Media Lagar och regler

Sveriges grundlagar Regeringsformen (RF), Tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och successionsordningen (SO). Två av Sveriges fyra grundlagar handlar om medier. Det betyder att medierna har en viktig roll i demokratins utveckling. Med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ges medierna stora utrymmen att förklara vad som sker i samhället. Medierna har också rätt att granska de som har makt. Den svenska demokratin bygger på att ”all offentlig makt utgår från folket”. Genom medierna kan människor i Sverige få insyn i frågor rörande samhället.

Grundlagarna Särskilt viktiga lagar. De styr hur vanliga lagar ska konstrueras och vilka principer som gäller för demokratin i Sverige. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar ett exakt likadant beslut två gånger och att det däremellan varit ett riksdagsval.

Tryckfrihetsförordningen Tryckfrihetsförordningen har sin grund i upplysningstidens idéer och ger tryckta medier i Sverige mycket stor frihet. Att skriva om vad som helst från olika synvinklar. Några inskränkningar finns. Grundlagen ger människor möjlighet att lämna uppgifter till media och samtidigt vara anonym med vissa begränsningar. Detta ska säkra demokratin.

Tryckfrihets-förordningens huvudpunkter Alla har rätt att ge ut tidningar, tidsskrifter och böcker. Tryckta medier får kopieras upp i obegränsat antal och spridas till medborgarna. Syftet är ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. För att göra detta möjligt ges också rätten att anskaffa material, journalisten ska kunna ta reda på saker utan att hindras av polis eller myndigheter. Etableringsfrihet:

Tryckfrihets-förordningens huvudpunkter Alla tryckta medier ska ha en ansvarig utgivare som är juridiskt ansvarig för det som skrivs. Om ansvarig utgivare saknas blir skriftens ägare ansvarig vid ett eventuellt tryckfrihetsbrott. Kan man inte bevisa vem som skrivit texten går det över till den som tryckt den sedan till den som spridit den. Det går inte att komma undan att dela ut brottslig material som saknar utgivare, Ansvarig utgivare

Tryckfrihetsf-örordningens huvudpunkter Staten eller någon annan av dess myndigheter får inte granska vad som skrivs före utgivning. Spridning till allmänheten får inte stoppas. Detta för att all typ av information och åsikter ska få utrymme, även kritik mot de som sitter i statsmakten. Censurförbud

Tryckfrihets-förordningens huvudpunkter Alla som arbetar på eller bidrar med information till en tidning har rätt till anonymitet Anonymitets- och meddelarskydd

Tryckfrihetsbrott Högförräderi: Brott mot rikets säkerhet, någon publicerar något som hjälper ett annat land i syfte att invadera hela eller delar av Sverige. Uppvigling: Att i tidningar uppmana någon att begå brott. Hets mot folkgrupp: det är straffbart att skriva och trycka saker som hotar eller hånar grupper eller enskilda personer genom att anspela på ras, hudfärg el etniskt ursprung, religiös tro el sexuell läggning. Brott mot medborgerlig frihet: Vi har rätt till opinionsbildning. Den som vill hindra detta begår brott. Olaga våldsskildring: Det är inte tillåtet att sprida bilder som skildrar sexuellt våld eller tvång. Förtal och förolämpning: genom att såra el kränka någon kan man åtalas för förtal. Olaga hot: Hot som är menade att någon blir rädd för att bli utsatt för våld är olagligt.

Tryckfrihetsbrott Högförräderi: Brott mot rikets säkerhet, någon publicerar något som hjälper ett annat land i syfte att invadera hela eller delar av Sverige. Uppvigling: Att i tidningar uppmana någon att begå brott. Hets mot folkgrupp: det är straffbart att skriva och trycka saker som hotar eller hånar grupper eller enskilda personer genom att anspela på ras, hudfärg el etniskt ursprung, religiös tro el sexuell läggning. Brott mot medborgerlig frihet: Vi har rätt till opinionsbildning. Den som vill hindra detta begår brott. Olaga våldsskildring: Det är inte tillåtet att sprida bilder som skildrar sexuellt våld eller tvång. Förtal och förolämpning: genom att såra el kränka någon kan man åtalas för förtal. Olaga hot: Hot som är menade att någon blir rädd för att bli utsatt för våld är olagligt. Hot mot tjänsteman: Ingen får hota någon för att hon/han utför sitt jobb. Betygsättning är en myndighetsutövning av tjänsteman. Övergrepp i rättssak: För att skydda landets lagar och demokratin anses det allvarligt att påverka ett vittne.

Tryckfrihetsmål Den som bryter mot ett eller flera av ovanstående nio punkter riskerar åtal. Rättsprocessen kallas tryckfrihetsmål och kan leda till böter eller fängelse.

Offentlighetsprincipen Innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. Detta innebär att: alla - svenska och utländska medborgare - har rätt att ta del av myndigheternas allmänna handlingar i den mån de inte är föremål för sekretess (hemliga). tjänstemän och andra som arbetar i staten eller kommunerna har rätt att berätta vad de vet för utomstående i den mån de inte är begränsade av tystnadsplikt. tjänstemän har också speciella möjligheter att lämna uppgifter till massmedia. domstolsförhandlingar är offentliga. Undantag: Handlingar förlagda med sekretess dvs förbud att röja en uppgift.

Yttrandefrihetsgrundlagen Under 1900-talet utvecklades andra medier än de tryckta. Först radio sedan TV. Tryckfrihetsordningen behövde en komplettering. En ny grundlag Yttrande-frihetsgrundlagen (YGL) trädde ikraft 1992.

Viktiga delar i YGL Demokratibegreppet: Varje svensk medborgare ska ha rätt att uttrycka sig. Ljud- och bildmedier: Reglerar rörliga medier såsom radio, tv, film och ljudupptagningar. Inskränkningar: En ansvarig utgivare kan i efterhand straffas om mediet begår yttrandefrihetsbrott. Bevarande av inspelning: Bevara inspelningen av ett radioprogram och att lämna ut detta vid eventuell granskning.