Ekonomiska och politiska utmaningar i samband med rättighetsbaserad förvaltning Staffan Waldo
Rättighetsbaserad förvaltning • Samhället äger fiskresursen • Rättighetsbaserad förvaltning skapar institutioner som efterliknar viktiga dimensioner i privat ägande – Ej fritt tillträde till resursen • Exempel: – Individuella överförbara fångstkvoter (ITQ) – Individuella överförbara havdagar – Samförvaltning (självförvaltning) • Delegerar förvaltningen
Resursränta, havsmiljö och fördelning • Rationell flotta med god lönsamhet – Stärkt koppling mellan lönsamhet och bestånd • Ingen hänsyn till externa effekter – Påverkan på bottnar – Ekosystemeffekter – Utsläpp av CO2 – Öppna hamnar/lokala kulturvärden – Turism • Ingen hänsyn till fördelningspolitiska aspekter – Hur fördela resursräntan? • Kompletterande förvaltningsåtgärder
Förvaltning och forskning • Vilka frågor löses bäst med vilka förvaltningsåtgärder? • Basera förvaltning på existerande kunskap – Teoretiska och empiriska modeller inom biologi, ekonomi, sociologi, etc. – Ta fram användbara forskningsresultat • Exempel: ITQ i Svenskt pelagiskt fiske – Mål att rationalisera flottan och öka lönsamheten – Undantag för att skydda småskaligt fiske
Svenskt pelagiskt fiske • Före 2009 – Veckoransoner – Överkapacitet – Dålig lönsamhet (Resursräntan 2001/03 = 3 % av omsättn.) • ITQ i pelagiskt fiske 2009 – Flottan minskade med ca 50 % – Ökad lönsamhet • Östersjökvot för att värna om regionalt fiske • Kustkvot för att värna om småskaligt fiske – Utanför ITQ systemet – ”… garantera att detta fiske ska kunna fortsätta utan begränsningar och att möjligheter till nyetablering inom detta segment finns” (Ds 2008:45)
Undantag från ITQ – Svenskt kustfiske efter sill i västra Östersjön • Sillen vandrar genom Öresund • Hög densitet nära land ger lönsamt garnfiske • 20-tal fartyg ÅrSvensk kvot, ton Kustkvot, ton Fångst i kustsegment ton Kustkvot % av svensk kvot % % % %
Svenska landningar i södra och norra Öresund 2011 • Pris januari SEK 4 / kg • Pris september SEK 5.4 / kg
Hur bör sillfisket i Öresund förvaltas? • Veckoransoner? – Dyrt att administrera ett litet fiske – Ej flexibelt • ITQ? – Begränsad handel så småskaligt kan öka men inte minska? – Kustfiskekvoten är undantagen från ITQ • Fortsatt fritt tillträde? – Traditionellt fiske riskerar att konkurreras ut • Samförvaltning? – Homogen grupp fiskare med gemensamt mål förvaltar kvoten – Motsäger målet med fri etablering inom kustkvoten • Dela kvoten höst och vår – Fortfarande fritt tillträde
Utmaningar med rättighetsbaserad förvaltning • Identifiera vilka problem som rättighetsbaserad förvaltning kan respektive inte kan bidra till att lösa • Hur bör systemet utformas utifrån samhällets mål? • Hur fördela fiskemöjligheter och ekonomiska vinster som uppkommer genom nyttjande av en gemensam resurs?