Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande AnnSofi Persson-Stenborg

Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande Varför tillsattes elevvårdsutredningen? Elevvårdsutredningens uppdrag Vad föreslog elevvårdsutredningen? Vad har hänt på 2000-talet? Elevhälsa i skollagen Frågor att diskutera

Varför tillsattes elevvårdsutredningen? Samhällsutvecklingen 1990-talet - Kris i välfärdssamhället - Ökad invandring - Barn och ungas psykosociala hälsa i fokus Utvecklingen i skolan - Förändrad styrning av skolan - Valfrihetsreformerna - Fler elever i behov av särskilt stöd Elevvård – Skolhälsovård - Neddragningar i elevvård – skolhälsovård - Stora skillnader – likvärdighet?

Elevvårdsutredningens uppdrag Definiera begreppet elevvård Kartlägga innehållet i elevvårdsverksamheten Klarlägga och utvärdera olika organisationsmodeller Klarlägga elevvårdens och skolhälsovårdens roll och uppgifter Överväga framtida roller och uppgifter Överväga lämpliga åtgärder i syfte att höja verksamhetens kvalitet och effektivitet

Elevvårdsutredningens förslag Utgångspunkter: Skolan är en plats för lärande Lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer - empowerment Skolan ansvarar för varje barns delaktighet och lärande Relationer och samspelet i skolan avgörande

Från dubbla spår till elevhälsa Elevvård och skolhälsovård ska vara en samlad resurs – Elevhälsa Elevhälsans uppdrag ska vara att främja lärande, god allmän utveckling och hälsa hos varje elev. Elevhälsans arbete ska syfta till att skolan uppfyller sitt uppdrag – att varje elev når målen

Kompetenser i elevhälsa Omvårdnadskompetens Medicinsk kompetens Psykologisk kompetens Kompetens i social arbete Specialpedagogisk kompetens Kompetens i studie- och yrkesvägledning

Kompetenser i elevhälsan Tillgång till ? Elevhälsan ska finnas tillgänglig för elever, föräldrar (i frågor som rör deras barn), lärare, arbetslag och skolledning. Särskilt viktigt är att beakta elevers möjligheter att kontakta elevhälsans personal

Vad har hänt från utredning till ny skollag? Samhällsutvecklingen - ökad globalisering – kunskapssamhälle - ökad mångfald – tilltagande individualisering - snabb digital utveckling Utvecklingen i skolan - nya pedagogiska arbetssätt - sämre resultat – ökade skillnader - ”skolmarknad” - ökad statlig styrning - varje barn/elevs rätt till en god utbildning stärks

Vad har hänt från utredning till skollag? Elevvård – Skolhälsovård Elevhälsa etablerat begrepp Prop 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet Stora skillnader i resurser i elevhälsa och skolhälsovård Olika organisationsformer Alltfler diagnoser - fler elever i behov av särskilt stöd

Elevhälsa i skollagen § 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt utrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Elevhälsa i skollagen Elevhälsa skall finnas Elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande Elevernas utveckling mot målen ska stödjas

Hälsobesök § 27 Varje elev ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller Eleven ska mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller § 28 Enkla sjukvårdsinsatser skall fortsättningsvis erbjudas eleverna.

Diskussionsfrågor Vad är syftet med införande av en samlad elevhälsa? Hur kan uppdraget tolkas? Hur kan man samverka? Elevhälsans personalgrupper – olika perspektiv och aspekter Organiseringen av elevhälsan - har den betydelse och hur?