Folkvandringarnas tid: gränsen mellan Antiken och medeltiden Hunnerna Folk från Centralasien, Volga & Dnepr 300-talet Nomader Stark hövding Attila, 400-talet: erövrar Västeuropa, både slaver och germaners land, men stoppas i Gallien.
Germanerna Olika folk, stammar, som levde i Västeuropa under tidig medeltid Invaderade Västrom, integrering sker 476 avsätts den sista västromerska kejsaren - Germanskt styre Konsekvenser:kulturella & ekonomiska, förvaltningarna förföll, analfabetism breder ut sig, kyrkan får monopol på att läsa och skriva
Folkvandringar över tiden 100-500 e.kr
Västrom /Östrom: Bysans fr. 600-talet Västroms fall år 476 Östrom överlever- varför? Starkare ekonomi, handel, stabilare i östra Medelhavsområdet Gammalt hantverk med goda traditioner Antioka & Alexandria Friare befolkning på landsbygden Fler självägande bönder & färre slavar- skapade lojalitet mot staten Största hotet=De Osmanska turkarna Bysans faller 1453, erövras då av araberna- Det osmanska riket
Det bysantinska riket Jan Olof Rosenqvist http://www.anst.uu.se/janorose/Bysantinologi.html Professor i bysantinologi Bysans och bysantinologin vid Uppsala universitet Bysans är den sentida beteckningen på en stat som existerade mellan senantiken (300/500-talet) och år 1453. Ursprunget var det östromerska riket, som genom kejsar Konstantin I ("den store") fick Konstantinopel som sin huvudstad i på 320-talet. Slutet på Bysans existens markeras av Konstantinopels fall för osmanernas stormning under sultanen Mehmed II. Utbredningen av det bysantinska rikets territorium skiftar starkt mellan olika perioder i Bysans historia, men Mindre Asien och södra Balkanhalvön är de viktigaste delarna. Kartan nedan visar utbredningen kring år 1150. Bysans är egentligen en försvenskad form av det antika namnet på den bysantinska huvudstaden Konstantinopel. Detta språkbruk är en sentida konstruktion men det utgår från en riktig iakttagelse: den bysantinska staten var starkt centraliserad och på alla plan hade Konstantinopel en helt avgörande betydelse för dess existens.
Europeisk medeltid ca: 500-1500 Nordisk Medeltid ca: 1050-1520 Medeltiden Europeisk medeltid ca: 500-1500 Nordisk Medeltid ca: 1050-1520
Tidslinje över medeltiden
Ett collage från Medeltiden http://www.vk.se/uploaded/image/2007/5/30/kyro.png, www.bokstugan.se, www.medeltidsveckan.com
Livsvillkor under tidig medeltid i Europa Glest befolkat, Fr. & It.-störst befolkning Jordbruket intensifieras medan städerna överges Mat för dagen: bröd, gröt, salt kött, fisk, grönsaker & rovor. Brödet även av religiös betydelse Näringsbrist, vitaminbrist- bristsjukdomar, skörbjugg, nedsatt immunförsvar
Jordbruket Nästan alla var jordbrukare, även boskapsskötsel Primitiva redskap: årder, hackor, spadar av trä. Järnet var dyrt! Odling: Råg, vete, i norr även korn Låg avkastning, ej över 2:1 Ofta svält Jorden sögs ut- gödslades ej- träda vartannat år= tvåsäde, tvåskifte
Godset Gods ägdes av kungen, kyrkan eller en storman. Byn var samlad kring godset Gåvoekonomi & självhushållning. Kyrkans makt befästs genom rikedomarna de förvärvar Få bönder ägde sina gårdar Slaveriet övergår i livegenskap
Sociala förhållanden Kärnfamiljen viktig, även utvidgad familj Låg medellivslängd, hög barnadödlighet Kvinnorna hade lägre medellivslängd än männen Dålig hygien Liten medicinsk kunskap
Arabernas expansion Muhammed i Mekka ca: år 610, grundare av Islam Muhammeds död 632, Islam befäst över hela arabiska halvön Shiiter & sunniter Det heliga kriget: Mot dem som inte trodde på Islam Muslimsk spridning till Spanien i väst & Persien i öst Slaveri köptes utifrån, ev. var de krigsfångar Muslimer kunde ej bli slavar- konvertiter frigavs Största kalifatet i Bagdad från ca. 700
Alhambra, Granada
Feodalismen Uppstod under 800-talet i Frankerriket I brist på pengar blev jorden mer betydelsefull som betalningsmedel Förläningar gavs bort av länsherren till vasaller i utbyte mot trohet & bistånd i ”råd & dåd”- främst krigstjänst Vasallerna förvaltade olika delar av riket Län= feodum på latin Länen blir ärftliga med tiden.
Kung/kejsare Storvasaller, grevar, biskopar, abbotar Storvasallernas vasaller/riddare bönder