Invitation till sociologi (Peter L Berger)

Vad är sociologi? Ett sätt att försöka förstå samhället En sociolog kan studera kulturen, politiken, ekonomin, brott, avvikelse, lagen etc. Han/hon studerar detta på ett speciellt sätt ”Sociologen sysselsätter sig med saker som andra betraktar som alltför heliga eller alltför osmakliga” (Berger: 24)

Samhället och det sociala Samhället är inte en synonym för staten Människor ingår i flera samhällen Även grannskap, kriminella ligor, internet-gemenskaper kan bli samhällen Ett samhälle är ”ett stort komplex av mänskliga relationer” (Berger: 30) Det sociala är samspel mellan människor (Berger: 31)

Det sociologiska medvetandet/synsättet En modern form av tänkande Uppstår i en historisk epok när traditioner och gemenskaper börjar förlora sin kraft Drag i det sociologiska tänkandet (Berger): Demaskering Se bakom det officiella och uttalade, genomskåda retorik Respektlöshet Utmana även tankar som betraktas som ”heliga” Relativisering Alla tankar, handlingar, idéer är präglade av sociala omständigheter, sin kontext

Exempel från Tilly (1984): skillnaden mellan ”legitimt” och ”illegitimt” våld Staten har monopol på det ”legitima” våldet Men: Vid närmare granskning liknar statens våld de kriminellas våld (Tilly 1984) Samma handlingar ges olika värderingar beroende på vem som utför dem De som regeringar kallar ”terrorister” kan kallas frihetskämpar av andra. Människor som kallats terrorister i en tidigare period har blivit legitima regeringsföreträdare i senare perioder

Alltså: Relativisering, respektlöshet och demaskering Behöver utsätta också förhärskande kategorier för kritisk granskning, t.ex. ”legitimt”, ”illegitimt”, ”brottsligt”, ”kriminellt” De framstår som naturliga men är sociala skapelser Hur har de skapats? Vem bestämmer vilka som är vad?

Sociologisk kriminolgi Att studera kriminalitet som ett socialt fenomen, som skapas av samhälleliga förhållanden Att inte söka förklaringar i psyke, i gener etc. Söka de sociala orsakerna Exempel: hur vissa sociala miljöer skapar visst beteende och andra miljöer annat beteende Men också utmana förhärskande idéer om vad som är normalt-avvikande, lagligt-kriminellt Normaliteten behöver avvikelsen Det juridiska systemet är beroende av brottslingen

Människan i samhället Samhället som: Den sociala kontrollen Begränsning av möjligheter Utstakare av livsbanor Tvång mot människor Den sociala kontrollen Avvikare utsätts för sanktioner – öppet eller dolt Den sociala skiktningen Klass, etnicitet och kön formar livsmöjligheter

Samhället i människan Samhället införlivas/internaliseras i människan Han/hon övertar dessa begränsningar, normer, värderingar De blir en del av hans/hennes identitet Begreppet socialisering

Rollbegreppet som exempel Finns en mängd olika sociala roller Rollerna finns där före personerna som utför dem Rollen som Man-kvinna Företagsledning-arbetare Polis-brottsling Student-lärare En roll ”tillhandahåller det mönster som individen skall agera efter i en bestämd situation” (Berger: 89) De tenderar att bli en del av vår identitet Socialt underordnade roller, avvikare, outsiders ”Det fruktansvärda med fördomar är att en person tenderar att bli just vad den fördomsfulla blicken av honom säger att han är.” (Berger: 95)

Avslutning Det finns vägar ut ur det samhälleliga fängelset Förändring är möjligt Se på förändrade relationerna mellan män och kvinnor Uppbyggnaden av välfärdsstaten har gett människor fler möjligheter Men den som har som ambition att förändra de sociala relationerna bör vara beredd på en långvarig och svår kamp

Projektarbete Göra en projektplan Välja mellan tre metoder: Intervjun, enkäten, deltagande observation Göra en mindre fältstudie av ett kriminologiskt intressant fenomen Skriftlig och muntlig redovisning

Samhällsvetenskaplig metod Ett systematiskt sätt att undersöka verkligheten på Ger en tydligare bild Ett sätt att skaffa fram fakta och belägg

Enkäten Skriftliga frågor och skriftliga svar Ofta bundna svarsalternativ: instämmer-tveksam-tar avstånd Syftar ofta till att generalisera till en större befolkning Frågekonstruktion Använd enkelt språk Ställ inte ledande frågor Ställ enbart en fråga åt gången Ställ inte för långa frågor

Typer av intervjuer I Strukturerade intervjuer Intervjupersonen (IP) får inte själv utforma svaren Liknar enkäten Semistrukturerade intervjuer Ger IP stor frihet att själv utforma svaren Ambitionen bör vara att IP själv ska få utveckla sina tankar IP bör få bestämma hur saker ska tas upp Intervjuaren har en intervjuguide, en lista med teman och frågor som ska tas upp

Intervjuer II Ostrukturerade intervjuer Intervjuaren ingriper så lite som möjligt Sätter i gång intervjun genom att ta upp ett ämne Därefter ska IP utveckla sina idéer och fullfölja sina tankegångar

Deltagande observation ”Med deltagande observation avser vi den metod där observatören deltar i de studerade människornas dagliga liv (…) och observerar det som händer, lyssnar till det som sägs och ställer frågor under en viss tidsperiod”. (Becker & Geer 1957) Ofta studeras det vardagliga, det som sker utan att vi är medvetna om det Gör fältanteckningar, skriv ner det som observeras och det som ni hör

Forskningsetiska principer Informationskravet De berörda ska informeras om forskningsuppgiftens syfte Samtyckeskravet Deltagarna har rätt att själv bestämma över sin medverkan Konfidentialitetskravet Uppgifter om de som ingår i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet

Forskningsetiska principer Nyttjandekravet Uppgifter som samlats in om enskilda personer får enbart användas för forskningsändamål