Ryssland och omvärlden efter 2000

Litteratur: Vendil Pallin, C. Ryssland. Politik, samhälle och ekonomi. Stockholm: SNS, kapitel 11 och 12 Lennon, Alexander T. J. & Kozlowski, Amanda (ed.) (2008). Global Powers in the 21st Century: Strategies and Relations. Cambridge, Mass.: MIT Press Allison, Roy, Light, Margot & White, Stephen. Putin’s Russia and the Enlarged Europe. London: Chatham House, 2006; “Russia in Global Affairs”: http://eng.globalaffairs.ru/

Resultat av Jeltsins utrikespolitik fram till 2000 Politiken av ensidiga eftergifter till Västvärlden, i synnerhet USA, gav inte Ryssland något stort utbyte. Kosovokrisen 1999 Jeltsins konstiga utspel skadade Rysslands trovärdighet i omvärlden Rysslands svåra ekonomiska situation hade gjort svårt för Ryssland att behålla sin stormaktsstatus Relationer med övriga sovjetrepubliker, i synnerhet inom Oberoende staters samvälde, hade varit tämligen goda – den positiva sidan av Jeltsins utrikespolitik

Ryska trupper i Pristina, Kosovo, juni 1999 –utspelet utan större resultat

Relationer mellan Ryssland och USA fram till den 11 september En kraftig försämring av dessa relationer under 1999-2001 Putins Ryssland framställdes som en fiende, framför allt i USA:s officiella utrikespolitiska linje och i amerikanska media. ”Spionskandaler”. 50 ryska diplomater fick lämna USA i februari 2001 USA ignorerade Putins Ryssland fram till toppmötet i juni 2001 i Slovenien. Rysslands roll som USA:s strategiska partner uteslöts Ryssland intensifierade i sin tur relationer med asiatiska länder

Pavel Borodin – chef för fastighetsförvaltning i Kreml under president Jeltsin – arresterades i New York i januari 2001

Relationer mellan Ryssland och USA/NATO efter den 11 september Ryssland gav sitt fulla stöd till USA efter terrorattacken och anslöt sig till den antiterroristiska koalitionen Eftergifter som Putins regering gjorde: Kriget i Afghanistan stöddes och USA etablerade militärbaser i Uzbekistan, Kirgizistan och Tadzjikistan Ryssland protesterade inte aktivt mot USA:s beslut att lämna ABM (anti-ballistic missile)-avtalet i december 2001 samt utvidgning av NATO österut 2004 Rysslands aktiva ingripande på Balkan upphörde

Resultat – en kraftig förbättring av relationer med USA och NATO efter 2001 Romdeklarationen i maj 2002 och inrättande av NATO-Rysslandrådet – Ryssland fick ett verktyg att delta i beslutsfattande tillsammans med NATO. Relationer med denna organisation utvecklades bättre än relationer med EU USA:s och EU:s kritik av politiken i Tjetjenien mildrades avsevärt efter den 11 september Motståndet till Irakkriget 2003 skadade inte relationer allvarligt

Ryssland och Europa under Putin Samarbetet med EU i säkerhetsfrågor har misslyckats. Rysslands integration med EU har avstannat Toppmöten mellan Ryssland och EU äger rum varje halvår Putin föredrog att etablera tvåsidiga relationer med EU:s största länder, i synnerhet med Tyskland och Frankrike Direkta relationer med USA prioriteras

Rysslands utrikeshandel, fördelad med partners, i % * Data för 2004-05 tar hänsyn till EU:s utvidgning och omfattar 25 EU-länderna Källa: Allison, R., Light, M. & White, S. Putin’s Russia and the Enlarged Europe, p. 7

Den ryska politiska elitens syn på samarbete med EU Västvänliga liberaler – Ryssland måste integreras i EU och genomgå en omfattande process av modernisering på Europas villkor. Denna linje har marginaliserats under Putin Pragmatiska nationalister – samarbetet med EU måste stärkas. EU betraktas som ett alternativt maktcentrum till USA och NATO. EU:s politik i riktning mot att Ryssland antar gemensamma europeiska normer samt EU:s rätt att ingripa i Rysslands inrikespolitik förnekas och kritiseras. Denna linje har dominerat rysk politik under Putin Fundamentala nationalister – misstänksamma mot EU vilket de betraktar som en struktur kontrollerad av NATO och USA

Rysslands ”vänner” och ”ovänner” enligt opinionsundersökningar (källa: Allison, Roy, Light, Margot & White, Stephen. Putin’s Russia and Enlarged Europa. Malden, MA: Blackwell, 2006, p.142)

Rysslands ”vänner” och ”ovänner” bland f d Sovjetrepubliker enligt opinionsundersökningar (källa: Allison, Roy, Light, Margot & White, Stephen. Putin’s Russia and Enlarged Europa. Malden, MA: Blackwell, 2006, p.143)

Hur omvärlden ser på Ryssland Källa: Kohut A., Wike R., Horowitz J.M. Global Unease with Major World Powers: 47-Nation Pew Global Attitudes Survey. Wash.: DC, 2007 (www.pewglobal.org)

Relationer med f d sovjetrepublikerna Den orangea revolutionen i Ukraina: Ryssland ingrep, landet höll på att splittras Gaskonflikter med Ukraina 2006 och 2009, Georgien 2006, Vitryssland 2007 Moldova och Transnistrienproblemet Kaukasus – spända relationer med Georgien efter ”rosornas revolution” 2003. Abchazien och Sydossetien – källan till konflikten Huvudlinje – Ryssland försöker förhindra USA:s, NATO:s och EU:s ingripande i Oberoende Staters Samvälde (OSS)

Ukrainas f d president Viktor Jusjtjenko Ukrainas premiärminister Julia Tymosjenko Ukrainas president Viktor Janukovytj

Konflikten med Georgien Georgien – landet i permanent politisk och ekonomisk kris efter 1991 Zviad Gamsahurdia, president 1991-92 Mikhail Saakashvili, president sedan 2004 Eduard Shevardnadze, president 1995-2003

Gränserna i Kaukasus ritades av Sovjetmakten i början av 1920-talet – alla nationer var missnöjda Georgien har varit splittrad i ett antal de facto oberoende enheter 1992 – blodiga konflikter i Abchazien och Sydossetien med etniska rensningar i såväl utbrytarrepublikerna som Georgien Mikhail Saakashvili – valdes till president efter ”Rosornas revolution” med aktivt stöd från USA. Hans främsta uppgift var att ”samla” Georgien

Georgien under Saakashvili Georgien har strävat efter att bli NATO-medlem, aktiv upprustning under de senaste åren med hjälp av USA USA är intresserad av Georgien som transitland av oljan från Kaspiska havet Januari-maj 2008 – omfattande politisk kris i Georgien. Presidentval och parlamentsval med stora protester från oppositionen som vägrade att ta sina parlamentsplatser till följd av påstått valfusk Augusti 2008: Saakashvili startade en militär konflikt och hans trupper angrep Sydossetien

Konfliktens resultat: Ryssland erkände Sydossetiens och Abchaziens självständighet och etablerade sina militärbaser i dessa republiker Relationerna med NATO och EU försämrades kraftigt, främst p g a USA:s hårda ställning Den globala finansiella krisen gjorde dock konflikten mindre viktig för fortsatta relationer mellan Ryssland, NATO och EU

Mjölkkrig med Vittryssland: våren-sommaren 2009 Januari 2000: Unionstaten mellan Ryssland och Vitryssland bildades

Januari 2010 Avtalet om bildandet av tullunionen mellan Ryssland, Vitryssland och Kazakstan har trätt i kraft

Ryssland och den muslimska världen 12 % av Rysslands befolkning – muslimer ”Smekmånaden” mellan f d sovjetiska muslimska republiker i Centralasien och den muslimska världen mattades av snabbt under 1990-talet – panturkismen misslyckades Ryssland behöll sitt inflytande i regionen. Integrationsprocessen främst mellan Ryssland och Kazakstan fortsätter Gas- och oljeledningar från Kazakstan och Turkmenistan kommer att fortsätta att gå via Ryssland vidare till Europa Ryssland anslöt sig till Organisation Islamic Confernce som observatör 2004

Iran –Ryssland bistår med utbyggandet av ett kärnkraftverk i Buscher Iran –Ryssland bistår med utbyggandet av ett kärnkraftverk i Buscher. Ryska kyrkan spelar en stor roll i kontakter med ”mullornas Iran” Ryssland har spelat under Putin en mer aktiv roll som förmedlare i Mellanöstern. Syrien är en traditionell partner med Moskva. Kontakter med HAMAS och övriga muslimska radikala aktörer i regionen har skett under de senaste åren Relationerna med Israel har periodvis varit spända

Ryssland och länderna i Fjärran Östern Kina – intresset till ryska energiresurser. Gränsproblem har lösts Shanghai-organisationen– ett möjligt alternativ till Rysslands samarbete med Väst? Samarbetet med Kina i militärsfären – vapenhandel och gemensamma militära övningar

Men Ryssland befarar Kinas inflytande i Sibirien, inte minst utifrån en demografisk synvinkel – endast 27 miljoner bor i östra delen av Ryssland bortom Ural Japan – det olösta gränsproblemet med fyra öar i Kurilerna. Ett fredsavtal mellan Ryssland och Japan saknas efter andra världskriget

Relationer mellan Ryssland och NATO-blocket hade försämrats före presidentvalet i USA 2008 1. ”Litvinenkoaffären” 2. Den amerikanske försvarsministern Robert Gates uttalande i kongressen den 8 februari 2007 3. Putins tal vid säkerhetskonferensen i München den 9 februari 2007 4. USA:s planer på att installera robotförsvarssystemet i Tjeckien och Polen har väckt en stor irritation bland Rysslands ledare 5. Juli 2007 – Ryssland har ställt in tillämpning av avtalet om CFE (Conventional armed forces in Europe) 6. Hösten 2007 – vintern 2008 – Ryssland försökte demonstrera sin ökade militära makt genom militära övningar i Atlanten, bombflygplan m m. Dessa hade dock mycket att göra med presidentvalet i Ryssland i mars 2008 Konflikten i Georgien Rysslands militära och diplomatiska aktiviteter i Latinamerika under hösten 2008

Frågan om Ukrainas och Georgiens medlemskap är kontroversiell – båda länderna fick inte starta s k ”plan för medlemskap”

Varför försämrades relationer mellan Ryssland och Väst under 2007 och 2008? Ryssland har stärkt sin ekonomi efter 2000 och spelar en mer framträdande roll i världspolitiken – 1990-talets västvänliga politik med ensidiga eftergifter har försvunnit USA:s expansion i världen efter den 11 september – utrymme för ett mer självständigt Rysslands saknas i USA:s strategi USA:s ingripanden i inrikespolitik i f d sovjetrepubliker. Ett möjligt NATO-medlemskap av Georgien och Ukraina försämrar relationer. Aktiviteten av blocket GUAM har ökat Inrikespolitiska processer och försvagning av demokrati i Ryssland. Europa oroar sig över sin energisäkerhet

Ryssland och USA under Barak Obamas nya administration Den 6 mars 2009: mötet mellan Sergej Lavrov och Hillary Clinton i Moskva: relationerna startades om

London, den 1 april 2009 Obama lanserade initiativet om ett nytt nedrustningsavtal som minskar antalet kärnvapenstridsspetsar till lägre nivåer än de mellan 1.700 och 2.200 som länderna enades om 2002. Förhandlingar pågår

Obamas statsbesök i Moskva, juli 2009 En preliminär överenskommelse om att minska antalet kärnvapenstridsspetsar till mellan 1500-1675 Ryssland tillät avgiftsfri transit av amerikanska trupper och gods genom sitt territorium

Obama och Putin Obamas intervju till Associated Press den 2 juli 2009: Putin anklagades för att behålla ”old war approaches”: “I think Putin has one foot in the old ways of doing business and one foot in the new"

Slutsatser: Det postsovjetiska Rysslands politik har avideologiserats – en stark kontrast till Sovjetepoken Den ryska politiska eliten koncentrerar sig på finansiella frågor: geopolitiken gäller så länge den tjänar makthavarnas ekonomiska intressen Energiresursernas roll för Rysslands utrikespolitik Ett trendbrott skedde under kriget i Georgien: kommer det att bestå? Rysslands politiska elit beror ekonomiskt av västmakterna