Vitamin D Nordiska näringsrekommendationer (NNR 12)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livsmedelsverket om fisk och hälsa
Advertisements

Tips när du planerar måltider
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Intagsberäkning och biomonitoring
Under första levnadsåret
Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
SCB:s medborgarundersökning våren 2009
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
Bra mat för dig – som tränar
Mat och hälsa åk 8.
Unga i Piteå granskar måltider
Skol maten Klubbgerdsskolan ca 130 elever Klass 2.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Maten och måltidsmiljön som en icke farmakologisk metod
Nya råd om amning och tillvänjning Diskussion med Nationella amningskommittén 8 oktober 2010 Lena Björck Livsmedelsverket.
Kostcirkeln del - 3 Mjölk och ost
Vårt mål Skapa bra matvanor genom god mat
Näring och individuella behov åk 8
Kostcirkeln del 5 - Matfett
ViktreduktionAptitlöshetIllamående 2 Nutritions behandling vid Hematologisk sjukdom, Okt 2011, Leg dietist Åsa Nybacka.
Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor
Kost & Hälsa.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
för måltidsverksamheten inom förskola och skola
Lite om skolmåltiden i Kungsbacka. Skollunchen 1800 skolluncher under din skoltid 1/3 av dagens näringsbehov.
SCB:s medborgarundersökning våren 2009 Resultat för Södertörnskommunerna Jenny Hjort.
Nya köttrekommendationer – hur påverkar de offentliga kök? Anna-Karin Quetel Nutritionist Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
SCB:s medborgarundersökning Nackas resultat med jämförelser Genomförd 19 september – 8 november personer svarade (av 1500)
Äldres mat och hälsa Undernäring och hälsoekonomi
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Ladda för Lidingöloppet 10 bästa tipsen på bra löparmat!
Gemensam upphandling av livsmedel 2009 Klimatet och maten Runt 20 % av utsläppen i Sverige kan härledas till livsmedelskedjan Därtill ska läggas utsläpp.
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Sveriges matkultur.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Mozhgan( Mona) Zeiae Mehr Programhantering JBKompetens
Kostcirkeln del 5 - Matfett Matfett kan man dela in i framförallt två grupper: Hårt matfett – Främst smör och margarin som innehåller en stor mängd animaliskt.
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
TR90 Omvandla ditt liv på 90 dagar. När det handlar om att utveckla en VÄLBALANSERAD SUND LIVSSTIL, finns det MÅNGA HINDER som miljoner av oss försöker.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Källa: Livsmedelsverket
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Den här presentationen handlar om Nordiska näringsrekommendationer (NNR) och tar upp: Innehållet i NNR 2012, med betoningar på förändringar sedan tidigare.
Lektion 4 Fisk Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Vitaminer.
Kost för prestation.
Bra matvanor för den nyblivna mamman
Presentationens avskrift:

Vitamin D Nordiska näringsrekommendationer (NNR 12) Dessa har även antagits som de officiella rekommendationerna i Sverige. Lotta Fredricson, leg dietist CLV Lasarettsrehab Växjö jan 2014

Lasarettsrehab Växjö jan 2014

Fr o m 1-2 veckor ska spädbarn få 10ug vitamin D3 som tillskott varje dag. För personer med liten eller ingen solexponering är det rekommenderade intaget 20ug per dag. Det kan uppnås genom ett dagligt kosttillskott på 10 ug vitamin D3 som komplement till intag genom kost eller genom att välja kost som är rik på vitamin D. För personer > 75 år kan det rekommenderade intaget uppnås genom att välja livsmedel som är naturligt rika på vitamin D och vitamin D-berikade livsmedel som vid behov kan kombineras med kosttillskott. Lasarettsrehab Växjö jan 2014

1 veckas ”matsedel” ca 10 ug/dag 1 portion lax 1 portion vit fisk (torsk) 1 burk makrill i tomatsås 4 ägg 5 dl berikad mjölk/fil dagligen Berikat bordsmargarin till 3-4 smörgåsar dagligen 2 msk berikat margarin (matlagning) dagligen Lasarettsrehab Växjö jan 2014

Berikning Vitamin D Obligatoriskt: Mjölk med fetthalt på högst 1,5% fett Margarin och matfettsblandningar. Ofta berikas även osötad fil och yoghurt med fetthalt på högst 1.5% fett Ej berikning: standardprodukter, smör, smaksatt yoghurt (finns undantag) Lasarettsrehab Växjö jan 2014

1 ug vitamin D = 40 IE 1 IE = 0,025ug vitamin D Lasarettsrehab Växjö jan 2014

Hur mycket vitamin D äter vi?? Lasarettsrehab Växjö jan 2014

Riksmaten Livsmedelsverket gör i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) undersökning av vad vuxna personer äter. Från maj 2010 till juli 2011 Sammanlagt deltog 1797 svenskar varav 1005 kvinnor och 792män, 18-80 år, från hela landet Deltagarna registrerade allt de åt och drack under fyra dagar. Nivåerna av D-vitamin i blodet mättes på en grupp av deltagarna Lasarettsrehab Växjö jan 2014

Riksmaten 2010-2011 Intaget av vitamin D för hela gruppen var 7,0 μg per dag. I genomsnitt 6,4 μg per dag för kvinnor och 7,6 μg per dag för män. Intaget var lägst för unga kvinnor och män, allra högst för den äldsta åldersgruppen Lasarettsrehab Växjö jan 2014

Livsmedelsverket ska nu översätta näringsrekommendationerna till svenska kostråd och bedöma dagens berikning av vissa livsmedel. Lasarettsrehab Växjö jan 2014

Lasarettsrehab Växjö jan 2014

Mat och vitamin D Fisk, framförallt fet fisk Berikade mjölk-, fil- och yoghurt- produkter samt margarin Ägg Kött Svamp Lasarettsrehab Växjö jan 2014