Skogsstyrelsens klimatpolicy Biobränslen från skogen och skogsindustrin ersätter fossila bränslen Trä är ett energisnålt material Ökande biomassaförråd i skogen binder in kol från luftens koldioxid Skogen är i första hand viktig för klimatet genom att den producerar biomassa som kan användas för att ersätta fossila bränslen eller produkter som det krävs mycket energi för att ta fram. Skogen har också i vissa fall lyfts fram som en sänka för koldioxid genom att kol kan lagras i träd och mark. Skogsstyrelsen anser dock att skogsbruket i det långa loppet gör störst nytta genom att leverera bränslen och material som kan ersätta sådana som medför stora utsläpp av växthusgaser. Åtgärder vars primära syfte är att som en engångshändelse öka kolförråden i skog och/eller mark bör ha lägre prioritet, eftersom sådana strategier kan ”låsa in” virke och/eller påverka virkesutbudet negativt. Exempel på sådana engångsåtgärder är minskad markberedning enbart i syfte att öka kollagret i marken eller minskad avverkning enbart i syfte att öka kollagret i trädbiomassan. Detta kan i sin tur resultera i ett mindre utbud av trädbränslen. Användningen av trädbränslen kan på lång sikt minska koldioxidtillskottet till atmosfären betydligt mer än den kolsänka som kan åstadkommas med en förrådsökning. Därför bör användning av trädbiomassan ha företräde.

Lagerökning eller användning? I orörd skog går kolupplagringen (=klimatnyttan) mot noll = stort kollager = bra för klimatet så länge skogen inte brinner eller äts av insekter.. Brukad skog levererar biobränslen och energisnålt byggmaterial = ännu bättre med brukad skog i längden (förutsatt brist på billig klimatneutral energi) => Substitutionsnyttan = i de flesta fall större än förlusten i kollager i redan 30-50-årsperspektiv, större ju längre tiden går Viktigt: Skogens ska brukas hållbart = alla arter ska fortleva = kräver större skyddad areal + bättre hänsyn Substitutionsnytta = nytta av uteblivna utsläpp från ersatta fossila bränslen eller bränslen som inte behövts pga att betong o metaller kräver mer energi för sin framställning än trä

Ökad produktion och ett intensivare skogsutnyttjande Kan påverka rennäring, biodiversitet, sociala värden och kulturlämningar negativt Ökar näringsbortförsel och försurning om inte askåterföring (+ ev. kväve) Svårare motverka körskador om mer grenar, toppar o stubbar tas ut även där de behövs att köra på

Skogsbränsle kontra olja 1 ton skogsflis = 2-4 MWh 1 ton olja = ca 10 MWh Hjälpenergi skogsflis 3-5 % Hjälpenergi kol-olja 6-10 % Källa: Energimyndigheten Källa: Svebio

Biobränslen från skogen Svebio – Svenska bioenergiföreningen är visserligen partiskt för biobränslen men surfar man in på deras hemsida så har man lagt ut detta diagram. Även om statistik kan ”ljuga” så förstår man ändå proportionerna. I storleksordningen 80-85% av Biobränslena kommer från skogen. Åkerbränslen är en väldigt liten del (1% kanske). I oljekommisionens rapport 2006 bedöms Biobränslena kunna öka till 228 TWh till 2050 (154 TWh till 220). Ca 25 % av tot energikonsumtionen idag från biobränslen – övervägande delen från svenska skogen Källa: Svebio Ca 80-85 % av biobränslena kommer från skogen.

Biobränslen från skogen Från dagens nivå (128,7 Twh) bedömer man i oljekommissionens rapport fr 2006 att det finns en ökningspotential till ca 150 Twh år 2020 och 228 Twh år 2050. Detta stämmer bra överens även med energimyndighetens prognoser.

Biobränsle från skogen i Västmanland Det syns tydligt i detta diagram att infrastruktur för att hantera träbränslen byggdes upp under 90 talet. Likaså gjordes stora omställningar i anläggningarna, samt nybyggnad, för energiproduktion i länet under denna period. Under 2000-talet har det däremot inte hänt så mycket enligt statistiken i länet. Kring 1.8 TWh har bruttoproduktionen legat senaste 10 åren enligt SCBs statistik. Observera att i detta ingår inte avlutar. Tyvärr har vi inte hittat några utförliga prognoser över bioenergiproduktion i framtiden för just västmanland. Men… (åsså nästa bild)

Biobränsle från skogen i Västmanland Slutsatser Västmanland är ett stort skogslän och bidrar och kommer bidra med mycket bioenergi i framtiden. Det finns ingen stor ökningspotential i just GROT-uttag i slutavverkningar. Ej heller i stubbrytning. Potentialerna för ökning kommer i framtiden ligga i andra outnyttjade områden. Exv väggator och bioenergigallringar i eftersatta röjningar. I och med ett allt intensivare uttag av biobränsle kommer behovet av askåterföring att öka. (Uttag av biomassa som motsvarar > 0.5 ton bioaska) När vi för diskussioner om att öka förnyelsebara energislag får vi inte glömma att diskutera energieffektivisering Från myndighetens sida kan vi säga att på över 90 % av alla avverkningsanmälningar anger man att man planerar GROT-uttag. Vi har inte någon säker siffra på hur många av dessa som man verkligen utför uttaget på men vår bedömning är att den stora potentialen för ökning av biobränsleproduktion ligger generellt i ökad skogsproduktion men också i gallring av eftersatta röjningar, röjning av väggator etc. Stubbrytningen kommer kunna tillföra drygt 1 TWh och kanske max 2.6 TWh om aktiviteten i landet kommer igång. Skogsstyrelsens bedömning är att ca 10 % av slutavverkningarna i landet är på marker som är lämpliga för stubbrytning.