Exempel på grekiskt konsthantverk Grekland under antiken Exempel på grekiskt konsthantverk

Innehåll I presentationen kan du se exempel på olika sorters vasmålning. Först ut är ett avsnitt om kulturkronologi och två kartor om den grekiska världen.

Grekisk kulturkronologi: Men först lite… Grekisk kulturkronologi: Bronsålder Den kykladiska (ögrupp) 2900 – 2300 fvt. Den minoiska (Kreta) 2000 – 550 fvt. Den mykenska (fastlandet) 1550 – 1050 fvt. Järnålder Arkaisk tid 700 – 480 fvt. Klassisk tid 480 – 323 fvt. Hellenistisk tid 323 – 31 evt.

Vaser

Arkaisk tid Kykladisk, mellan 2900 – 2300 fvt. Minoisk, ca 1950 – 1850 fvt. Egyptisk kopia av minoisk vas, ca 1850 – 1800 Mykensk, ca 1500 – 1450 fvt. ”Marin stil” Mykensk, ca 1400 – 1300 fvt. Bläckfisk Mykensk, ca 1400 – 1300 fvt. Ryttare i vagnar Mykensk, ca 1300 – 1200 fvt. Sfinxer och Griper Mykensk, ca 1300 – 1200 fvt. Rhyton

Konst från den kykladiska kulturen spreds vida omkring, bl. a Konst från den kykladiska kulturen spreds vida omkring, bl.a. till Kreta. Kulturen existerade 2900 – 2300 fvt. och var alltså före den minoiska och den mykenska. Det mest typiska exemplet på kykladisk konst är dessa starkt stiliserade människofigurer. Figurerna har haft en religiös funktion, dock oklart vilken.

Vasmålningar

Olika stilar Tiden före den geometriska stilen är svår att ”artbestämma”. Det finns inslag av såväl djur och växtlighet som människor, även om det förra var vanligare. Geometrisk, 800- och 700-talet Korintisk, ca 625 – 575 Svartfigurig, 500- och 400-talet (Athen) Rödfigurig, 500- och 400-talet (Athen)

En liten dryckeskopp med röda och vita ränder En liten dryckeskopp med röda och vita ränder. Stilen kallas Kamares efter den grotta i närheten av Phaistospalatset (södra Kreta, mitt på ön i öst-västriktning) på Kreta. Grottan var uppenbarligen helig och innehöll mängder av offergåvor. Bland annat keramik av olika slag. Det här är en enklare version men man tror att de har använts del i rituellt syfte men att de också har funnits på ”finare bord”. Måtten på muggen är: d 7,5; h: 4,5 Minoisk vas, ca 1950 – 1850 fvt.

Vid utgrävningar i Egypten fann man dels stora kvantiteter minoisk keramik, dels inhemska kopior av den minoiska. Mönster och form är gjorda för att efterlikna originalen. Det finns bevis på kontakter mellan länderna kring 2000 fvt. och man kan anta att denna keramik var relativt utbredd vid tiden för denna krukas skapelse. Höjd: 7.5 cm, diameter: 10 cm Egyptisk kopia, ca 1850 – 1800 fvt.

Denna vas är dekorerad i en ”marin stil”, i vilken man målade motiv baserade på fiskar, klippor och musslor i skinande svart på en ljus bakgrund. Stilens födelseort är Kreta men spreds i stor omfattning. Den mykenska stilen är i allmänhet ”naturalistisk” med en böljande linjestil. Från början är det kretensiska inflytandet tydligt men kommer efter mitten av 1400-talet att få mer rytm i formen, balans, teckningen större klarhet och återhållsamhet, berättartekniken blir mera antydande. Utvecklingen går mot abstraktion och stilisering. Grekisk keramik var populär i Egypten och bara själva vasen i sig var förmodligen en eftertraktansvärd importvara, men man har nog kunnat frakta, exempelvis parfymerad olja, som var en stor vara från Grekland. ”Halsen” har nämligen kunnat tillslutas. Detta exemplar hittades i Egypten. H: 11,5 cm D: 20 cm Mykensk, ca 1500 – 1450 fvt.

Detta marina motiv var lika välkänt för greker då som nu, och var mycket populärt. Mykensk, ca 1400 – 1300 fvt.

Denna och liknande scener, med människor och djur, var mycket populära från Mykene till Cypern, där den här vasen är upphittad. Den utveckling mot mer stramhet som jag talade om innan märks här. Just den här modellen av vaser kallas krater och användes för att blanda vin med vatten. H: 42 cm Mykensk, ca 1400 – 1300 fvt.

Scener med vagnar, fåglar, tjurar och fiskar var favoritmotiv Scener med vagnar, fåglar, tjurar och fiskar var favoritmotiv. De målades i en livfull stil i rött eller rödbrunt på en mattgul bakgrund. Gripar och sfinxer var relativt ovanliga motiv. Krukor av denna typ användes i hushållet där man förvarade diverse livsmedel eller vin i, men kom senare att ofta placeras i gravar. H: 24 cm, D: 26 Mykensk, ca 1300 – 1200 fvt.

Mykensk. En ”Rhyton”. Ca 1300 – 1200 fvt. En Rhyton var ett kärl tänkt att hälla vätskor ur (genom nosen) och användes i rituella syften. Mykensk. En ”Rhyton”. Ca 1300 – 1200 fvt.

Geometrisk stil (800- och 700-talet) Krater, Rhodos ca 800 – 770 fvt. Skål, Cypern ca 600 – 500 fvt.

Den geometriska stilen infaller efter en politiskt orolig tid i Grekland. Ett nytt folkslag, dorerna, hade kommit norrifrån och intagit och skövlat så gott som samtliga större grekiska städer. Den tidigare kulturen, akajernas, började gå under mot slutet av 1200-talet. Perioden präglades av en större torftighet. Resurserna var knappa och man märker också en kulturell tillbakagång. Skrivandet tycks ha utslocknat helt och inga större palats eller tempel överhuvudtaget uppfördes. Det som karakteriserar den geometriska dekoren är den rytmiska upprepningen och det invecklade mönstret av mot varandra svarande eller kontrasterande element. Det finns ett tydligt sinne för klarhet och reda, dekoren ger ett intryck av kraft och täthet, av jämvikt och sober behärskning. Liknande krater på piedestal tillverkades först i Athen, där de ställdes upp som en ”markör” för gravar för män eller pojkar. Typen var mycket populär och skillnaden mellan en athensk och en från Rhodos är att den förra skulle ha varit täckt av det geometriska mönstret, medan denna och liknande höll sitt mönster inom noggranna gränser. H: 55,5 cm Krater, Rhodos ca 800 – 770 fvt.

En typisk vas från Amathus En typisk vas från Amathus. Många har hittats i gravar men på senare år i även i Afroditetemplet på Akropolis. Populära motiv är: den egyptiska gudinnan Hathor (som från 500-talet identifierades med Afrodite); omsorgsfullt målade blomstermönster tillsammans med geometriska mönster, tätt tätt sammanpackade. H: 20,5 cm Cypern, ca 600 – 500 fvt.

”Korintisk” stil (ca 625 – 575) Lock till en skål, från Korint, ca 625 – 600 ”Jaktkratern” från Korint, ca 575 – 550 Skål, från Athen, ca 580 fvt. Detalj av bild tre

Motivet är gorgonen (fasansfullt monster) Medusa Motivet är gorgonen (fasansfullt monster) Medusa. Enligt myten blev man förvandlad till sten om man såg henne i ansiktet. Perseus lyckades hugga av henne huvudet och ge det till Athena som satte det i mitten på sin sköld. Förmodligen var det också så att detta ansikte avvärjde ägaren från det onda ögat. Lock till en skål, ca 625 – 600

Den korintiska vasen var vanligtvis av mattgul lera med en livlig dekor i purpur, svart, brunt, gult och vitt. Lejon, stenbockar, fåglar och sfinxer utgör det dominerande inslaget i mönstren. Tomrummen mellan dem fylls ut av enkla blommor, prickar och rosetter, dock inte till övermått. Det som är typiskt för den bästa korintiska perioden är den vackra färgskalan, den graciösa formen och de expressivt tecknade figurerna. H: 27,9 cm ”Jaktkratern”, 575 – 550 fvt

Peleus och Thetis bröllop, ca 580 fvt H: 71 cm Peleus och Thetis bröllop, ca 580 fvt

Djurfrisen påminner oss om korintisk konst men figurerna överst visar oss vart den athenska vasmålningen är på väg. Den visar gudar, nymfer och andra som går i en procession till Peleus hus för att fira hans bröllop med den vackra havsnymfen Thetis. Peleus står framför sin dörr för att hälsa gästerna välkomna. Bland de första ser vi Dionysos. Namnet på gästerna är skrivna på vasen. Mellan husets kolonner kan man läsa: ”Sophilos målade mig”. Han är det tidigaste grekiske målare vi känner namnet på. H: 28 cm Skålen

Den svartfiguriga stilen (Athen), 500 – 400-talet 1 – 2: Två av Herakles tolv stordåd 3. Achilleus dödar Amazondrottningen Penthesilea, ca 540 – 530 fvt 4. Bevingad Nike, ca 540 – 520 fvt 5. Achilleus kämpar mot Hektor 6. Priset till vinnaren i spelen i Athen. Från 367 – 366 fvt

Herakles kämpar mot de stymfaliska fåglarna, ca 540 fvt. Målningen visar Herakles i färd med att döda de stymfaliska fåglarna. Vid mitten av 600-talet utvecklades en ny teknik inom vasmåleriet i Athen. Figurerna tecknades nu mestadels i svart glansfärg på leran och detaljerna sattes in på så sätt att man skrapade av färgen, så att lerans färg lyste fram. Man använde vit färg för att beteckna kvinnohuden och ädelmetall, och dessutom brun och purpurröd övermålning för andra partier. Människoframställningen dominerar intresset, dekoren består nu huvudsakligen av scener upptagande strider, jakter, idrottsövningar, religiösa riter och sagor. Djur- och blomsterfriser finns kvar men spelar en underordnad roll och förpassas till vasens skuldra eller basparti. Den svartfiguriga stilen dominerade under mer än ett århundrade och har avsatt många mästerverk. Stilen uppvisar stark släktskap med den tidiga arkaiska skulpturen från samma period. Vi återfinner inom det svartfiguriga vasmåleriet många av de drag som vi lärt oss att betrakta som typiskt grekiska. H: 40, 6 cm Herakles kämpar mot de stymfaliska fåglarna, ca 540 fvt.

Herakles nedkämpar det nemeiska lejonet, ca 525 fvt.

Penthesilea tog med sina amazonkrigare för att hjälpa Troja och dödades av Achilleus. Här ser man hur Achilleus genomborrar hennes hals och blodet sprutar ut. Notera hudfärgen! Enligt en tradition möttes deras blickar precis i dödsögonblicket, och för sent, blev de förälskade i varann. Achilleus dödar Amazondrottningen Penthesilea, ca 540 – 530 fvt

Tillverkad i Athen men direkt för den cypriotiska marknaden och har en typisk cypriotisk stil. H: 25,5 cm. Bevingad Nike, ca 540 – 525 fvt.

Achillevs kämpar mot Hektor Achilleus till vänster, och Hektor till höger. Notera att denna är RÖDFIGURIG. Den är alltså på fel ställe. Det var från början ett misstag från min sida men skulle kunna vara kvar för att testa hur vaken publiken är. Achillevs kämpar mot Hektor

Priset till den som vann tävlingen Priset till den som vann tävlingen. Det här förmodligen deltagare i en pankration, en antik variant av shoot fighting där slag, sparkar och brottning var tillåtet. Dock fick man inte bita eller trycka ut ögonen på varandra. Personen till höger är förmodligen en tävlande, och till vänster står en domare eller tränare.

Den rödfiguriga stilen (Athen), 500 – 400-talet Dryckeskopp, scener från ett symposium, 490 – 480 fvt Parfymflaska, Athena i trädgården, 420 – 400 fvt Vattenkärl, Afrodite m.fl. samt Herakles, 420 – 400 fvt

Dansande kvinna (förmodligen slavinna). Athen, 490 – 480 fvt

Afrodite och Eros m.fl i trädgården. Athen 420 – 400 fvt

Scen ur komedien om kentauren Cheiron, från Italien Scen ur komedien om kentauren Cheiron, från Italien. Från ca 380 – 370 fvt.

Övriga konsthantverk Svartfigurig. flaska i form av en oxe. Från Kourion nuvarande Episkopí på Cypern. 750 – 600 fvt. Läsande flicka

Cypern, 750 – 600 fvt.

Läsande flicka