ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare Eva Jonsson vice verksamhetschef MB Blunda/luta er tillbaka Tänk dig ett Norrbotten… …där unga är nyfikna och företagsamma. Där lärare är inspirerande och engagerade. Där näringsliv och skolor samverkar naturligt i vardagen och lär av varandra. Där entreprenöriella förmågor uppmuntras och nyfikenheten premieras. Det är det Norrbotten vi vill bidra till att skapa. Projekt ENA är ett verktyg för detta. EJ Det här är Malin Brändström & jag är… Tack för att vi fick komma hit idag! Det vi vill göra idag är att berätta om projektet och genomföra en enkät..

Entreprenörskap i forskning I dagens forskning lyfter man fram tre aspekter: Proaktivitet – att ta initiativ snarare än att vänta på andra (ta ansvar för sin egen och andras utveckling) Riskbenägenhet – att våga pröva och inte ha ”fiaskofruktan” (agera modigt, men inte dumdristigt) Innovativitet – att skapa nytt (vara kreativ och fantasifull) Mats Westerberg, LTU

Entreprenörskap definition ”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang” Nutek/Tillväxtverket

Entreprenörskap i styrdokument 1946 års skolkommission ”Skolan ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig å den andra” ”Dessa egenskaper är både ur individens och samhällets synpunkt särskilt värdefulla”

Ny skollag Främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Lgr 11 Betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Skolverket

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det entreprenöriella lärandet är drivkraften för utveckling och konkurrenskraft i det framtida Norrbotten. reell samverkan mellan länets utbildningssystem och samhälle/näringsliv EJ Vi, och fler med oss, tror att Norrbotten behöver en neutral arena där olika aktörer kan mötas och utveckla samarbeten; över gränser, mellan branscher och verksamhetsområden, inte minst mellan skolan och näringslivet. Vi tror att plattformen ENA kan skapa detta… Omvärlden pockar också på i frågan: Inom EU lyfts Entreprenörskap fram som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande I fjol kom regeringen med en nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Det kommer nya styrdokument för skolan där entreprenöriella förmågor lyfts fram I vår a regionala tillväxt- och utvecklingsprogram lyfts också entreprenörskap kopplat till utbildningssystemet Hur blir får vi alla vackra ord, reformer och strategier att bli riktig verkstad? Hur kan vi i Norrbotten stödja barn och ungas inneboende drivkrafter och möjligheter ?

Det innebär att - elever har möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor lärare och skolledare känner självförtroende, skapar kunskap om och organiserar för entreprenöriellt lärande - näringslivet och andra aktörer i samhället deltar aktivt och är en del av den entreprenöriella lärmiljön Genom att elever får utveckla sina entreprenöriella förmågor, lära sig att kunna ta tillvara på möjligheter och göra något av dem, från idé till handling, tro på sig själv & våga ta risker! För att åstadkomma detta - behöver lärare och skolledare veta hur man skapar förutsättningar för detta i skolan. och att företagare och det omgivande samhället kan ta emot lärare, elever i sina verksamheter & att skolan tillsammans med dem kan genomföra olika projekt. Exempel: Projekt på temat Framtidens sjukvård i Luleå, Kalix och Pajala. Idén var att ge eleverna möjligheter att utveckla sina entreprenöriella förmågor i ett riktigt, verkligt sammanhang. - Blodvaggan – Utöver att de fick träna på förmågor som att ta ansvar, vara modig, använda sin fantasi /kreativitet och nätverka fick de dessutom använda sina kunskaper i bl a mattematik, teknik svenska och bild. ”Rekrytering på lång sikt, men inte bara det…det är ju våra framtida kunder.” Manuel Strand, produktionschef Abelko ”Bra för att få ungdomar att våga tro på sig själva och att skapa en ”Bro till företagen” Endast ett fåtal som har företagsmiljön i hemmet, men på detta sätt får alla en naturligt inblick i hur ett företag ser ut.” Birgitta Johansson, Försäljningsansvarig Caretech. ”Att uppdraget varit på riktigt har ökat motivationen hos eleverna.”Lärare + UF (NK. SR Norrbotten, NSD 2 veckor) Så, det blir tydligt att det behövs flera aktörer för att bygga plattformen ENA Teknikens Hus tillsammans med länets aktörer är plattformen för arbetet med ENA

Aktörer Skola Lärare, rektorer, elever Kommuner Politiker, tjänstemän Annan offentlig förvaltning NLL, Kommunförbundet Luleå tekniska universitet Lärarutbildningen RUC, Regionalt utvecklingscentrum Ämnet Entreprenörskap Näringsliv Företag och sammanslutningar av företag UF, Ung Företagsamhet Organisationer Eva Här har vi listat alla aktörer vi tycker är viktiga och ska vara med i byggandet av plattformen. Många av dem har också deltagit i förarbetet till det som nu är projektet ENA och många av dem är också representerade i vår styrgrupp. Bla en förstudie som pekat på behovet av en samlande kraft, en sorts tredje arena som kan vara en sammanförande och sammanhållande länk mellan skolan och det omgivande samhället Här idag kanske vi har: Pär (Styrgrupp + arbgrupp inför projektet) Anitas kollega Marita Björkman Anna Degerman har ju hört om projektet

Lokala handlingsplaner 2010 Kartläggning 2011 - 2012 Lokala handlingsplaner Nätverkande skola och företag Mötesplatser Skarpa projekt Utbildning lärare och rektorer Skräddarsytt utbildningspaket MaTeNa – företag som lärmiljö - Snilleblixtar och Finn upp Aktiviteter i Teknikens Hus - Unga Spekulerar - UF samarbete MB ENA är ett treårigt projekt som startade nu under våren 2010 och ska löpa tom 2012. Efter det vill vi att plattformen ska vara en del av Teknikens Hus ordinarie verksamhet där vi är motorn och navet för det fortsatta arbetet. Projektet är ännu inte fullt finansierat, Detta år finansieras av Landstinget, Skolverket via Luleå kommun och Teknikföretagen. Under detta år kommer vi också arbeta med att säkerställa finansieringen för år 2 och 3. - Eva kommer berätta mer om finansieringen. Nu under hösten 2010 fokuserar vi att genomföra och färdigställa en kartläggning, där vi undersöker vad de olika aktörerna, ni bl a, vill ha ut av plattformen och vad ni kan tänkas bidra med. Kartläggningen kommer att ligga till grund för de aktiviteter vi ska utveckla (se bild) Över till Eva

Arjeplog Arvidsjaur Boden Haparanda Gällivare Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå

Aktivteter lokalt (lärare, företag) Personlig kontakt via telefon FINANSIERING 2010 2011 2012 Total   NLL 600 000 1 800 000 Längmanska företagarfonden 130 000 150 000 280 000 Näringsliv 300 000 Näringslivskontor: Arjeplog 10 000 20 000 Arvidsjaur Boden 50 000 100 000 Haparanda 30 000 60 000 Gällivare 40 000 Jokkmokk Kalix 80 000 Kiruna Luleå 120 000 240 000 Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Teknikföretagen/Matena Skolverket/kommuner 200 000 TOTAL 700 000 1 630 000 1 650 000 3 980 000 Total finansiering Första året Inträdesbiljett Aktivteter lokalt (lärare, företag) Personlig kontakt via telefon Nu till enkäten, som ingår i karläggningen: Malin

Changing education paradigms www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U