”Med samiskan genom livet” Anna Kråik, Samisk språkambassadör,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN - måste vi göra det så svårt?
Advertisements

Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Skola och arbetsliv i samverkan
Den nya skollagen.
Välkomna till information kring betyg och bedömning
Flerspråkighet, majoritetsspråk och minoritetsspråk
Humanistiska programmet
Vad är feedback? Vad ska jag tänka på för att feedback ska bidra till studentens lärande?
Studie- och yrkesvägledare Kristina Modén
Att hantera två eller flera språk
Komplement Bornholmsmodell för förskolan
Vi kan inte vänta… på en bättre förskola. Barngrupper, personaltäthet och resurser.
”språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land”
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
En reviderad läroplan för förskolan
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Curt Nicolin Gymnasiet
Svenska språkets utvecklig
Rikskonferensen 2013 Göteborg
Minoritetsspråken i Sverige
Språklig medvetenhet.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Urnordiska Mellan ca 200 – 800 e Kr. talade de nordiska folken i stort sett samma språk. Isländskan är i dag mest likt det språket.
Läslyftet det senaste nuläget.
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet - ”Nyanländas lärande” Uppdragets olika delar: - kartläggnings- och bedömningsmaterial 18,5.
Vägledare Ingela Holmquist (HQ) Tel:
Grundskoleförordningen
Läroplansträff fritidshem
Gymnasieval.
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
M ÄLARDALENS H ÖGSKOLA, R ENATE W ALDER /IDA, V LORA S UDJADA S PRÅKETS ROLL I UNDERVISNINGEN, 7,5 HP XSVA01 Bakgrunden till kursen Att samtala om svenska.
MINORITETSSPRÅK.
Föräldramöte 11 september 2013 Enhetsrådöverenskommelser Unikumläxläsning Språkvalbetyg Hemsidanipad Skola 24.
SAM-projektet Skaraborg Samhällsorientering Samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
”I en alltmer mångkulturell skola måste alla lärare ha kompetens att undervisa två- och flerspråkiga elever och veta vad det innebär att lära på ett andraspråk.”
Flerspråkighet, majoritetsspråk och minoritetsspråk
Minoritetsspråken i Sverige
Vad är identitet?.
Varför läsa ett språk till i åk 8 och 9?
Lärare nationella minoritetsspråk
Uppdragsutbildning modersmålslärare i samiska
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Roligt att så många är här.
Riktlinjer för nyanlända Barn- och utbildningsförvaltningen
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Jämställdhetsintegrering inom förskola och skola
Svensk minoritetspolitik
Varför ska man läsa språk?
Föräldramöte åk 1 och 2 Individuella val Programfördjupningskurser Behörighet /Meritpoäng Allmän information.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Vilket är INTE ett värdeord i moderna språk, åk 9 Enstaka enkla Flera olika strategier Finna flera olika lösningar Enkel form.
Minoritetsspråken i Sverige. Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk.
Välkomna till styrd helpdesk
Studie- och yrkesvägledning
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Minoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige
Studie- och yrkesvägledare ”SYV-Mi” Campbell
Information Språkval.
Information Språkval.
Branschråd Förskola Dagordning Godkännande av dagordning Minnesanteckningar Reviderade regler för intagning och plats Kompetensutveckling - förskolesummit.
Vad behöver vi sluta med? Vad behöver vi börja göra?
Bakgrund 1999 bildades Västra Götalandsregionen då togs beslut om att en gåvobok skulle delas ut till varje nyfött barn. Kultur i Väst fick i uppdrag.
Samverkan med föräldrar med ett annat språk och kultur
Resursfördelning Grundskolenämnden
Presentationens avskrift:

”Med samiskan genom livet” Anna Kråik, Samisk språkambassadör, Staaren tjïelteste Bakgrundsbild

Är alla språk lika mycket värda?

Traditionell flerspråklighet Gränsområden Invandrargrupper Elitisk flerspråkighet Akademisk flerspråkighet Infödd flerspråkighet Gränsområde – Tornedalen Elit – diplomatbarn Akademisk – arbetsspråk Infödd – minoritetsspråk (språk som hör ett land till men som inte är majoritetsspråk i något land) Fördomar: Alla språk är inte lika mkt värda Språk med få talare kommer försvinna Tvåspråkighet är skadligt - Ballongteorin

”Begränsat utrymme” Bottnar i rädslor Är detta ett hot mot majoritetsspråket

Språket är nyckeln till och bärare av kultur och traditionell kunskap

Kultur bortom ögat

Programmeringen av kultur startar inom familjen för att fortsätta i skolan, på arbetsplatsen och i samhället. Det mentala programmet anger bara vilka reaktioner som är troliga och begripliga utifrån individens bakgrund.

Språkskifte Samiskan har ett språkskifte skett på 2 generationer. Normalt sker det på 5 generationer Varför barnsben? – Uppfostra barn utan språkliga nyanser

Vad innebär det att vara samisk förvaltningskommun? Public service in native language Ex: Hemtjänst på samiska Skolgång på samiska All kommunikation med kommun ska kunna ske på samiska Dubbla skyltar: Bibliotek – Gärjagåetie Bygglovsansökan på samiska Information om samhällstjänster på kommunens hemsida. Alltså vi behöver personal som behärskar samiska och som har samiska kompetens inom alla arbetsområden i kommunen.

Samisk förskola ska ge ett mervärde Berätta om Bovtse Åtta årstider Moment 22: inga lärare, inga barn, ingen verksamhet Svårigheter med att rekrytera utbildade pedagoger Svensk verksamhet med samiskt språk Trygg oas – inte apor i bur Verksamheten måste byggas tillsammans med den samiska befolkningen inte för eller åt

”Den viktigaste och mest intensiva perioden för det lilla barnets språkutveckling är mellan 18 – 36 månaders ålder” Pia Håland, Skolverkets bok ”Flerspråkighet i förskolan” Detta ger de nya förvaltningskommunerna ett oerhört stort ansvar. Ska samiskan räddas, och ska barnen ges en reell möjlighet att bli funktionellt tvåspråkiga som vuxna måste grunden läggas i förskolan läggas redan i början. 11

Samisk undervisning i Sverige Sameskolan Samiska 4h/v 912h på 6 år Kommunal skola – integrering Samiska 2h/v 420h på 6 år Kommunal skola Samiska 0,4 h/v 91,2h på 6 år

Ett förslag: Likställ modersmål med moderna språk Ger samma status som franska, tyska, spanska Moderna språk är alla skolor i Sverige skyldiga att erbjuda till skillnad från modersmål Moderna språk ger meritpoäng vid ansökan till universitet

Infrastruktur för samiska Kräver modiga beslutsfattare, inte pedagogernas ansvar. Alls! Kontinuitet och långsiktighet Tålamod Organisera och kvalitetssäkra insatserna Skapa acceptans i samhället Få talare ska bli fler Sammanför generationer Språkarenorna måste bli fler

”Låt språket vara mina vingar och kulturen min fasta mark” Berätta om Ibrahim Bajlans förslag