Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarnas utmaningar Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

Kommitténs ledamöter Gunnar Axen, M, ordförande Tomas Eneroth, S Sonia Karlsson, S Lars-Anders Häggström, S Tomas Tobé, M Lotta Finstorp, M Kajsa Lunderquist, M Gunvor G Ericson, MP Johan Pehrsson, FP Fredrick Federley, C Erik Almquist, SD Liselotte Olsson, V Emma Henriksson, KD

Kommitténs sekretariat Irene Wennemo, huvudsekreterare Anna Fransson Jasmina Hopstadius Mårten Hultin Sara Kullgren Maria Kållberg Jakob Larsson Annelie Westman Sammanlagt 14 sakkunniga från S, A, Fi, U, Ju och N

Principerna – utgångspunkterna i direktiven Obligatorisk och solidarisk Försäkringarna ska ge god ekonomisk trygghet. Sjukförsäkringen ska vara allmän och obligatorisk. Försäkringarna ska innehålla ett omfattande inslag av ekonomisk omfördelning och baseras på riskdelning. Hållbar och förutsebar Försäkringarna ska vara transparenta med tydliga tidsgränser. Arbetslinjen Arbetslinjen ska understödjas och det ska alltid löna sig att arbeta. De ska ha en karaktär av omställningsförsäkringar, samtidigt som de som permanent saknar arbetsförmåga ska ges en tryggad inkomst.

Socialförsäk-ringsutredningens uppdrag Inkomstförluster Kostnader Sjukdom och arbetsskada Sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och livränta Sjukvård och rehabilitering Arbetslöshet Arbetslöshetsersättning – bygger till del på frivillighet Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska program Ålderdom Ålderspension Äldreomsorg Föräldraskap Föräldrapenning Barnbidrag, förskola, skola mm Socialförsäk-ringsutredningens uppdrag Sjukdom – både sjukpenning och sjukvård. Ålderdom – pension mest sparande och äldreomsorg. Arbetslöshet – a-kassa och arbetsmarknadspolitik Föräldraskap – inga klassiska försäkringar, föräldraförsäkring och barnbidrag och förskola och skola.

Socialförsäkringsutredningens deluppdrag Arbetsförmåga och sjukdom Sjukpenninggrundande inkomst Arbetsgivarens kostnadsansvar Ökat ansvar för arbetsmarknadens parter Huvudmannaskapet Fristående försäkring Självrisk och kontroll Arbetslöshetsförsäkringen Återgång till arbete eller studier Hälso- och sjukvårdens roll och ansvar Samspelet mellan försäkringarna Internationella aspekter

Socialförsäkringsutredningens arbetssätt Beställa underlagsrapporter från forskare, berörda myndigheter och berörda organisationer. Skapa samsyn i kommittén om sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarnas utmaningar och principer. Två delbetänkande om gränsgångare i Norden och SGI. Slutbetänkande i maj 2013.

Försäkringens principer Hantera och sprida risk Skapa trygghet Vara långsiktigt finansiellt hållbara Men också Aktuariska principer Förebyggande och skadereducerande främst genom självrisker och differentierade avgifter Utvärderas genom Att skapa och vidmakthålla produkter som kan säljas på en försäkringsmarknad

Socialförsäkringens principer Hantera och sprida risk Skapa trygghet Vara långsiktigt finansiellt hållbara Men också Fördelnings- och socialpolitik En del av ett större samhälleligt trygghetssystem Utvärderas genom Politiska beslut på basis av hur systemen upplevs fungera i ett flertal olika avseenden. 9

Socialförsäkringen som ett socialt kontrakt Alla typer av försäkringar kan inte produceras på en privat marknad. Välfärdspolitikens styrka är att oberoende av vilken situation man föds in i så ges en trygghet. Om man som ofödd skulle välja modell borde det finnas en preferens för gemensam välfärdspolitik. Synen på människan som egoistisk nyttomaximerare allt mer ifrågasatt. Vårt handlande påverkas mer av reciprocitet. Tillit för gemensamma lösningar skapas i interaktion med andra.

Försäkringsmässighet i socialförsäkringen Betonats av tidigare utredningar Socialförsäkringsutredningen (SOU 2006:86) Sjukförsäkringsutredningen 2000 (SOU 2000:121) Riksrevisionen 2007-2011 Försäkringsmässighet kan betyda olika saker Samband mellan avgifter och förmåner. Ekonomiskt fristående. Aktuariska principer. Försäkringsmässig effektivitet är målet.

Samhällseffektivitet eller försäkringsmässig effektivitet? Effektiviteten kan mätas på olika nivåer: Den enskilda försäkringen Socialförsäkringarna Offentlig sektor Samhället som helhet Summan av delarna ≠ Helheten Övervältring mellan system Gränssnitt mot kommuner Regelverket påverkar arbetsutbudet och därmed finansieringen

Är ökad försäkringsmässighet rätt väg? Om inte privata försäkringar är försäkringsmässig effektiva kommer de inte efterfrågas på marknaden. Socialförsäkringar utvärderas primärt utifrån den samlade effekten av hur välfärdspolitik påverkar trygghet och arbetslinje. Individer bidrar till gemensamma lösningar om de anser att också andra gör det efter förmåga, att lösningar inte missbrukas och att de själva får del av dem. Försäkringsmässig effektivitet är inte avgörande för att detta ska uppnås. När socialförsäkringarna ska utformas kan lärdomar dras från privata försäkringslösningar. Försäkringsmässig effektivitet bör dock inte överordnas samhällelig effektivitet.

Övergripande utmaningar Obligatorisk och solidarisk Finns en vilja att vara med och finansiera gemensamma försäkringar? Hållbar och förutsebar Upplevs försäkringarna ge tillräcklig trygghet? Arbetslinjen Stimulerar försäkringarna i tillräcklig grad till arbete?

Utmaningar för sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna Trender i befolkningen Trender på arbetsmarknaden Nuläget i försäkringarna och angränsade system

Trender i befolkningen Äldre befolkning Klaras finansieringen? Kan försäkringarna bidra till ökad sysselsättning? Ska försäkringarna bättre anpassas till arbete efter 65 år? Förändrad hälsa Bättre fysisk hälsa bland äldre, sämre psykisk ohälsa bland yngre och medelålders ställer nya krav på arbetslinjen. Hur hanteras nya diagnoser? Förändrade värderingar Kommer kraven på valfrihet, bemötande och individuella lösningar öka i försäkringarna?

Trender på arbetsmarknad Ökad rörlighet på arbetsmarknaden Allt färre kvalificerar sig till försäkringarna. Svårt att förutse sitt försäkringsskydd. Fler sjuka har ingen arbetsgivare med rehabiliteringsansvar. Ökad rörlighet över nationsgränserna Ska försäkringarna uppmuntra till arbete även utanför Sverige? Högre krav i arbetslivet Behövs mer av yrkesförsäkring när individens utbildningsinvesteringar ökar? Behövs bättre insatser för återgång i arbete efter sjukdom eller arbetslöshet?

Nuläget i försäkringarna och angränsande system Förändringar i trygghetssystemen Många sådana undergräver tryggheten. De kan få oförutsedda effekter på andra system. Omotiverade skillnader mellan försäkringarna Systemet är inte förutsebart och transparent. Det kan påverka viljan och förmågan till omställning negativt. Kompletterande och alternativa trygghetssystem allt viktigare Risk att lågriskgrupper föredrar privata lösningar. Samspelet mellan arbetsmarknadspolitik, omställningsavtal, reguljär utbildning, kommunernas roll och privata försäkringar blir allt viktigare.

Förutsättningar för överenskommelser? Inom delar av socialförsäkringar har det tidigare funnits blocköverskridande samsyn. Inkomstbegreppet. Grundvillkoren i försäkringarna. Finansiering. Arbetslinjens betydelse. Andra har varit mer partiskiljande. Trygghet versus ekonomiska drivkrafter. Reservationslönens betydelse. Fackligt kopplade a-kassor. Betydelsen av tak och golv i försäkringen.

Fem möjliga överenskommelser Förutsebart försäkringsskydd byggt på månadsuppgifter Obligatorisk arbetslös-hetsförsäkring Bättre återgång i arbete för de utan anställning Överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter Samsyn kring arbetsförmåga och tidsgränser

Hållbara försäkringar Hållbarheten bygger på att det både finns en vilja och en förmåga att finansiera dem. Då måste försäkringarna både ge trygghet och innehålla en fungerande arbetslinje. För att detta ska uppnås krävs en anpassning av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen till de utmaningar den står inför och en större politisk samsyn kring grunddragen i modellen.

www.psfu.se irene.wennemo@social.ministry.se