Kommunernas region - kommunernas inflytande i regionen Jörgen Johansson, Högskolan i Halmstad och Lars Niklasson, Linköpings universitet

Uppdraget från SKL Studera bildandet av “region-kommuner” i ett urval län, utifrån våra tidigare erfarenheter Skåne, Västra Götaland, Halland, Dalarna, Östergötland, Gävleborg Fokus på relationen mellan kommuner och region i bildandet och organiseringen av regionkommunen Identifiera strategiska frågor

Tesen om Regionernas Europa ”Nationalstaten är för stor til at löse mange af morgendagens problemer, som bedre kan klares regionalt, og for lille til at löse andre, der kraever en international ramme” (Paul Schlüter, 1988) Internationalisering/Europeisering Nationalstaten Regionalisering 3

Regionfrågan på 1990-talet Två huvudfrågor: 1. En territoriell fråga - länsindelningen 2. Institutionell design och ansvarsfördelning En berättelse om hur Tesen om 'Regionernas Europa' blev till en 'Kommunernas Region'

Den svenska regionfrågan Regionutredningen och Västsverigeutredningen (1992) Fördelning mellan olika huvudmän Tre modeller: * Statligt regionalt ansvar * Kommuner i samverkan * Regionalt folkstyre Rikets indelning 8-12 regioner Västsverige: NORP-länen som regionförbund

Den svenska regionfrågan Regionberedningen (1995) Det regionala utvecklingsansvaret överförs från länsstyrelsen till landstingen Renodlad länsstyrelse - statens företrädare i länet - Nya län - Skåne län - Västra Götalands län (ORP-länen plus Kungsbacka i Halland)

Regionförsök 1997-2002 Skåne, Västra Götaland, Kalmar län och Gotland Två reformmotiv Kraftsamlingsmotiv Demokratimotiv att stärka den demokratiska förank- ringen (medborgare, mediadebatt, politikerroller, folkrörelser) att stärka effektiviteten i det regionala utvecklingsarbetet Försök med... - strategi för länets långsiktiga utveckling - infrastrukturplanering - ansvar för regionalpolitiska medel & tillväxtavtal - ansvar för kulturmedel (ej i VG) Utvärdering av PARK 7

Regional samverkan - en kommunernas Region? Riksdagsbesluten 2002/2004 innebär: Förlängd försöksverksamhet i Skåne och Västra Götaland till år 2010 Samtliga län kan bilda kommunalförbund för regional samverkan Kommunalförbundet skall då bl.a. ...utarbeta program för länets utveckling ...beslut om länsplaner för regional infrastruktur ...beslut om vissa statliga medel för regionalpolitik ...ansvar för arbetet med tillväxtprogram

Organisation av regionalt utvecklingsarbetet 2011 Regionkommuner Län med kommunala samverkansorgan (SVO) Länsstyrelsen ansvarig för det regionala utvecklingsarbetet Skåne (1997) Västra Götaland (1999) Halland (2011) Gotland (1997/2011) På gång… Jönköpings län Västernorrland Norrbotten Örebro län Gävleborg Östergötland Kronoberg Västmanland Kalmar län (1997) Östergötland (2003) Blekinge (2003) Jönköpings län (2005) Kronoberg (2007) Uppsala län (2003) Dalarna (2003) Södermanland(2004) Örebro län (2007) Värmland (2007) Gävleborg (2007) Västerbotten (2008) Jämtland (2011) Stockholms län Västernorrland Norrbotten

Kommunernas roll i de nya regionkommunerna Hur ska kommunernas intresse och engagemang i de regionala utvecklingsfrågorna tas tillvara inom ramen för ett direktvalt organ? Ett regionalt ledarskap ur ett systemperspektiv Tre strategiska villkor A. om konsten att arbeta i nätverk (horisontellt) B. om konsten att bygga broar mellan det lokala och det regionala (vertikalt) C. om konsten att politisera/demokratisera det regionala utvecklingsarbetet

A. Om konsten att arbeta i nätverk (network governance i regionpolitiken) Utgångspunkter och utmaningar 1. Hög grad av handlingsutrymme - en närvarande, men en svagt auktoritativt styrande stat - en förändrad relationslogik mellan stat (lsty, myndigheter) och kommunal självstyrelse 2. Politik byggs utifrån resursberoenden mellan aktörer i olika aktivitetsfält → regional samordning och synergieffekter → risk för exkludering/jämställdhetsproblematik 3. Relationerna mellan aktörerna är ofta förhandlingsrelationer → regionpolitikerna som förhandlare i komplexa system → risk för alltför stark konsensus; avpolitiseringstendenser och svag opinionsbildningskultur

B. Om konsten att bygga broar mellan det lokala och det regionala Regionkommunen B. Om konsten att bygga broar mellan det lokala och det regionala Fysiska, Finansiella och Mänskliga resurser Den "stora" kommunpolitiken * partier/fullmäktige/styrelser/nämnder/bolag * den professionaliserade förvaltningen Sociokulturella och Demokratiska resurser Den "lilla" kommunpolitiken * service/verksamhet, skola * lokala utvecklingsgrupper/samhällsplanering * kulturpolitik

Strategiska politikområden i länken lokalt - regionalt Stadspolitik Hållbarhetsperspektiv i staden och dess länkar till regionen Kulturpolitik Den nya regionala kulturpolitiken kräver vitala länkar med lokala aktörer Demokratipolitik och jämställdhetspolitik Två klassiker i behov av förnyelse? Lokal utvecklingspolitik/lokala utvecklingsgrupper En aktivering av sociokulturella och demokratiska resurser

En kommunernas region? - länken mellan den stora kommunalpolitiken och regionen Ett antal viktiga frågor om hur kommunerna ska organisera sina relationer till den nya regionkommunen: a. Regiondelsmodell á la Västra Götalandsregionen? b. Funktionell modell á la Skåne? c. Hallandsmodellen? (Rådgivande organ inbyggt i RK)

En Kommunernas Region? - två typer av governancestrukturer Region Skåne En nätverksbaserad beredningsstruktur Västra Götalandsregionen En institutionaliserad beredningsstruktur Regionstyrelse Regionstyrelse Beredningsgrupp 13 region +16 KF-repr Regional tillväxtnämnd Exempelvis… - Kommunbesök - Kommunledn.konferenser - Nätverk i regiondelar GR Skarab. Fyrbodal 7H Kommuner

Hållbar utveckling (BHU) Beredningen för Hållbar utveckling (BHU) Skaraborgs kommunalförbunds styrelse;15 +15 från de 12 kommunerna i Skaraborgsområdet Utser fyra ledamöter Återförings- och förankringsfunktion Kommunmedborgare Kommunfullmäktige Tidaholm Allmänna val Kommunstyrelse Utser en representant

C. Om konsten att demokratisera och politisera det regionala utvecklingsarbetet Regional utvecklingspolitik kännetecknas av långtgående konsensus,. Politikområdet har genomgått en ökande av-politisering - paradoxalt då regionreformerna har haft udden riktad mot en statligt organiserad länsförvaltningsmodell För att nå demokratisk utveckling av regional utvecklingspolitik krävs - aktivt arbete med demokratiutveckling, medborgarförankring, ungdoms-demokrati – RUP:en och demokratisk aktivitet.

En förmodad utveckling mot fler regionkommuner - några frågor att beakta   Att samla politiska partier, medborgare, organisations/näringsliv, kommuner och stat att utforma det politiska sakinnehållet inom ramen för regionala utvecklingsprogram och förutsättningar givna av statsmakten och EU Att verka för att etablera regionövergripande nätverksstrukturer för samordning mellan regionkommunen och (1) kommunerna, (2) staten samt (3) näringsliv/organisationsliv.

En förmodad utveckling mot fler regionkommuner - några frågor att beakta   Att satsa på demokratipolitiska aktiviteter för att stärka medborgar-inflytande, partipolitisk debatt, deltagardemokratiska aktiviteter, stärkta funktioner för politiskt ansvarsutkrävande etc. Att utveckla identitetsmässig sammanhållning och profilering både organisationsinternt och i förhållande till omvärlden.