SRES fyra scenarioutgångspunkter (Carter et al 2004)

Varför forskning genom deltagande? Utbyte kunskap/erfarenheter Forskningsinput i planering/beslutsfattande Resultat kan valideras och testas kontinuerligt Tydligare användbarhet/relevans av forskning

Deltagarprocessen – steg mot ömsesidigt lärande Kunskapsbehov & beslutssituationer Sårbarhetsbedömning, resultat & beslutskontext Möte 2 Möte 3 Möte 1 Slutsatser regionen Slutsatser nationellt Erfarenhets-utbyte A A B B C C D D Sårbarhetsbedömningar, innehåll Tillämpning Processmöten

Vad vi ska göra tillsammans: Diskutera och besluta vilka situationer som verktyget ska användas till. Besluta vilka faktorer som behövs för att kunna analysera/bedöma situationen. Bestämma huruvida faktorerna är väsentliga, dvs. välja indikatorer. Avväga mot datatillgång? Fundera på hur man presenterar resultat för att underlätta diskussion om tolkning och beslutsfattande.

Projektets tidsplan A B C D 1 2 3 2008 2009 2010 Syntesanalys av frågeställningar Presentation av slutsatser, publikationer Val av kommun och case 1 A B C D 2 3 2008 2009 2010 Processdesign och projekt- planering Genomförande av integrerade sårbarhets- bedömningar

Återsamling kl. 10.45

Introduktion till gruppdiskussion Ett steg på vägen mot ömsesidigt lärande är att få kunskap om regionala erfarenheter! Diskussionsgrupper med utsedd ordförande och sekreterare samt en av projektets forskare. Uppsamling 11.45 Diskussionsfrågor: Hur är din verksamhet/kommun sårbar inför klimatförändringar och klimatrelaterade risker? Hur för din verksamhet/kommun in sårbarhetsaspekter i den långsiktiga planeringen och hur beaktas detta i planeringsprocessen? Hur kan din verksamhet/kommun anpassa sig till klimatförändringar?

Grupper Grupp 1 (Stora salen) Grupp 2 (Stora salen) Grupp 3 (Grupprummet) Erik Cedergårdh Åke Johansson Tommy Andersson Lennart Olofsson Leif Isberg Leif Jendeby Johan Mannheimer Anders Hallingberg Göran L Andersson Bo Carlsson Lars Magnusson Magnus Svensson Pär Norgren Leif Löf Ulrica Postgård Mehdi Vaziri Anne-Marie Carlsson Ann-Marie Ramnerö Karin Bergdahl Birgit Willner Ingvar Andersson Tina Ekmark Anja Boström Yvonne Rogbeck Lennart Holmgren Grupp 4 (Caféet) Grupp 5 (Caféet) Grupp 6 (Caféet) Anneli Hulthén Lennart Bernram Marie Johnsson Svante Carlsson Anna-Lena Levin Carita Sandros Lennart Nilsson TorBjörn Nilsson Jan Ekström Ulf Moback Gunilla Lingenhult Daniel Ekström AnnLouise Elliot Karin Blechingberg André Berggren Lars Heineson Jennie Werner Inger Svensson Carin Gustafsson Agneta Sander Peter Sevestedt Cecilia Dahlman Eek Lars Nygren Torbjörn Andersson Max Ekberg Anna Nordlander Jens Rasmussen

Au revoir! På återhörande! Två kommuner – mer intensivt samarbete Löpande information om projektets resultat, publikationer via www.cspr.se Myndighetsgruppen för klimatanpassning: portal CSPR fortbildningsdagar