Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Antibiotikaresistens
Advertisements

Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Åsa Melhus Klinisk mikrobiologi Akademiska sjukhuset, Uppsala
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Årsmöte undersköterskor hud
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistens – övervakning RAF-dagen 15 januari, 2003
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
MRSA, VRE, ESBL Mekanismer, orsaker, konsekvenser, åtgärder
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Framtidens övervakning av antibiotikaresistens -hur ska den se ut
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Torbjörn Söderström utvecklingsdirektör Akademiska Sjukhuset
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Antibiotikaresistens
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
Inga Odenholt, professor Infektionskliniken, Malmö SUS
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Resistensbestämning av Enterobacteriaceae för cephalosporiner
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Nedre UVI inom slutenvården
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Okomplicerad cystit i slutenvård
High level aminoglycoside resistance in Enterococci.
Algorithm for detection of classical ESBL (ESBLA)
Algoritm för påvisande av klassiska ESBL (ESBL A ) CTX I/R eller CAZ I/R E. coli, K. pneumoniae, P. mirabilis, Salmonella spp., Shigella spp. ESBLA-test.
Resistensövervakningssystem i Sverige
ESBL i systeminfektioner
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2008 Öppenvård: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde.
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Att ”LIRA” för säkrare vård – STRAMA-arbete i Östergötland
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Klassificering av antimikrobiella läkemedel
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Antibiotikabehandling
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Antibiotikaresistens
RAF eller via länk från Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) utgör Smittskyddsinstitutets (SMI), Svenska Läkaresällskapets.
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Doern. Am J Med 1995; 99:3S–7S Jacobs et al. ICAAC 1999, abstract C-61 Jacobs et al. AAC 1999: 43:1901Alexander Project data 1998/9. Penicillin-resistant.
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
Infektionskonsulternas dag Arlanda Arlanda
Bakterier & antibiotika
MRB.
Stramas Punktprevalensstudier (PPS)
Kliniskt viktig antibiotikaresistens
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Presentationens avskrift:

Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer Barbro Olsson-Liljequist Sektionen för Antibiotikaresistens och Vårdhygien Avdelningen för Bakteriologi, SMI Lennart E Nilsson

Gram-positiva bakterier Staphylococcus aureus / MRSA Enterococcus faecalis / E. faecium Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) PFGE types designated by numerals and include patterns differing by >= 7 DNA fragments PFGE subtypes designated by letter suffixes and include patterns differing by <=6 DNA fragments Klassificering och namngivning dynamisk process (fler isolat, samarbete med lokala typningslab/vårdhyg/smittskydd)

Antibiotika mot Gram-positiva bakterier Betalaktam-antibiotika (pen, cef, karbapenem) Påverkar cellväggssyntesen Resistens genom förändrad angreppspunkt (PBP; Penicillin-Bindande Proteiner) eller betalaktamas Glykopeptider (vankomycin, teikoplanin) Resistens genom förändrad angreppspunkt Aminoglykosider (gentamicin m fl) Påverkar proteinsyntesen Resistens genom inaktiverande enzymer Makrolider Resistens genom förändrad angreppspunkt eller efflux PFGE types designated by numerals and include patterns differing by >= 7 DNA fragments PFGE subtypes designated by letter suffixes and include patterns differing by <=6 DNA fragments Klassificering och namngivning dynamisk process (fler isolat, samarbete med lokala typningslab/vårdhyg/smittskydd)

Resistensövervakning i Sverige / Europa ResNet: webb-baserat system för nationell övervakning/kvalitetssäkring av svensk resistensbestämning (SMI,RAF/RAF-M) : luftvägar, urin, hud-/mjukdelar EARSS (European Antibiotic Resistance Surveillance System) : blodisolat PFGE types designated by numerals and include patterns differing by >= 7 DNA fragments PFGE subtypes designated by letter suffixes and include patterns differing by <=6 DNA fragments Klassificering och namngivning dynamisk process (fler isolat, samarbete med lokala typningslab/vårdhyg/smittskydd)

S.aureus i sår (ResNet 2005) MRSA

MRSA i Europa 2004 (EARSS)

Sammanfattning MRSA i Sverige Ökande antal MRSA anmälda per år under senaste 5-årsperioden Internationella kloner utgör merparten av isolaten Ökande andel isolat med resistens endast mot betalaktamantibiotika PVL-positiva kloner, internationellt beskrivna typer finns även i Sverige PFGE types designated by numerals and include patterns differing by >= 7 DNA fragments PFGE subtypes designated by letter suffixes and include patterns differing by <=6 DNA fragments Klassificering och namngivning dynamisk process (fler isolat, samarbete med lokala typningslab/vårdhyg/smittskydd)

E.faecalis (ResNet 2004) Aminoglykosid-inaktiverande enzym Aac(6´)Ie-Aph(2´´)Ia

VRE, E.faecium i Europa 2004 (EARSS)

S.pneumoniae (ResNet 2005)

PNSP i Europa 2004 (EARSS)

Aktuella resistensproblem bland Gram-negativa bakterier Lennart E Nilsson E. coli, Klebsiella spp trimetoprim/trimetiprim-sulfa resistens kinolonresistens ESBL (ß-laktamaser med utvidgat spektrum bryter ner alla ß-laktamantibiotika utom karbapenemer) Enterobacter spp AmpC ß-laktamas (bryter ner alla ß-laktamantibiotika utom karbapenemer) P. aeruginosa multiresistenta (kinoloner, penicilliner, cefalosporiner, karbapenemer)

Aktuella resistensproblem ß-laktamantibiotika Enterobacteriacae ß-laktamantibiotika (cellväggssynteshämmare) angreppspunkt Penicillin Bindande Protein (PBP) ESBL (ß-laktamaser med utvidgat spektrum bryter ner alla ß laktamantibiotika utom karbapenemer) E. coli, Klebsiella spp, Enterobacter spp, Proteus spp AmpC ß-laktamas (bryter ner alla ß-laktamantibiotika utom karbapenemer) Enterobacter spp, Citrobacter spp, Serratia spp, Morganella morganii

E. coli ampicillin R Östergötland 2005 ß-laktamas TEM1, TEM2 1301 fall 24% (N=5352)

Extended Spectrum ß-laktamas (ESBL) TEM E. coli, K.pneumoniae Aktivitet mot 3e gen cefalosporin TEM-1 1964 Gln39Lys TEM-2 1970 Gln39Lys Glu104Lys Gly238Ser TEM-3 1987

ß-laktamaser med utvidgat spektrum Extended Spectrum Betalatamases (ESBL) (TEM, SHV, CTX-M) varianter av ß-laktamas uppstår genom mutationer alla ß-laktamantibiotika inaktiveras utom karbapenemer (imipenem/meropenem/ertapenem)

ESBL Sverige E. coli 1.5% NPRS 1995-97 IVA (10 sjukhus) 3.2% Wyeth 2004 IVA (3 sjukhus) Östergötland 2004 23 fall Östergötland 2005 30 fall K. pneumoniae 4.6 % NPRS 1995-97 IVA (10 sjukhus) 5.7 % NPRS 2002 IVA (8 sjukhus) 3.3 % Wyeth 2004 IVA (4 sjukhus) Östergötland 2004 5 fall Östergötland 2005 12 fall

Aktuella resistensproblem Kinoloner Kinoloner (DNA-synteshämmare) Förändrade receptorer genom mutationer topoisomerasII/DNA-gyras (gyr A, gyr B) topoisomeras IV (par C, par E)

Kinolon resistens Gram-negativa bakterier Östergötland 2005

Aktuella resistensproblem folsyrasynteshämmare Sulfa resistens produktionen av ett alternativt dihydropteroat-syntetas som är okänsligt för sulfonamider Trimetoprim resistens produktion av ett alternativt trimetoprimresistent dihydrofolatreduktas

Trimetoprim Enterobacteriacae Östergötland 2005

E. coli i urin (ResNet 2005) TEM1,TEM2 Alternativt enzym Mutation gyrA, ParC ESBL ? Okänd

Klass I (ampC) ß-laktamas Enterobacter spp, Citrobacter spp, Serratia spp, Morganella morganii mutanter med höggradig enzymproduktion (kromosomalt medierad) selekteras fram under pågående behandling alla ß-laktamantibiotika inaktiveras utom karbapenemer (imipenem/meropenem/ertapenem)

E. cloacae ampC ß-laktamas Östergötland 2005

Resistensmekanismer hos Pseudomonas aeruginosa förändrade receptorer (gyrA, parC) (kinoloner) ß-laktamaser (ceftazidim, cefepim, imipenem piperacillin/tazobactam) poriner (penetrationshinder) (karbapenemer) efflux (aktiv uttransport) (kinoloner, ceftazidim, cefepim, piperacillin/tazobactam, karbapenemer, aminoglykosider)

P. aeruginosa Östergötland 2005

P. aeruginosa (ResNet 2004)