Ickemotoriska symtom vid Parkinsons sjukdom

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Advertisements

Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Läggdags - Om sömn hos barn med funktionshinder
Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Hur mäta sömn och sömnighet?
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
TAKTILMASSAGE - en svensk originalmetod.
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
”Ett skratt förlänger livet”
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Hälsa och Kondition.
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Mentala störningar forts.
ERGONOMI Vad är det?.
Kriser.
att förebygga fall, trycksår och undernäring
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
BIPOLÄR SJUKDOM Del I – Om sjukdomen
Systemisk Familjeterapi och Depression av Elsa Jones och Eia Asen
Vardagsrehabilitering
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Hantera en kronisk sjukdom
Ungdomar & Alkohol.
Olika sjukdomsfaser Presymtomatisk fas (under flera år)
Förebygga fall och fallskador
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
SMÄRTA OCH DEMENS
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Sexuell hälsa vid Parkinson Lena Wapner, sjukgymnast, sexualrådgivare Ann-Sofie Ek, sjuksköterska, sexualrådgivare Rehabiliteringsmedicinska kliniken,
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Olika folksjukdomar.
Sjukgymnastik vid myelom
Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom
Psykosomatiska syndrom
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Schizofreni (kluvet sinne)
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Alkohol och droger En översikt.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
NERVSYSTEMET Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Anorexia (utan aptit) Symtom Väger 15% mindre än vad som är normalt.
Hälsa och Kondition.
Mental hälsa.
Marie Hultén Demenssköterska i Mora Författare Utbildar/föreläser Baseboll.
Sjukdomar och besvär.
Barn och stress.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Praktisk stressföreläsning
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Depression hos barn och ungdomar
Psykiskt funktionsnedsättning
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Presentationens avskrift:

Ickemotoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Edith Popek Neurolog Universitetssjukhuset Örebro

Örebro

vid läkarbesök och studier. Parkinsons sjukdom Rörelsestörning/ ” Movement disorder” Ofta mest focus på de motoriska problemen vid läkarbesök och studier.

Parkinsons sjukdom- kardinalsymptom Förlångsamning Skakningar Muskelstelhet Balansnedsättning

Hjärnan använder signalämnet dopamin för att kontrollera nervimpulser som styr kroppens rörelser

Parkinsons sjukdom- vad händer i hjärnan ? Förlust av nervceller som producerar dopa. En långsam tilltagande bristsjukdom. Arvid Karlsson-1950 talet Nobelpris 2000

Icke-motoriska symtom Tillräcklig uppmärksamhet först på senare tid. Stor betydelse för patienter och anhöriga. Påverkar livskvaliteten minst lika mycket som rörelseproblemen (eller mer).

Parkinsons sjukdom- vanliga symptom Depression Sömnstörning Ångest och oro Inkontinens Förstoppning Talstörning Sväljningssvårigheter Skrivsvårigheter Sexuella problem Förlust av luktsinne Smärtor, domningar Synstörningar Blodtrycksfall Demens

Framtiden ? Hitta en markör- blodprov Att bromsa förloppet (bromsmediciner) Fungerande restorativ behandling (celltransplantationer, nervcellsstimulerande läkemedel) Fler symptombehandlande mediciner

Till 90% känner vi inte till orsaken. Vi har ingenting som förebygger sjukdomen. Kaffe? Rökning? Annat ? Ännu finns ingen behandling som bromsar nervcellsdöd och sjukdomutvecklingen. Man har provat celltransplantation och nervtillväxt och stimulerande tekniker utan fullgod effekt. Vi har mediciner (18 st) som symtomatisk behandling. Medicineffekten blir med tiden annorlunda under sjukdomen varvid mer avancerad typ av tillförsel av mediciner kan användas. Kirurgi kan då också vara ett alternativ

Dr.James Parkinson (1755-1827)

Essay Shaking palsy (1817) Även James Parkinson focuserade på motoriken men han beskrev också en del icke-motoriska symtom: ” The bowels, which had been all along torpoid (slö,overksam) now in most cases demand stimulating medicines…” ”In this stage, sleep becomes much disturbed…” ”reumatic pain” ”Sences and the intellect ininjures”

Hur vanlig är sjukdomen i Sverige? Ca 20000 personer har Parkinsons sjukdom Ca 2000 nya fall per år En hel del av dessa är tidigt debuterande: Ca 200 är under 45 år. Medelålder vid insjuknandet är 50-65 år. Något fler män än kvinnor.

Citat från anhörig: ” -Jag förvånades över att han blev lite svårmodig . Inte lika glad när man ringde.” ” -Den förändrade mimiken och humörsväningarna trodde jag bara berodde på sömnsvårigheterna.” ” -Jag visste inte att allt det där berodde på sjukdom och det var så illa som det verkligen var.”

Citat från patienter: ” -Även om de motoriska symtomen är under kontroll är Herr Parkinson ständigt där. Vissa dagar undrar jag hur dagen och natten ska bli. Men ibland glömmer han bort mig. Då får jag vara ifred.” ”-Det värsta med parkinson är det man inte ser och det är mycket.” ”-Min sjukdom är det inte bara jag som lever med. Det påverkar hela min familj.”

Vilka är de vanligaste ickemotoriska problemen? Sinnena påverkas Sömnstörningar Mentala symtom Magtarmsymtom Vattenkastningsproblem m.m. Motorikstörningen är toppen på isberget. Det är inte bara en rörelsestörnng det är mycket mer,

De autonoma och gastrointestinala ickemotoriska symtomen Sväljningssvårigheter Dreggling Förstoppning Illamående Blåsfunktionsstörning, trängningar Försämrad blodtrycksreglering, blodtrycksfall Sexuella störningar Svettningar

De neuropsykiatriska ickemotoriska symtomen Hjärntrötthet/ Asteni Apati, minskad psykisk energi, passivitet Ångest, oro, nervositet Depression Hallucinationer, vanföreställningar Kognitiv svikt Demens Behandlingsrelaterade mentala besvär-Impulskontrollstörning, punding

REM sleep behavor disorder Sömnstörningar Insomni Störd nattsömn Dagtrötthet Parasomni REM sleep behavor disorder (=livfulla drömmar)

Sensoriska symtom Smärta- värk Myrkrypningar Restless legs Förändrad lukt och smak Synpåverkan ( dubbelseende, dimsyn)

Vilka symtom hos vilken patient? ALLA DRABBAS INTE AV ALLA DESSA SYMTOM! Parkinsons sjukdom kan se olika ut hos olika personer. Symtomen varierar under sjukdomens olika faser.

Hur kan vi förstå och behandla dessa symtom?

Översikt anatomi och funktion Komplex anatomi och funktion Komplexa sjukdomsmekanismer.

Förändringar i hjärnan vid Parkinson En sjukdom med gradvis utveckling nervcellsundergång med tilltagande utbredning i hjärnan i olika faser. Framförallt och fortlöpande påverkas dopaminsystemet men också andra nerver och deras signalsystem (serotonin, noradrenalin, achetylkolin) blir involverade och ger symtom.

Mb Parkinson- ” en hjärnas systemsjukdom” Framförallt är dopaminsystemet (servomotorn ) påverkat men även andra system är påverkade i både hjärnan, ryggmärgen och t.o.m det ickeviljemässiga nervsystemet som styr funktioner ute i kroppen.

Braakhypotesen/ neuropatologiska stadier 1-6: 1-2. Påverkan på luktloben och den autonoma nervsystemet ger sämre luktsinne,trög mage urinvägsproblem och blodtrycksfall. Områden i hjärnstammen- smärta, depression, sömnstörning. 3-4. Ytterligare hjärnstams och storhjärnan påverkas som ger motoriksymtom och milda kognitiva symtom. 5-6. Delar av hjärnbarken påverkar högre intelektuella funktioner

Sjukdomens olika faser över tid. Presymtomatisk fas Man har sjukdomen i flera år utan att veta om det! Tidiga sjukdomstecken Inledande sjukdomsfas med motorikproblem –god medicineffekt Fluktuationsfas/komplikationsfas- då det terapeutiska fönster för behandling är mindre.

Parkinsons sjukdom Sjukdomens olika skeden Ett långsamt förlopp under ca 10-15 år ”DE GODA ÅREN” KOMPLIKATIONSFAS Kognitiv störning On-Off Överrörlighet Dosglapp Progress Symtom ”Relevant funktionshinder” = behandlingsstart TID /år

Sjukdomen eller biverkningar? Viktigaste behandlingen är att optimera den dopaminerga behandlingen och få den så jämn som möjligt men med försiktighet. Vissa symtom kan förstärkas: tex- psykiska symtom, impulskontrollstörning, hallucinationer förstärkta blodtrycksproblem sömnstörning ödem

Alla ” ickemotoriska symtom” beror inte på Parkinsons sjukdom! Smärtor, magproblem, oro, depression etc är naturligtvis vanliga symtom bland alla människor. Vid Parkinsons sjukdom är det vanligt med ickemotoriska problem som en del i parkinsonsjukdomen

Det är avgörande att uppmärksamma symtomen ! Effektiva behandlingar finns för många av de ickemotoriska problemen vid Parkinsons sjukdom.

Symtomen missas ofta av läkare och patient Depression 19% Ångest 21% Fatigue 14% Sömnrubbning 39% Symtombilden förändras över tid från tidig till sen fas och fluktuerar under hela sjukdomsförloppet.

Vissa symtom kommer flera år innan de motoriska symtomen! Dopanivå Funktionsstörning av REM sömn Nedsatt luktsinne Störning av blås-tarm och sexualfunktion.Förstoppning vanligast! Depression Problem med uppmärksamhet Problem att planera och genomföra vardagliga uppgifter Motorikstörning ( Parkinsonism) Balansstörning med fall Minnesstörning Psykoser Tid

Citat anhörig: -”Det första jag minns är när pappa börjar känna smak och lukt mindre under middagar.”

Nedsatt luktsinne innebär ökad risk för Parkinson senare i livet. Smakupplevelse hör ihop med luktsinnet

90% har sämre luktsinne vid diagnosen, 38% har märkt av det. Det orsakas av cellförlust i luktloben och uppträder flera år före de motoriska symtomen. Troligen ingen koppling mellan grad av luktnedsättning och sjukdomsstadium. Drabbar vissa dofter tex kryddan oregano. Ingen behandling finns. Lukttester finns.

Citat patient: ” -Jag somnar i regel men vaknar igen efter en timme. Jag känner att benen inte kan vara still och det killar och pirrar i dem. Det går inte få stopp på det. Ibland sätter jag mig på dem men det fungerar inte. Då blir jag arg och gråter en skvätt och går upp.”

Hjärnan får oss att vakna och sova Vårt biologiska ur styrs från hjärnans inre och går av sig självt i en cykel på 24 timmar men rytmen i uppvaknings och sömncentrum påverkas av ljus, hormoner och signalämnen.

Vi sover fyra olika slags sömnfaser under en natt. Den 4:e fasen är REM ”rapid eye movement”- drömsömn Hjärnan är lika vaken som i vaket tillstånd och ögonen rör sig i snabba rörelser. Kroppens rörelseförmåga är kraftigt reducerad. En femtedel av sömnen tillbringas i denna fas.

Sömnens är betydelsefull, vi sover 1/3 av livet. Viktigt för uppmärksamhet inlärning minnet återhämtning immunförsvar m.m.

Störd sömn vid Parkinsons sjukdom Studier har rapporterat att ca 42-98% av PS patienter uppvisar någon form av sömnabnormitet. Orsakas av sjukdomsmekanismen i sig och är ett tidigt symtom Sömnsvårigheter ökar i frekvens vid stigande ålder i populationen även utan diagnosen Parkinsons sjukdom. Yngre Äldre Samtidig förekomst av depression framträder som en påtaglig riskfaktor för insomnia vid Parkinsons sjukdom Samsjuklighet bla- Sömnapne´-symptom anses förekomma i högre frekvens hos patienter av manligt kön och Parkinsons sjukdom.

Insomni (insomning svårigheter) är vanligaste sömnproblemet Svårt att somna in och/ eller att bibehålla sömnen. Sjukdom i regleringssystemet där också läkemedel i sig påverkar det. Täta uppvaknanden Microuppvaknanden som man inte är medveten om.

Parasomnier ( para= bredvid ) Livliga drömmar, mardrömmar, sömngång. REM sleep behaivour disorder-( tidigt!) Kvarvarande muskeltonus som gör att man under drömsömnen lever ut sina drömmar. Kortvariga muskelryckningar Periodiska benrörelser i sömnen Restlesslegs Dystonier

Hypersomni- dagsömninghet Besvärande tendens att somna till i vardagliga situationer. Ses hos 20-50 procent! Orakas av sjukdomsmekanismer, behandlingen och dålig nattsömn. Förorsakar både sociala, familjerelaterade och yrkesmässiga problem.

Sleep benefit= nyttan av sömn ”sömnvinsten” De patienter som får djupsömn på natten mår bättre motoriskt dagtid. Sömnbrist kan ge ökad dagtrötthet, och sämre rörelseförmåga, eftersom den normala upplagringen av dopa under natten ofta uteblir.

Plötsliga sömnattacker Somnolens har rapporterats som biverkan av i de närmaste all medicinering som används för Parkinson. Ökad dåsighet under dagen och episoder av plötslig insomning under bilkörning är tyvärr något som kan inträffa.

Råd för bättre sömn Ickefarmakologisk behandling- Identifiera sömnstörare: God sömnhygien: Regelbunden dygnsrytm Dagsljus Eliminering av koffein / nikotin / alkohol Undvikande av kraftig kroppsansträning inför sänggåendet, men väl lätt isometrisk träning är gynnsamt, och mental träning. Sovrum för vila och ev sex ej arbetsplats, bekväm säng, lagom temperatur och lugn miljö? Farmakologisk behandling Eventuell medicinjustering av sedvanlig parkinsonmedicinering ( Kronisk dopaminerg behandling har visats öka melantoninnivåer vilket minskar tröskeln för dagtrötthet.)

Rastlösa ben (RLS=restless legs) Vanligt hos parkinsonpatienter Onormala känselupplevelser med myrkrypningar, värk, kramp, i ben och armar, och manifesteras i ett obändligt behov av att röra på sig. Symtom som oftast kommer under kväll och tidig del av sömnfasen, och minskar vid sträckning, rörelse, lägesändring eller gång. PLMS; periodic limb movements during sleep - periodiska extremitetsrörelser under sömn. Ökad förekomst med sjukdomsduration Kan ge upphov till mikrouppvaknanden som ger svår sömnstörning med fragmenterad normal sömnrytm.

Citat patient: ” -Det är trögt i huvudet, som sirap. Det går inte att göra något med tankens kraft, det räcker inte till hela vägen till handling” ” -Min röst är en kraftansträngning, det är svårt att formulera sig.” ” -Det som är värst är jag jag inte hela tiden är jag. Jag blir orolig, rädd och gråter. Jag känner inte igen mig själv.”

Mentala sjukdomsrelaterade symtom Oro/ ångest Sänkt sinnesstämning/ depression Apati/ minskad motivation Asteni / trötthet Kognitiv svikt Försämrad simultankapacitet Orsaken är nervcellsundergång i viktiga centra med påföljden att det blir brist på flera signalsubstanser.

Signalsubstansernas olika funktioner Dopamin lust sexualitet motivation aggression/lugn minne humör/känslor aptit kognitiv funktion Noradrenalin Serotonin uppmärksamhet impulsivitet ångest irritation Systemet överlappar på många områden med liknande effekter Samtidigt som varje signalämne också har specifica funktioner. Underfunktion i ett område kompenseras av överfunktion i andra kvarvarande nervceller.

Läkemedelsrelaterade neuropsykiatriksa symtombilder Humörsvängingar relaterade till sjukdomens fluktuation och till medicin nivåer. ON- fas: välbefinnande, lätt euforisk ( man är ” dopad”) OFF- fas: ångest, oro, hjälplöshet

Jean Marie Charcot 1825-1893 räknas som den moderna neurologins skapare. Han beskrev sjukdomen och konstaterade: ”Humörpåverkan är vanligt vid Parkinsons sjukdom”

Fatigue- hjärntrötthet Subjektiv upplevelse av trötthet, brist på energi och en känsla av att vara utmattad 5-20% av normalbefolkningen Förekommer vid många andra sjukdomar förutom Parkinsons sjukdom

Fatigue vid Parkinsons sjukdom Svensk multicenterstudie- (118 patienter där andra sjukdomar var exkluerade.) 77% av patienter upplever trötthet Utlösande faktorer –”OFF”period fysisk aktivitet stress

Depression ( diagnoskrav, DSM-IV) minst 5 symtom under 2 veckor som graderas efter svårighetsgrad Nedstämdhet under större delen av dagen Klart minskat intresse för aktiviteter Nedsatt aptit Sömnstörning Motorisk hämning Brist på energi Initiativlöshet Värdelöshetskänsla Koncentrationsstörning Obeslutsamhet Tankar på döden

Statistik vid Parkinsons sjukdom Lättare depressiva symtom 46% Dystymi, väsentliga depressiva besvär 35-40% Djup depression 7%

Depression Depression liksom sömnstörning visar sig vara de främsta faktorerna för nedsatt livskvalitet. ( 23-30%) Men man måste skilja på genuin depression och överlappning mellan Parkinsons sjukdom och depressivitet. Risk för överdiagnostik av depression och underbehandling av Parkinsons sjukdom

Ångest och panikattacker hos ca 25-40% Det är inte enbart en psykologisk reaktion på sjukdomstillståndet. Ångest uppträder i högre frekvens vid PD än vid andra kroniska sjukdomar. Många gånger framträder ångestsymtom långt innan de motoriska symtomen.

Behandling Kunskap Känna igen symtomen Optimerad antiparkinsonmedicinering Hitta ev orsak- om reaktiv depression- ändra omständigheter, samtalsterapi Ev anti-depressiv medicin med försiktighet pga risk för bieffekter.

Citat patient: ”-Saker jag gjorde var att jag började köpa alldeles för mycket och brände pengar på spel. Jag köpte grejor jag inte hade pengar att köpa.” ”-När det blev balans i medicineringen igen kunde jag kontrollera denna annorlunda kraft inifrån. ”

Impulskontrollstörning Detta är ett av de ickemotoriska symtomen som kan uppstå som en bieffekt av behandling. Repetitivt beteende Bristande kontroll Tvångshandling Lustbetonat-” ger en kick”

Vid Parkinsons sjukdom 6-25% Spelberoende Hypersexualitet Överdrivet shoppande Punding När man märker att en patient lider av dessa sidoeffekter är det en utmaning för behandlande läkare att byta till en annan cocktail av mediciner och få den så jämn som möjligt.

Parkinsons sjukdom med demens ett sent ickemotoriskt symtom. I sent skede av sjukdomen kan brister uppkomma i flera kognitiva funktioner som påverkar det dagliga livet. Det börjar komma symtom på demens.

Medicinsk behandling- Symtomlindring: Parkinsonism- L-dopa Drömsömn-antidepressiva,insomningstabl Hallucinationer- atypiskt neurolepticum Mildra demensutveckling Acetylkolinesterashämmare

Akut toxiskt konfusionstillstånd Här måste man överväga vad som kan vara triggande orsak: Parkinsonmedicineringen? Annan olämplig medicinkombination? Infektion? Stroke? Blodbrist? Hjärtsvikt? m.m.

Behandling Behanling av utlösande faktor tex infektion Dosjustering eller tom utsättning av vissa antiparkinsonläkemedel kan behövas. Ibland behövs medicinering mot hallucinationerna i sig.

Citat patient: ”- Ögonen påverkas. Man ser inte att skriva och det blir svårt att läsa.”

Synproblem vid Parkinsons sjukdom Dopaminerg denervation i ögat minskar Sämre synskärpa Färg- och kontrastseendet blir sämre Uppfattning av rörelse blir sämre Förändrad ögonmotorik OBS! Vanligt med försämrad syn och gråstarr hos äldre!

Synintryck vid Parkinsons sjukdom Vanligt 40% Illusion- ett förvrängt sinnesintryck. Hallucination – visuell. Ett externt synintryck som ej finns. Har man dessutom vanföreställningar kallas det för psykos.

Selektivt dubbelseende- En illusion Dubbelseende för isolerade objekt eller personer vid Parkinsons sjukdom är relaterat till hallucinationer mer än ögon- motorikpåverkan. Det är en miss i perseptionen av omgivningen dvs en lättare kognitiv sänkning. Sämre bildigenkänning. Kan också vara trötthet utlöst av ”OFF”-symtom.

Orsak Parkinsons sjukdom i sig kan ge dessa symtom med tiden. Sällan skrämmande med god insikt.

Riskfaktorer för hallucinationer Parkinsonsjukdomenssvårighetsgrad Sömnstörning Parkinsonmedicinering Samsjuklighet: Toxiskt konfusionssyndrom Depression/ manodepressivitet Kognitiv brist eller demens

Visuell avsökning hos bilförare med Parkinsons sjukdom Test av 79 patienter 151 neurologiskt friska kontrollpersoner Långsam visuell avsökning Dålig uppmärksamhet Nedsatt visuospatial förmåga Kognitiv och visuell svikt gav fel och sämre trafikmärkesidentifiering, värre med ökande kognitiv belastning.

Nervtrådarna som styr magtarmkanalen påverkas tidigt Övre magtarmkanalen: Sväljningssvårigheter Salivansamling i munnen som inte sväljs undan. Dregling oftast nattetid men även dagtid. Muntorrhet Sura uppstötningar pga dålig matstruperörlighet Långsam magsäckstömning ger fyllnadskänsla Illamående Nedre magtarmkanalen: Förstoppning

Sväljningssvårigheter tyvärr svårbehandlat ibland. När det inte går att justera medicinering optimalt, kan man pröva salivhämmande medicinering. För att minska salivproduktionen, men till priset av muntorrhet , kan botulinumtoxin injiceras i spottkörtlarna. Genom att tugga tuggummi ökar sväljningsprocessen och det kan minska obehaget . Kost omläggning och passerad kost, ev. mjukgörande och gel-tillsats för bättre konsistens kan underlätta. I extremfall kan PEG sond vara nödvändig.

Pillrets väg till målet

Magsäckens oregelbundna tömning Förhindrar upptag av L-Dopa- ger lång tid till ”ON”. Oregelbunden effekt trots noggrant tablettschema. Skilj tabeltt intag och måltid, samt ta medicin före måltid. FASS-Madoparkpreparat bör om möjligt intas 30 minuter före eller 1 timme efter måltid. Minska hyperaciditet med protonpumpshämmare eller histaminantagonist. Illamående och andra obehag kan minskas om läkemedlet intas med lätt tilltugg ( tex kex) eller vätska. Intag av medicinerna med proteinrik föda kan reducera effekten Långsammare magsäckstömning nattetid. Kroppsposition bidrager, snabbare absorbtion i liggande jämfört med sittande.

Behandling vid förstoppning Öka den fysiska aktiviteten är av vikt. (Rörelse, sjukgymnastik, cueing) Förändringar i dieten. Ökning av fiber och vätskeintaget ger en mjukare avföring. Proteinmodifierad kost- protein till kvällen. Minskad dos eller eliminering av läkemedel som kan ge förstoppning förbättrar. Tillägg av laxerande läkemedel. Lavemang kan behövas.

Blodtrycksfall Många får blodtrycksfall men alla har inte symtom. Ju längre sjukdomsduration desto mer påverkas blodtrycksregleringen. Är man i 70årsåldern har man också ofta andra sjukdomar med mediciner som interaggerar med antiparkinsonmedicinering som i sig leder till blodtrycksfall.

Behandlingen- egen vård och ev mediciner som höjer blodtrycket Undvik snabba lägesändringar ( från liggande/ sittande) Undvik kärlvidgande situation tex värme (bastu), kraftig ansträngning. Undvik ej salt, öka saltintag och drick 2 liter /dag Undvik stora måltider fra med snabba kolhydrater. Undvik alkohol men drick kaffe. Mild träning ex gå,cykla,simma Tilta sängen ett par grader uppåt Leg holding exercise Undvik att krysta ( valsalva manöver). Använd Kompressionsstrumpor

Sexuella möjligheter vid Parkinsons sjukdom Det finns många orsaker bakom sexuella svårigheter och problem, en kan vara Parkinsons sjukdom och parkinsonbehandling.

Sexuell funktion Neurologiska händelser Blodcirkulation Neuroendokrina system

Neurologisk sjukdom Påverkar kroppens möjligheter att förnimma och reagera sexuellt. Påverkar självkänslan, hotar identiteten som kvinna/ man liksom interaktioner med andra. Partnern dras in i konsekvenserna av sjukdomen.

Sexualitet påverkas vid PD Skakningar, stelhet och långsamma rörelser ger sexuella svårigheter. Minskat ansiktsutryck, mimik påverkar interaktion med andra. Avvikande kommunikation ger minskat utbyta av kärvänlighet, ömhet, tillgivenhet,delgivning av känslor och upplevelser.

Sexualitet vid PD Mediciner och rörelsehinder inverkar liksom psykologiska faktorer såsom ångest och depression. Prestationsångest tillkommer. Rädsla att vara otillräcklig för partnerns förväntningar på intimt samliv Längtan efter ömhetsbetygelser och gemenskap finns kvar hos både PDsjuk och partner.

Sexualitet vid PD Aldrig eller sällan sexuell aptit. Ofta eller alltid erektionsstörningar Ofta eller alltid tidig utlösning Aldrig eller sällan orgasm vid samlag Ofta eller alltid smärta vid samlag Skamkänslor, upplevelse av misslyckande Aldrig eller sällan sexuell aptit. Ofta eller alltid erektionsstörningar Ofta eller alltid tidig utlösning Aldrig eller sällan orgasm vid samlag Ofta eller alltid smärta vid samlag Skamkänslor, upplevelse av misslyckande

Tro inte att alla andra är vansinnigt nöjda! Ta upp problem vid läkar- och sköterskebesök! Våga fråga. Vissa problem kanske inte alls beror på Parkinsons sjukdom.

Behandling- Råd och stöd med biosocialt synsätt Skapa trygghet,glädje, njutning och välbefinnande i samverkan med partnern. Identifiering av begränsningar-Hur kan jag vara mitt kön i min sjukdom? Se annorlunda möjligheter. Att leva trots allt!

Hjälpmedel och medicinsk behandling Tillfällig impotens pga. sjukdom och psykologiska faktorer är vanligt förekommande och behöver inte utredas vidare. Förekomst av nattlig erektion antyder att det fysiologiska mekanismerna är intakta. Impotens sent i sjukdomsförloppet vid Parkinsons sjukdom är att betrakta som ett möjligt, men ej obligat, natural förlopp. Vissa läkemedel kan påverka tex. antidepressiva kan påverka potens och libido. Åtgärder: Urologkontakt bör övervägas- prostatabesvär? Optimerad dopaminergbehandling. Läkemedel mot erektil dysfunktion-Potensmedel vanligen effektiva på impotens vid Parkinsons sjukdom

Citat patient: ” Ibland fungerar inte medicinen som den ska- sk. dosglapp. Då släpper kontrollen över urinblåsan. Jag blir väldigt kissnödig och måste gå på toaletten direkt och ofta vilket är svårt speciellt under natten då det är extra svårt att gå.”

Urologiska besvär De allra vanligaste ickemotoriska symtomen är de som har med urologi att göra. Det leder till att man allt oftare får en känsla av att man måste gå på toaletten. Och att man då måste gå och det är för patienten inte minst nattetid problematiskt.

När kommer de urologiska besvären vid Parkinsons sjukdom? De kommer mer sent i förloppet när man också har de motoriska problemen. Symtomen förvärras med tilltagande sjukdomsduration. Det är lättast att kasta vatten i ”ON” med försämring ”OFF” fas.

Typiska besvär hos såväl kvinnor som män. frekventa behov dagtid trängningar dagtid svårt att hinna i tid inkontinens långsamt flöde tömningssvårigheter täta behov nattetid

Behandling Annan orsak måste uteslutas. Urinvägsinfektioner och förstorad prostata kan ge samma besvär. Det finns också andra sjukdomar som ger ökat urintömningsbehov tex diabetes. Minskat vätskeintag under kvällen efter ca 18.00. Genom att tillse att hjärtat är i ett plan högre än njurarna, genom att sängen lutar ca 10grader minskar urinproduktionen i liggande med ca 500 ml / natt. Hela sängen skall luta, inte enbart huvudet. Om inte adekvat antiparkinsonmedicinering är tillräcklig kan man ge läkemedel som lugnar blåsmuskulaturen och även medel som minskar urinproduktionen nattetid. Botulinumtoxin är ett alternativ

Citat patient: ”Tydlig är den smärtan man får när man blir stel fra på morgonen .Det är en enorm smärta som sliter och drar i en. Man kan bara vara i sig själv och inte tänka på något annat än att försöka överleva den perioden som man vet är allt från en halvtimme till en timme.”

Vad är smärta ?

Hur upplever vi smärta? Vad lindrar en smärtupplevelse? Utvilad God balans Positiva förväntningar Suggesion Hypnos Glädje Förtröstan Trygghet Lugn Dvs många mekanismer styr smärtupplevelsen.

Vid Parkinsons sjukdom Stelhet och muskelsmärta i ryggen och fra axelpartiet är ett vanligt tidigt tecken . Dopaminerg behandling kan ha en smärtlindrande effekt i sig! Tröskelvärdet för smärta skiljer sig mellan ”ON” och ”OFF”. Vanligare med smärta under ”OFF”tid.

Behandling Optimerad farmakologisk behandling vid PD Analgetica Biosocialt synsätt för att lindra smärta och förbättra livskvalitet: Trygghet och team-omhändertagande Taktil touth KBT

Sammanfattningsvis: Ickemotoriska symtom ingår i Parkinsons sjukdom! Nya diagnoskriterier? Kan förutsäga insjuknande i motoriska symtom! Viktiga att känna igen- bromsmedicin? Blodprov?

Prekliniska symtom 10-20 år före insjuknandet i motoriska symtom? Depression, ångest, utmattning. Nedsatt luktsinne Sömnstörning- ( 80% av REMsömnstörning har PD och 70% av PD patienter har störd REMsömn) Förstoppning

Viktigt att ringa in problemen För att medvetandegöra att de ickemotoriska symtomen ingår vid Parkinsons sjukdom Speciellt känsliga ämnen kan vara svårt att ta upp såsom sex och inkontinens. Våga fråga! Frågeformulär kan vara till hjälp. Diagnossäkerheten blir större.

Frågeformulär för utredning av ickemotoriska symtom vid parkinsons sjukdom För ökad medvetenhet hos både patient och doktor om de ickemotoriska symtomen som tillhör sjukdomen

Non- Motor Questionary (NMSQuest) 30 frågor Senaste månadens problem De ickemotoriska symtomen är ej specifica för parkinsonpatienter (En genomsnittlig parkinsonpatient har ca 10 problem medan en patient utan Parkinsons sjukdom har 5 problem)

Flertalet studier- NMSQuest Medel ålder 65-70 år Sjukdomsduration i medeltid 6-7 år De vanligast förekommande är: Behov att kasta vatten nattetid 60% Förstoppning 50% REM sömnstörning 40% Restlesslegs 40%

Skillnader mellan kvinnor och män Kvinnor- fall/ svimmningar nervositet svårighet att känna glädje Män- salivproblem sexuella problem

Mål Förbättra livskvalitet hos PD patienter. Minska på handikapp- Symtomen är behandlingsbara (ickemotoriska symtom är en vanlig orsak till att man behöver sjukhusvård och boende på institution).

En stor utmaning! Effektiva behandlingar finns för många av de ickemotoriska problemen för en förbättrad livskvalitet vid Parkinsons sjukdom Det avgörande är att uppmärksamma dem, att de kommer fram vid läkarbesök mm.

Lästips.

Berätta för varandra något ni lärt er om Parkinsons sjukdom idag TACK!