Handläggning av övre gastroproblem i öppen vård

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Advertisements

Symtom från halsryggen
Medfödda GI missbildningar och annat krux -som kräver kirurgisk intervention Kirurgseminarium
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Gastroskopi (EGD-skopi) Indikationer, diagnostik
Symtom < 5 dagar eller förbättring därefter
Diagnoskriterier vid beroende och missbruk
Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende
SBU:s rapport Blödande magsår
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn
Smittspårning tbc 2012 Ing-Marie Einemo, smittskyddssjuksköterska.
AT-undervisning - Undernäring
Ulf Carlsson/Kir.klin Kal-Oskar
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
Livet efter gastric bypass
Elisabet, Jonatan, Karin och Elinor
Illamående vid svår sjukdom
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Digestionskanalens speciella farmakologi
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
Akut mediaotit Akut purulent infektion i mellanörat Vanligaste
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Cancerrelaterad smärta
Digestionskanalens speciella farmakologi
Riktlinjer för Helicobacter pylori (Hp) eradikering
AKUTMEDICIN Infektionsläkarföreningen Sigtunahöjden
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Del 1.
Patientfall 1 23-årig kvinna med mångåriga bukbesvär. Varierande avföring, buksmärtor och ”svullen” buk. Kompletterande anamnes? Prover, undersökningar?
Kan Svensson få HIV? Göran Stenlund 2011.
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Termin 8 Läkarprogrammet Årgång 2, nummer 2
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Halsbränna/ bröstbränna Sura uppstötningar/ regurgitation
Tidig upptäckt av patienter med kolorektal cancer i primärvården
Ulcus och dess komplikationer
Tobakens påverkan på insjuknande och behandling av cancer
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
DOKTORN SOM DETEKTIV!.
NICE och 100 remisser för DT kolon
Psykosomatiska syndrom
Dödsfall i GI-blödning på vårdavdelning efter fotledsfraktur
Fall 7 Skånska med svår bröstsmärta
Dyspepsi, reflux och esofagusdysmotorik
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
Mag-tarmkanalens sjukdomar
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
1. Besluta om subvention och pris för: Receptbelagda läkemedel inom öppenvården Förbrukningsartiklar 2. Besluta om Apoteksmarginalen 3. Göra en genomgång.
Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
- Praktiskt handläggning ur ett allmänmedicinskt perspektiv
Standardiserat vårdförlopp Matstrups- och magsäckscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Diabetesfall för gruppdiskussion AT-dag / Eva Ekerstad.
Sveda och trängningar. ”Det svider och tränger” En kvinna som plötsligt får besvär med sveda och trängningar har nästan alltid en urinvägsinfektion En.
Standardiserat vårdförlopp Tjock- och ändtarmscancer.
Bakgrund, klinisk bild och behandling
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Illamående.
Vägledande laboratoriekaraktärisering
Mensutmaningen.se MENS a.
Standardiserat vårdförlopp Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång
Standardiserat vårdförlopp Maligna Lymfom och Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Information till primärvården Informationens källa är huvudsakligen saxat.
Feber hos barn.
Presentationens avskrift:

Handläggning av övre gastroproblem i öppen vård Gastrosektionen VO Internmedicin Helsingborgs lasarett

Dyspepsi ”…smärta eller obehag från övre delen av mag-tarmkanalen…” jmf eng. ”indigestion” GERD –halsbränna, sura uppstötningar Funktionell dyspepsi – ingen organisk orsak påvisas – smärta i epigastriet som ofta lindras av matintag – uppkördhet, illamående, tidig mättnadskänsla, ev kräkningar efter måltid Organisk dyspepsi – fynd vid utredning/skopi gastritfynd vanligast magsår, esophagit, cancer

GERD- gastroesophageal reflux disease Gastroesopheagal reflux av syra Halsbränna Sura uppstötningar Retrosternal smärta ev utstrålning mot ryggen Dysfagi/upphakning vid sväljning Heshet Hosta (oftast nattetid)

GERD, orsaker Mekaniskt – hiatushernia, ökat buktryck ex fetma el graviditet Funktionellt – dysmotorik ev (del)symptom i IBS- problematik, diabetes med gastropares

GERD, reflux

Funktionell dyspepsi Patogenes - teorier Psykologiska faktorer – kanske, samvariation finns med IBS där psykologisk delförklaring finns Diet och miljö – inget samband påvisat med vare sig rökning, alkohol, NSAID eller mat och dryck Saltsyra – basal syrasekretion normal, kanske ökad sensibilitet för syra. -Rebound-effekt vid PPI-utsättning hos pat utan symptom talar för att syra trots allt har betydelse. NNT för PPI ca 8 Helicobacter pylori - inga belägg för samband mellan dyspepsi och HP-gastrit

Funktionell dyspepsi Behandling Ingen behandling har visat sig effektiv på patienter med dyspepsi utan påvisbar sjukdom! Kan provas: Antacida, H2-blockare, PPI, antiemetika

Dyspepsi ”…smärta eller obehag från övre delen av mag-tarmkanalen…” jmf eng. ”indigestion” GERD –halsbränna, sura uppstötningar Funktionell dyspepsi – ingen organisk orsak påvisas – smärta i epigastriet som ofta lindras av matintag – uppkördhet, illamående, tidig mättnadskänsla, ev kräkningar efter måltid Organisk dyspepsi – fynd vid utredning/skopi gastritfynd vanligast magsår, esophagit, cancer

Gastrit ”…histologiska fynd med inflammatoriska infiltrat i mag- säckens slemhinna…” Diagnosen kan således endast ställas efter skopi med px Dålig korrellation mellan symptom och fynd av gastrit, de flesta med gastrit har inga besvär - akut gastrit - kronisk gastrit - speciella former av gastrit

Gastrit, symptom Akut gastrit – varierande från lätt dyspepsi med ”obehag” i epigastriet till svåra buksmärtor med blödningar från slemhinnan Kronisk gastrit – går ofta symptomlöst under lång tid. Kan senare manifestera sig med trötthet, blod-/järnbrist, makro- cytos och kobolaminbrist med/utan anemi eller neurologiska symptom.

Gastrit Akut gastrit – ”akut erosiv gastrit”, ”akut hemorragisk …exogena faktorer med skadlig inverkan på slemhinnan… ASA, NSAID - cyklooxygenashämmare blockerar prosta- glandinE2-beroende cytoprotektion mot HCl Gallsalter - skadar slemhinnan via detergent effekt Alkohol - direkt påverkan på cellmembranen

Gastrit, kronisk 10-20% HP pos utvecklar sår, (80% får inga besvär) Helicobacter pylori-gastrit – ”typ B-gastrit” 10-20% HP pos utvecklar sår, (80% får inga besvär) HP-prevalens 70-90% U-länder, 25-50% västvärlden Prevalens i Sverige = ålder-20%, högre hos invandrare Sambandet HP/magsår påvisat 1980, Nobelpris 2005 Subjektivt symptomlös inflammation hos 80% 20% får någon gång sår i bulbus duodeni eller magsäck -

Ulcus

Ulcus, symptom Kliniskt ingen skillnad på symptom vid ulcus duodeni (UD) och ulcus ventriculi (UV) Smärta i epigastriet Äldre uppfattningar man kan stöta på; Smärtlindring av måltid vid UD, smärta direkt vid måltid eller mer kontinuerlig smärta vid UV ? Mer nattliga smärtor vid UD ? (pga högre syraproduktion nattetid) Palp ömhet i epigastriet vid UV, mer diffus ömhet vid UD ? Illamående, matleda, kräkningar, viktnedgång, anemi (”Tysta” magsår (utan smärta) ffa hos pat med andra sjukdomar, kronisk värk/inflammation (med NSAID-bruk) där ulcussymptomen döljs av andra symptom)

Ulcus duodeni Sår i bulbus duodeni inkl prepylorala sår inom 3 cm från pylorus Orsakas till mer än 90% (95%) av en kronisk Hp-gastrit i antrum I enstaka fall kan duodenalulcus utvecklas utan Hp vid bruk av ASA/NSAID

Ulcus ventrikuli 75% orsakas av H. pylori ASA/NSAID Ventrikelcancer Skoperas till läkning, px.

Ulcus, förlopp Spontanläkning med hög recidivfrekvens (80% DU) vid kvarstående Hp-infektion I stort sett inga recidiv av DU vid framgångsrik eradikering av Hp (jmf HP-reinfektionsrisk 0,5-1%/år) Komplikationer Blödning Perforation Penetration Stenos

Alarmsymptom Viktnedgång Anemi/ hematemes/ melena Dysfagi Plötslig debut efter 45 års ålder Palpabel resistens

Handläggning När remittera för gastroskopi? -alltid vid alarmsymptom, men för övriga?? - kräver rimligt kort väntetid och ev uppehåll i pågående behandling - minskar inte behovet av PPI vid funktionell dyspepsi - lugnande effekt på patienten? Men ofta nervöst innan, obehaglig u-s… Väntetid för oprioriterad gastroskopi mycket lång Test and scope - testa för Hp, skopera bara de med pos test Test and treat - behandla Hp-positiva, minskar andelen skopier med 2/3 - läker ev magsår och förhindrar recidiv - billigare än ovanstående

Förslag algoritm övre GI 1. Identifiera alarmsymptom! 2. Skilj ut de med GERD/reflux 3. …skilj dessa från ulcuslik/dysmotilitetslik dyspepsi 4. Gå till algoritmen

? DYSPEPSIALGORITM LARMSYMTOM? REFLUXLIK ULCUSLIK/EJ REFLUXLIK viktnedgång ? dysfagi blödning PPI 4 VECKOR NSAID? JA järnbristanemi palpabel resistens NEJ NSAID ut nytillkommet >45 år BRA? PPI VB KLINISK KONTROLL HP-TEST POSITIV SKOPI NEGATIV NEXIUM HP SYMTOMATISK BEHANDLING/ EXPEKTANS KONTROLL 3-6 MÅN OKLART FUNKTIONELLT/IBS?

Allmänna råd Övre gastroproblem är mkt vanliga Ofta spontant övergående Om ej alarmsymptom, var inte rädda för att expektera, kontrollera om efter 3-6 mån Om provtagning/behandling startas, avvakta svar/effekt innan skopiremiss Osäker? Ring konsulttelefonen

Skopiremissen KONSULTTELEFON GASTRO 042-4061773 VIKTIGA FAKTA I SKOPIREMISS: LARMSYMTOM, HP-TEST, NSAID, F-Hb, PPI-effekt, symtomduration, aktuell medicinering Oklart? Frågor? KONSULTTELEFON GASTRO 042-4061773