Trävarumarknaden, aktuellt och trender Mikael Eliasson, Svenskt Trä

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Sid 1, 4-april-08, © Automation Region Automation Region Stockholm Business Region 4 mars 2009 företag, högskola och samhälle i samverkan.
1. Varför finns det pengar?
Julshopping 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Med ambition att bidra till en svensk fordonsflotta oberoende av fossila bränslen 8 maj, 2012.
© Aduct AB voxpop ”folkets röst” ett webb-baserat beslutstödssystem.
Bo Dahlbom 1 •Professor vid IT-universitetet i Göteborg •Forskningschef på Interactive Institute •Ordförande i Rådet för mobila tjänster •Makten över framtiden,
En bransch med många ansikten….
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Affärsutvecklingscheckar •För utveckling av varor och tjänster •För internationalisering 1.
KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN Innehåll •Barometerindikatorn •Konjunkturbarometern Företag.
NetJobs Group AB (publ) Vision och strategi Finansiell plan och finansiella mål 2013.
HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.
Förädling – behöver man hålla på med det i skogsbruket?
L i n d a b | g r o u p p r e s e n t a t i o n 1 Lindabkoncernen Presentation Produkter och systemlösningar med positiv miljöpåverkan.
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
1 Sammanhållningspolitiken och Europa Strukturfonderna efter : Förberedelser! 2010: Europa e sammanhållningsrapporten Budgetöversyn.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Askåterföring i Götaland– En metod för att förbättra skogsproduktionen eller för att restaurera försurade vattendrag? En samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tillväxtverket 1 Ny myndighet – nya möjligheter.
1 Innovationers betydelse Staffan Larsson Tillväxtanalys.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Ekonomirapporten. April 2014
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Thore Sahlin Ordförande Svensk Fjärrvärme
1 onTarget project management TM VÄLKOMNA EFFEKTIV KOMMUNAL E-FÖRVALTNING INKLUSIVE SKOLPORTAL Microsoft och Sigma.
Generell titel. Bakgrund - privata FoU investeringar.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
KONJUNKTURBAROMETERN 24 oktober 2012 ROGER KNUDSEN.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Enterprise Europe Network 1 -Rådgivning som tar Europa till företagen Christina Lugnet GD, Tillväxtverket.
Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige April 2008.
Byggmaterialindustrierna i siffror 144 miljarder kronor i omsättning företag medarbetare Drygt 30 branscher Viktig näring för Sverige Sysselsätter.
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Skogsindustrins betydelse för Sveriges ekonomi Mars 2015.
Så går det för skogsindustrin Grafer från kvartalsrapporten mars 2011.
SVENSKT TRÄ Trädagen 9 april Strategin – inriktning ”Ligga i framkant” – förflytta resurser framåt (nya marknader) Ökad kunskap om marknaden – fördjupade.
Så går det för skogsindustrin September ”Valutaindex för trävaruexport”, 2000 – september 2014 Källa: Sveriges Riksbank, Skogsindustrierna.
Så går det för skogsindustrin Mars ”Valutaindex för trävaruexport”, 2000-mars 2013 Källa: Sveriges Riksbank och Skogsindustrierna.
Så går det för skogsindustrin Grafer från kvartalsrapporten december 2010.
Så går det för skogsindustrin September Förtroendeindikatorn och genomsnitt ”Sågverk och träimpregneringsindustri” 2000 – augusti 2011 Källa: Konjunkturinstitutet.
Kvartalsrapport, december 2015.
Så går det för skogsindustrin September ”Valutaindex för trävaruexport”, 2000 – september 2013 Källa: Sveriges Riksbank, Skogsindustrierna.
Så går det för skogsindustrin December Förtroendeindikator” Sågverk och träimpregneringsindustri”, januari 2000– november 2012 Källa: Konjunkturinstitutet.
Globalisering och innovationer i skogsindustrin Seminarium 12 april 2011 Marianne Svensén.
Skogsindustrins betydelse för Sveriges ekonomi December 2012.
Så går det för skogsindustrin Juni Exportprisindex för sågade trävaror, januari april 2014 Källa: SCB.
Så går det för skogsindustrin Fortsatt investeringsboom i skogsindustrin.
Så går det för skogsindustrierna
Så går det för skogsindustrin
Så går det för skogsindustrin
Inställning till Skogsindustrin resp Skogsbruket
Produktion och export av sågade barrträvaror
Så går det för skogsindustrin
Produktion och export av sågade barrträvaror
Svenskt Näringsliv om elnätsreglering
Produktion, handel och transport
Produktion och export av sågade barrträvaror
Basfakta skogsnäringen, 2017
Produktion och export av sågade barrträvaror
Näringslivets inrikes transporter, 2017
Papper Produktion och leveranser
Presentationens avskrift:

Trävarumarknaden, aktuellt och trender Mikael Eliasson, Svenskt Trä IVA seminarium 19 november 2012 ”Är det Svenska skogsbruket på rätt väg?”

Pris i Sverige för byggmaterial: Trä ”konkurrenskraftigt” jämfört med konkurrerande material?

Trävarumarknaden

Marknad, de viktigaste handelsströmmarna

Marknad, trender 5 – 10 år - ++? - +? + +/- + + ++ ++ Prod Kons

Den viktigaste handels strömmen Sverige exporterar 65 %, varav 5 % utanför E+MENA Av träexporten är 40 % hyvlat

“Gamla respektive nya marknader” 3% 14% (EMU) 19% 14% 6% 6% Europa är problemet. Dock tillväxt i v-ekonomin. USA viktigt, även om tappat från drygt 20% till knappt 20% - alltså ca 20% av allt som produceras i världen sker i USA (dock bara 4,5% av befolkningen). Maktförskjutning till Asien. BNP tillväxt 2012 – andel av världens BNP Källa Nordea

Leveranser från svenska sågverk, 2012 Källa: SCB/Skogsindustrierna

Tre huvudvärdekedjor Konstruktion ”Building with Wood” Inredning och möbler ”Living with Wood” Transport ”Wood in Transport and Packaging”

Träanvändning i Europa, vår huvudmarknad Drygt 50 % av omsättningen till byggområdet går till R&M Förpackning har en hög marknadsandel Skandinavien har en hög andel av det trä som kan benämnas ”synligt ”

Nyproduktion och renovering Källa Euconstruct/Stora Enso

Trender marknad Trä har en ”naturlig” plats i en uthållig samhällsutveckling Marknaden är global, men leveranser sker regionalt ”global pricing - regional business” Konsolidering och konkurrens riktar företagen framåt i värdekedjan Tar bort traditionella mellanled och sänker kostnader Dränerar systematiskt de olika stegen i kedjorna på marginaler Konsolideringen drivs i primärproducentledet, sågverk och skivor Produktutveckling och distribution är frågor som står i centrum

Supply

Produktion och export av sågade trävaror Milj m3 Produktion 2008: 17,5 miljoner m3 (2007: 18,6) Export 2008: 12,0 miljoner m3 (2007: 11,7) Källa: SCB/Skogsindustrin

Europa definierade i “kvalitetsregioner ” ARCTIC NORDIC BALTIC CENTRAL MARITIME Tight and slow grown wood with black knots suited for construction and some appearance applications Tight growth and fresh knots suited for joinery and furniture as well as other appearance applications and demanding construction purposes Faster grown wood suitable for construction purposes, both demanding and general Generally construction grade and packaging grade material 5 % 30 % 15 % 45 % 5 % Av ca 100 Milj M3 Source: Finnforest

Utveckling framåt – parallella fronter Egenskaps ”utveckling” Materialkunskap Utnyttja materialet rätt Eliminera svagheter Process utveckling Effektivisering Mätning Produktutveckling Produkt system Affärsutveckling Plattformar, standardisering Konsolidering

Kvalitet – definitioner krav och trender

Kvalitet/egenskaper - definitioner Hållfasthet - ”E – modul” Utseende - Frikvistighet/friskkvistighet Beständighet - Passivt/konstruktivt skydd

Kvalitetsklasser på trä

Använda virkeskvaliteter

Maskinell hållfasthetssortering Stress-grade Dyna-grade

Kvaliteter, vad betyder det? A1 (O/S - 1) A4 (O/S – 4) B (V ) C (6)

Andelen av total produktionen (2012) Furu Gran Tot Norr 30% 25% 27% Mitt 35% 15% 25% Väst 10% 15% 12% Syd 25% 45% 36%

Kvalitet/egenskaper - trender Råvaran generellt nu generellt inne i ”second growth” Behöver inte betyda ”sämre” än förut, men definitivt annorlunda Sorterings/handelsregler har ”skärpts” jämfört med historiskt Traditionella utfallen blivit sämre Efterfrågan av de historiskt sett bästa kvaliteterna har sänkts på grund av en ändrad industristruktur och industrialisering av produkttillverkning mm Förbättrad teknik för att läsa av och optimera utfallen kompenserar? Mer processinriktad primärproduktion, förenklad produktflora ”Produktifiering” genom bättre definierade produkter och mätteknik

Lång kedja – var finns ursprunglig kvalitet? (Region Optimering mot de produktsegment som finns tillgängliga) Bestånd Optimering mot långsiktig beståndsekonomi Stam Optimering mot givna egenskaps/prislistor Stock Optimering mot volyms och produktutfall Sågad produkt Optimering mot segment/kund Komponent Optimering mot funktion Produkt/system Optimering mot affärssystem

Frågeställningar Ur ett industriperspektiv Kvalitet Vi har mycket liten på verkan på råvara som kommer inom 20 + år Kvalitet är ett komplext begrepp Den traditionella kvaliteten finns inte men kanske inte heller behövs? Hållfasthet allt viktigare vs traditionell bedömning Utveckling utbudet av råvara Mer furu, ”second growth”? Hållfasthetsegenskaper ? Utveckling marknad och teknik Egenskaper/funktion ”Produktifiering”, EWP:s Svårigheter Divergerande flöden, inhomogent material (biologiskt material) Definition av kritisk information och hantering av information genom affärsleden

Är skogsbruket på rätt väg? Tack