Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin ”Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt” Alkohol och narkotika i Gävleborg ur ett folkhälsoperspektiv Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Region Gävleborg, Kunskap till praktik, nationell Baskurs 1: Riskbruk, missbruk och beroende Söderhamn 2010-09-29

Folkhälsa = Uttryck för befolkningens hälsotillstånd Tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan En god folkhälsa innebär att hälsan bör vara så bra som möjligt och så jämlikt fördelad som möjligt

Gemensamma riskfaktorer – samma levnadsvanor Hjärt- och kärlsjukdom Psykisk sjukdom Cancer Skador Bestämnings-faktorer valdeltagande utbildningsnivå deltagande i arbetslivet ohälsotal socio- ekonomi Levnadsvanor fysisk aktivitet kost/övervikt/fetma tobak alkohol Sjuklighet Dödlighet

Ojämlikhet i hälsa Sociala skillnader i levnadsvanor – sociala skillnader i sjukdomsrisk Dålig ekonomi och brist på inflytande över arbete och livssituation ökar kraftigt sårbarheten för sjukdomar Konsekvenserna av sjukdom kraftigt socialt snedfördelade, ex. alkoholrelaterad sjukdom och död Innebär att enbart informationsinsatser otillräckliga – andra metoder krävs för att minska sociala skillnader i hälsa Källa: Lägesrapport om livsstilsfrågor. Livsstilsrapport 2008, Statens Folkhälsoinstitut, A 2008:05

Riskabla alkoholvanor i Sverige Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2009 (16-84 år) Andel i procent kvinnor män samtliga 10 18 14 Könsskillnad – större andel män Åldersskillnad – andelen minskar med stigande ålder Större andel för män bland grupperna: - Arbetslösa - Någon gång varit i ekonomisk kris - Saknar kontantmarginal - Låg inkomst (Motsvarande skillnader finns ej för kvinnor d.v.s. dessa faktorer påverkar mäns alkoholkonsumtion men inte kvinnors) Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007, bearbetningar: Samhällsmedicin Gävleborg

kvinnor män 16-29 år 28 32 30-44 år 8 18 45-64 år 6 14 65-84 år 2 5 Riskabla alkoholvanor i Sverige: Åldersgrupper Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2009 (16-84 år) Andel i procent kvinnor män 16-29 år 28 32 30-44 år 8 18 45-64 år 6 14 65-84 år 2 5 Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007, bearbetningar: Samhällsmedicin Gävleborg

Riskkonsumtion alkohol i Gävleborgs län Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 (18-84 år) Andel i procent Kvinnor Män andel antal andel antal Riket 9,5 325 000 16,9 580 000 Länet 9,1 8 900 15,6 16 000 Länet ligger på samma nivå som riket Relativt stabilt mönster sedan 2004 Könsskillnad Liknande åldersskillnader som i riket I princip inga geografiska skillnader inom länet Inga skillnader mellan inkomstklasser Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007, bearbetningar: Samhällsmedicin Gävleborg

Sverige: Använt cannabis någon gång Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2009 (16-84 år) Andel i procent kvinnor män samtliga 8 16 11 Könsskillnad – större andel män Åldersskillnad – andelen minskar med stigande ålder Större andel för män bland grupperna: - Arbetslösa, studerande - Någon gång varit i ekonomisk kris - Låg inkomst (Motsvarande skillnader finns ej för kvinnor d.v.s. dessa faktorer påverkar mäns cannabisanvändning men inte kvinnors) Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007, bearbetningar: Samhällsmedicin Gävleborg

kvinnor män 16-29 år 16 26 30-44 år 8 21 45-64 år 5 11 65-84 år 0 0 Sverige: Använt cannabis, åldersgrupper Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2009 (16-84 år) Andel i procent kvinnor män 16-29 år 16 26 30-44 år 8 21 45-64 år 5 11 65-84 år 0 0 Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007, bearbetningar: Samhällsmedicin Gävleborg

Använt cannabis: Gävleborgs län Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 (18-84 år) Andel i procent Kvinnor Män andel antal andel antal Riket 7,5 250 000 14,0 477 000 Länet 5,4 5 000 9,7 9 300 Länet ligger på en lägre nivå än riket Relativt stabilt mönster sedan 2004 Könsskillnad Liknande åldersskillnader som i riket men på en lägre nivå Små geografiska skillnader inom länet Högre andel bland män i lägsta inkomstklassen, inga skillnader för kvinnor med avseende på inkomst Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007, bearbetningar: Samhällsmedicin Gävleborg

(Källa: Alkohol- och narkotikautvecklingen i siffror, FHI)

(Källa: Alkohol- och narkotikautvecklingen i siffror, FHI)

Skolelevsundersökning Gävleborgs län Klassrumsenkät åk 9 respektive gymnasiet år 2 Samfinansierad enkätserie sedan 1996 Samtliga kommuner i länet, landstinget och Länsstyrelsen CAN genomför undersökningen Samhällsmedicin bearbetar, analyserar och återrapporterar resultatet till kommunernas drogsamordnare Allmän bakgrund om CAN-undersökningen.

Minskning av alkoholkonsumtionen bland 15-åringar Alkohol/narkotika ungdomar : Nationella trender Källa: Nationell CAN-undersökning 2010 Minskning av alkoholkonsumtionen bland 15-åringar 2010 lägsta nivån någonsin bland pojkar 56 % av pojkarna, 65 % av flickorna dricker alkohol Även berusningsdrickandet har minskat 9 % av pojkarna, 7 % av flickorna använt narkotika (tidigare ökning avstannat) ”Haft möjlighet prova narkotika” ligger högt jämfört med början på 1990-talet Allmän bakgrund om CAN-undersökningen.

Alkoholvanor Gävleborg

Alkohol/narkotika i Gävleborg - sammanfattning Stabila mönster över tid Medelåldern för första berusning ligger konstant mellan 13 och 14 år sedan vi började mäta detta 1996 – går ej nedåt i åldrarna 15 % bland flickor respektive pojkar i årskurs 9 är högkonsumenter av alkohol I gymnasiet är andelen konstant kring 40 % bland pojkar Bland flickor på gymnasiet har andelen ökat de senaste 10 åren till 25 % Hembränt har minskat medan smuggelsprit ökat Hembränt är vanligare i länet än i riket Andelen som använt narkotika är konstant i länet under perioden 1996-2008

Preventionsmatris Källa: Bearbetad efter Stiftelsen Soberkonsult 1993-1994, s.21 samt efter Kumpfer 2002, s.26

Referenser Alkohol- och narkotikautvecklingen i siffror, Statens folkhälsoinstitut 2010 Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen Kumpfer 2002: Prevention of Alcohol and Drug Abuse: What works? I ”Strategic Plan for Interdisciplinary Faculty Development: Arming the Nation´s Health Professional Workforce for a New Approach to Substance Use Disorders”, Haack M. R. och Adger H. (eds), Association for Medical Education and Research in Substance Abuse (AMERSA) US Samhällsmedicin Gävleborg 2010: Systemet för epidemiologisk bevakning, www.lg.se/smg ”Hur mår Gävleborg”, ”Kommunprofiler”, ”Nationell folkhälsoenkät”, Alkohol- och drogvaneundersökning” Skolbarns hälsovanor 2005/2006, M Danielson, FHI 2006:10 Stiftelsen Soberkonsult (1993-1994): Förebygga, Upptäcka, Åtgärda. Idéskrift om kommuners och landstings strategi mot alkohol och andra droger. Social fördelning av ohälsa – förklaringar, Sven Bremberg, Nationella folkhälsopolitikens målområden,Statens Folkhälsoinstitut, www.fhi.se

Tack för uppmärksamheten! www.lg.se/smg charlotta.ostlund@lg.se