Demokrati och diktatur

Demokrati Vad är det? Demos = folket Kratos = styre …. =demokrati 1921 fick kvinnor rösträtt i Sverige, det betyder att 1921 fick alla rösta. Alla har rätt att vara med och bestämma om sådant som som rör och påverkar dem i en demokrati.

Olika demokrati Direkt demokrati, ex Schweiz, man röstar om ”allt”. I skolan har vi direkt demokrati när vi räcker upp handen och räknar rösterna. Representativ demokrati, man väljer en representant som ska föra ens talan, någon man har förtroende för. I skolan har vi ex elevrådet, i Sverige väljer vi politiker, som för vår talan.

Experthjälp Representativ demokrati, förtroendevalda politiker för vår talan med hjälp av experter. Inte ens en politiker kan och hinner sätta sig in i alla detaljer i ett problem inför t.ex. en ny lag, så då frågar man en expert.

Öppen och sluten omröstning Öppen omröstning: alla får veta vem som röstar på vad, t.ex. handuppräckning. Riksdagen har öppen omröstning där det syns hur ledamöterna röstar. Sluten omröstning: i känsliga frågor där man vill vara anonym. Ex. skriva lappar.

Negativt med representativ demokrati?!? Vi får inte själva direkt säga ja eller nej till ett förslag. Vi kan inte i förväg veta hur vår representant kommer att rösta i den där frågan som är så viktig för mig. Det tar låååång tid för saker att ändras. När vet man när ett land blir en demokrati? I många länder anser man sig vara en demokrati fast folket inte har allmän rösträtt och olika partier att välja på. Det är viktigt att det går att kontrollera makten i en demokrati. För en minoritet, eller ett minoritetsparti kan det vara svårt att anpassa sig till det som det stora styrande partiet beslutar. Många kanske är SOFFPOTATISAR, det betyder att de inte går och röstar utan struntar i det. De orkar inte anstränga sig för att förändra. Om folk inte bryr sig kan någon komma och ta makten och styra landet mot en diktatur.

I en demokrati… Alla länder har inte samma regler men i Sverige tänker vi så här… Allmän och lika rösträtt: alla över 18, myndiga, svenska medborgare, får rösta, oavsett kön eller rikedom. Ingen får bli tvingad att rösta. Lika rösträtt betyder att alla som röstar har en röst var – varken mer eller mindre. Makten delas: några beslutar lagar (Riksdagen), andra ser till att de genomförs (Regeringen) och ytterligare några ser till att lagarna följs (Polis- & åklagarväsendet).

Fria val: valet utlyses i god tid, det måste finnas flera partier att rösta på. När rösterna räknas finns det kontrollanter så ingen fuskar. Det ska vara val med jämna mellanrum så man kan byta ut de dåliga politikerna som folk inte tycker gör ett bra jobb. Parlamentarism: parlamentet är den grupp politiker som har blivit framröstad av folket. Sveriges parlament kallas riksdag. Regeringen i Sverige bör alltså få stöd för sina förslag i riksdagen annars blir det omval. Offentlighetsprincipen: alla ska kunna ta del av riksdagens beslut, för att kunna kontrollera att politiker, domstolar och andra sköter sina jobb.

Åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet Åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet. Alla är fria att tänka och tycka vad de vill, dessutom får vi säga det hela utan att risker att råka illa ut… så länge vi inte förtalar någon. Vi får ha vilken tro vi vill och utöva den. Alla får starta partier och demonstrera. Tryckfrihet: tidningar, radio och TV ska ha rätt att uttrycka olika åsikter utan att bli hindrade av dem som styr landet.

Rätt att resa och äganderätt: man får resa inom sitt land, utomlands och man får komma tillbaka. Man får äga sina egna saker. Jämlikhet: alla som bor i ett demokratiskt land ska vara jäm- lika (strävar man efter), det betyder att alla ska ha samma rätt till ex utbildning och sjukvård. Rättssäkerhet: alla ska behandlas lika inför domstol och få hjälp av en försvarsadvokat. Och det måste finnas möjlighet att överklaga en dom och få saken prövad i en högre domstol.

Demokratiska spelregler Rättigheterna är många… Men skyldigheterna… Vi måste följa lagarna som politikerna har bestämt. Men vi får kritisera dem Vi måste acceptera valresultatet. Om någon försöker ta över makten i samhället med våld måste samhället försvara sig och polis och militär rycker in.

Diktatur En diktatur kännetecknas av ofrihet inom olika områden. Ej allmän och lika rösträtt. Kanske har kvinnor ej rösträtt, eller rika kanske har flera röster Makten: makten finns hos en eller ett fåtal personer, eller ett parti. Ej fria val: inte fler än ett parti, människor kanske blir tvingade att rösta eller hindras att rösta. Ej åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet: människor kan bli förföljda eller dödade för sin åsikt om den inte stämmer med de som styr.

Ingen tryckfrihet: staten styr tv och tidningar och vad de får skriva Ingen tryckfrihet: staten styr tv och tidningar och vad de får skriva. Makthavarna styr genom censur, ingen kritik får finnas mot de som styr. Ingen äganderätt: staten kan lägga beslag på det som någon äger utan att ge något i gengäld. Pengarna hamnar ofta hos de med makt och det är ofta stora skillnader mellan den fattige och den rike. Ingen jämlikhet: t.ex. en viss folkgrupp i ett land kan få fördelar framför en annan. Kan gälla rätten att gå i skola, få sjukvård, eller rätten till mark och bostäder. Ingen rättssäkerhet: personer med avvikande åsikter kan dömas oskyldiga, dömas till tortyr och kanske hotas att bekänna sådant de aldrig gjort. Den oskyldige kanske döms till långa fängelsestraff eller kanske till döden. I en diktatur är det större chans till krig och att bli mördad.