Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Kulturmiljögruppen Tomas Thuresson/Linda Eriksson - Skogsindustrierna Viktoria Hallberg - Sveriges Hembygdsförbund Leif Gren – Riksantikvarieämbetet Torbjörn Åhman - Holmen Skog Martin Schmalholz - Stora Enso Klara Helstad – Södra Claes Ström - Länsstyrelsen Västra Götaland Mattias Persson och Göran Lundh (Skogsstyrelsen) Presentera gruppen kort och nämn om de exkursioner vi haft 25-26 juni i Skåne – röjningsrösen och fossil åker 27-28 september i Västerbotten – översilningsängar, fångstgropar, samiska lämningar 9 november i Dalarna – kolningsanläggningar, fäbod

Kulturminneslagen Skogsvårdslagen Kort diskussion om den problematik som finns då lagarna vävs in i varandra utifrån olika specifika lämningstyper samt om det kommande lagförslag som finns.

Skaderisker/riskmoment Föryngringsavverkning och gallring Markberedning GROT-uttag och ev. stubbskörd Plantering

Kvarlämnande av träd, aktivt via plantering på eller allt för nära lämningen eller genom kvarlämnande av träd i samband med åtgärder kan bli förödande.

Samverkan viktig. Väldigt mycket, kanske det mesta, som görs när det gäller kulturmiljön i skogen görs på ett bra sätt. Det gäller både skogsbruket och enskilda. För att lyckas med kulturmiljön behövs både kunskap och kompetens, liksom systemlösningar för såväl enskilda som organisationer. Myndigheter och skogsbruk kan både självständigt och i samverkan verka för att maximera det lyckade arbetet och samtidigt eliminera de negativa sidorna. Samråd i fält är ett viktigt verktyg för ömsesidigt lärande. Från skogsbrukets håll kan man minska skadorna på kulturmiljön genom åtgärder som att använda vägledningar och bättre arbetssätt, medan byråkratiskt krångel kan minskas genom projekt som En dörr in.

Prioritering En ofta återkommande fråga är om alla forn- och kulturlämningar måste sparas. Är alla lika viktiga? Kan vi prioritera och i så fall hur och vad? Vem ska prioritera? Vad är det då som kostar när man ska ta hänsyn till kulturlämningar och hur kan man prioritera mellan de olika miljövärdena? Prioritering kan bli aktuellt då naturvärdesträd växer i lämningen. Här måste någon form av ”värdebedömning” av de olika hänsynen göras.

Kulturstubbar

Generella målbilder – allmänna punkter • Kompetens hos de inblandade i de olika stegen i processen. Tillräckliga och relevanta grundkunskaper ska finnas hos alla anställda med ansvar för hänsyn till kulturmiljön. Tillgång till fördjupad kunskap bör finnas inom respektive organisation (gäller framför allt de större organisationerna). • Bra och uppdaterat kartmaterial och teknik, tillförlitliga koordinater. • Användning av kulturstubbar. • Markägare/ombud ska se till att information från myndigheterna vidarebefordras till egen personal eller entreprenörer. Maskinförare i samtliga led får tydlig information om de kulturmiljöer som berörs och vilka villkor som gäller. • Avvikelser återkopplas till uppdragsgivaren. • Bra samordning mellan myndigheter. Tydliga kontaktvägar in till myndigheterna. • Gemensam och enhetlig terminologi i beslut, meddelande eller råd liksom enhetlighet i skyddsavstånd till lämningar. • Myndigheter ges rimliga förutsättningar för att kunna ge den rådgivning som behövs eller efterfrågas. Resurserna prioriteras till fältbesök istället för att lägga tid på beslutsunderlag för objekt som bedöms vara godkända. • Tillgång till fördjupade kurser/utbildningar riktade till skogsbruket och berörda myndigheter. • Vid tveksamheter ska Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen kontaktas.

Generella målbilder – planering • Kontrollera om det finns registrerade lämningar i FMIS eller Skogens pärlor. Informationen ska sedan finnas med i avverkningsanmälan och traktdirektiv. Använd gärna äldre kartmaterial för att identifiera områden eller nyttja lokalkunskap (hembygdsföreningar eller liknande). • Gör fältplaneringen i god tid innan avverkning. Var uppmärksam på eventuella lämningar som inte är registrerade. Fältplanera när det är barmark. Då syns lämningarna bättre. • Om avverkningen sker vintertid bör lämningarna alltid markeras. • Planera basvägsdragning och andra körstråk med hänsyn till kulturlämningar så att risk för sönderkörning minimeras. • Planera avverkningen till när det är bra bärighet (tjäle eller torrt). • Planera för manuell utfällning vid känsliga miljöer, t.ex. gravar. • Bestäm återbeskogningsplan och ange typ av markberedning anpassad till objektet, t.ex. för vilken lämningstyp det är lämpligast att använda sig av inversmarkberedning, riktad eller kranspetsmonterad markberedning.

Generella målbilder – avverkn./skotn. Avverkning • Kör inte på lämningarna. • Risa ev. körvägar över yttäckande lämningar för god bärighet (exempel röjningsröseområde). • Täck inte över lämningarna med ris. • Dra inte träd över lämningar. Träden kan skada lämningen, t.ex. rubba stenar. • Lämna inte träd på eller intill lämningar. Rotvältor kan skada. • Gör kulturstubbar vid punkt- och linjeobjekt. • Placera GROT-högar på säkert avstånd från kulturlämning för att minimera risk för sönderkörning vid GROT-skotning. Skotning • Anpassa last och körning efter markförhållandena. • Risa körvägar för bättre bärighet. • Ta bort riset från lämningarna efter avslutat arbete.

Generella målbilder – övriga delar Markberedning • Markbered inte så att lämningar skadas. • Yngre/sentida fossila åkrar klassade som kulturlämningar kan markberedas med skonsamma metoder men eventuella odlingsrösen får inte skadas. Plantering • Plantera inte i eller på lämningarna eller så nära att rötter kan komma att påverka lämningen. Röjning • Röj bort träd och buskar som växer på lämningar. • Röj fram och markera äldre vägar, stigar och leder. • Vid röjning och gallring hålls synliga lämningar fria från ris, buskar och träd.

Exempel på ett utav i rapporten 7 förekommande målbildsdokument