Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livsmedelsverket om fisk och hälsa
Advertisements

PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Bra mat för dig – som tränar
Mat och hälsa åk 8.
Skol maten Klubbgerdsskolan ca 130 elever Klass 2.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Näring och individuella behov åk 8
Näringsämnen i kroppen
Kost & Hälsa.
För dig som har typ 2-diabetes
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Sveriges matkultur.
Vad finns i maten?.
Mozhgan( Mona) Zeiae Mehr Programhantering JBKompetens
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Träningslära ÅK8.
Weight Loss Challenge – viktutmaning. Välkommen! Ha mobilen avstängd Skriv ner alla frågor.
ATT BLI EN IDROTTARE.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
På 15 år har läskdrickandet fördubblats! Läskkonsumtionen har ökat kraftigt I snitt dricker svensken 92 liter läsk om året. Sedan början av 80-talet.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra mat för dig som tränar. SömnTräning Kostintag Prestationsutveckling.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
BRA MAT FÖR UNGA IDROTTARE STINGERS SUMMERCAMP – 2015 STENUNGSUNDS ISHALL.
BRA MAT För unga idrottare. KROPP OCH KNOPP BEHÖVER ENERGI Din hjärna är ett av kroppens viktigaste organ och behöver ca 100 gram kolhydrater under en.
Den bästa förutsättningen för att prestera bra får du om du äter 2-3 timmar före träningen Den bästa återhämtningen och den optimala effekten av träningen.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Kostråd Här följer några kosttips. Kom ihåg att äta varierat, mycket grönsaker som rotfrukter, broccoli och frukt samt lasta i er kolhydrater och proteiner.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Begreppsförklaring I bildspelet används begreppet ”Frukt och grönsaker” Detta begrepp inkluderar frukt, grönsaker, bär, rotfrukter och baljväxter, men.
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Begreppsförklaring I bildspelet används begreppet ”Frukt och grönsaker” Detta begrepp inkluderar frukt, grönsaker, bär, rotfrukter och baljväxter, men.
Energi och Näringsämnen
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Vitaminer.
På 15 år har läskdrickandet fördubblats!
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Bra matvanor för den nyblivna mamman
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Tipspromenad.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört med idag.

Hur ofta äter du frukt och grönt? Vi borde äta mer! Minst 5 om dagen.

5 om dagen Det motsvarar till exempel två frukter och tre rejäla nävar grönsaker. Hälften av grönsakerna bör vara grova, till exempel broccoli, blomkål eller vitkål.

Hur får man till 5 om dagen? Lägg till frukt och grönsaker vid varje måltid. 5

Rekommendation frukt och grönsaker ½-3 år varje dag, gärna vid varje måltid 4-10 år 400 g frukt & grönsaker/dag >10 år 500 g frukt & grönsaker/dag Vuxna 500 g frukt & grönsaker/dag

Varför mer frukt/grönsaker och mindre godis? Frukt och grönsaker är näringstäta, därför är de viktiga. Du får massor av bra vitaminer och mineraler i varje tugga. Godis är energität, dvs mycket energi, men inga vitaminer och mineraler.

Bra matvanor tidigt Barn som lär sig bra matvanor tidigt, har med sig det hela livet. Varför inte börja med en extra frukt eller grönsak idag?

Godis gör barn sura Många barn äter godis, bullar, kex och dricker söta drycker varje dag. Sockret gör att blodsockret åker berg och dalbana. Då blir ditt barn lättretlig och sur.

Välj bort det söta Barn behöver riktig mat för att växa. Godis gör att barn äter sämre. Små magar har inte utrymme för både godis och mat. Godis innehåller inget som barn behöver.

Godis är energitätt Det ger massor med energi men ingen näring.

Godsaker = utrymmesmat Utrymmesmat är ett samlingsnamn på livsmedel som innehåller mycket energi samt fett/socker, men lite av andra näringsämnen. Utrymmesmat är inget vi behöver, men kan ätas i liten mängd.

Exempel på utrymmesmat

På tok för mycket Enligt Livsmedelsverkets senaste kostundersökning får barn i ålder 4, 8 och 11 år hela 25% av energin från så kallad ”utrymmesmat”. Källa: Riksmaten – barn 2003

Utrymmesmat: barn 2 år För en 2-åring är en kanelbulle och en glass det maximala under en hel vecka, om de också ska få plats med näringsriktig mat. Maximalt under en vecka:

Utrymmesmat: barn 6 år Maximalt under en vecka. Ser det mycket ut? Räkna efter hur det var förra veckan för ditt barn.

Välj bort det söta Att äta sötsaker leder lätt till övervikt. Idag är vart femte barn i åldern 7-9 överviktigt. Med övervikt följer allvarliga sjukdomar, men även en risk för att få låg självkänsla och att bli retad av kompisar.

Några knep att ta till Lördagsgodis är ett bra sätt att äta lagom ofta. Servera godis i små skålar. Servera bra mellanmål. Undvik att muta, belöna och trösta barn med utrymmesmat. Undvik att ha utrymmesmat hemma.

Vänd på vanorna! Ät mer frukt och grönsaker – ät mindre godis.