Schizofreni och psykoser Att vara allvarligt psykiskt sjuk

Historiskt Sjukdomen omnämndes redan under medeltiden. Syn på psykisk sjukdom som straff eller prövning från Gud. I Sverige lagar om att ”galen man ska vara fängslad”. Faraonernas Egypten: Syn på psykiska sjukdomar som att de kom från kroppslig sjukdom (tex hjärtat) eller från andar Ordet schizofreni från grekiskans schi´zo(klyva) och phren(sinne) skapades av Eugen Bleuler 1911 Innan Bleuler trodde man att sjukdomen berodde på förtida demens Vanligt att förväxla sjukdomen med multipel personlighet som gör att den sjuke upplever sig som flera personligheter

Mentalvården Stora mentalsjukhus byggdes i början av 1900-talet Behandling fram till 50-talet: insulinchocker, lobotomi, elchock, spännbälten Dessa behandlingar hjälpte inte de sjuka utan försämrade snarare tillståndet Psykofarmaka slog igenom under 50-talet Idag anti-psykotiska läkemedel som blockerar dopaminreceptorerna kombination med långtidspsykoterapi Kognitiv terapi verksam mot hallucinationer och vanföreställningar Idag undviker man att lägga in patienterna på avdelningar

Primära symptom: De fyra A-na Autistiskt beteende Försjunka i sig själv (pga många intryck och stress) Associationsrubbningar Sakna sammanhang i språket och uttrycka sig gåtfullt, eget språk, egna ord, svårt hålla tråden Ambivalens Svårt att ta beslut. Ibland sänkt aktivitet. Kan sluta med apati. Affekter Visa inga känslor eller fel känslor eller svårt att kontrollera känslor

Sekundära symptom Hallucinationer Vanföreställningar Motoriska symptom Hörsel vanligast (höra röster, kanske befallande), känsel och lukt ( tex förnimmelse av beröring mot kroppen eller giftig gas) Vanföreställningar Paranoida (förföljd), hypokondriska, identitetiska (tro att man är någon annan) Motoriska symptom Stereotypa, långsamma eller upptrissade rörelsemönster. Katatoni = förstening Avvikande beteende Tex samla sopor eller klä ut sig

Fyra undergrupper till schizofreni Simplexform: Passivitet, känslolöshet (tex tonåring som lägger ned skolarbete och drar sig undan Hebefreni Tankestörning, identitetsstörning, hörselhallucinationer Katatoni Personen blir stel och orörlig. Det går inte att få kontakt och i efterhand kan personen inte berätta om det. Paranoid Misstänksamhet, föreställning om att vara förföljd osv

Förekomst och diagnostisering Drabbar upp till 1% av befolkningen Utbrottsålder 15-45 år Genomsnitt för de som söker vård 27 år Män insjuknar i regel tidigare än kvinnor För att ställa diagnos krävs att personen under minst 6 månader uppvisat minst et av följande symptom: vanföreställningar, hallucinationer, tanke och associations-störningar, katatont beteende, affektiva störningar/funktionsnedsättning

Biologisk förklaring Anses bero på fel i hjärnans signalsystem – brist på dopamin - som gör att det uppstår komplikationer när hjärnan tolkar och skickar vidare signaler Dopamin är ett hormon som utsöndras när kroppen belönar sig själv Detta gör att personens tänkande och förmåga att kontrollera känslor försämras och tex ger upphov till hallucinationer

Arvsfaktorer Arv: tvillingstudier där en enäggstvilling adopterats bort. Då är risken för en tvilling att bli sjuk i schizofreni 40% om den andra tvillingen har sjukdomen. För tvåäggstvillingar är risken bara 9% Om en förälder har sjukdomen är risken att drabbas 10% om båda är risken 40-50% Arvet har alltså visat sig ha stor betydelse

Miljöfaktorer Tidiga skador under graviditeten eller under förlossningen (syrebrist). Låg födelsevikt Tidiga negativa traumatiska upplevelser? Hög ålder på pappan Stress senare i livet Drogmissbruk Sårbarhetsmodellen (jämför depression): kombination av arv och miljöfaktorer

Behandling och prognos Medicin som ökar dopaminproduktionen Ångestdämpande medicin Terapi Behandlingshem för akut sjukdom men sen viktigt att anpassa sig till vardagligt liv Mellan sjukdomsskoven med rätt behandling kan en schizofren person ofta fungera bra

Psykos Definition: Att ha en oklar gräns mellan sig själv och verkligheten Kännetecken: positiva symptom (hallucinationer, vanföreställningar) eller negativa symptom (apati, obeslutsamhet) Personen kan ofta sakna sjukdomsinsikt Efter en psykos minns personen ofta inte vad som hände under psykosen

Tidiga tecken Att bli inåtvänd Förändrad verklighetsuppfattning Inte orka arbeta eller studera Grubbla över livet på ett ångestfyllt sätt Oförklarliga känsloutbrott

Orsaker I princip vem som helst kan drabbas av en psykos om påfrestningarna blir för stora (för lite sömn, livskris, alkohol eller narkotika) Oftast krävs ett samspel mellan arv och miljö

Samband mellan psykos och andra specifika psykiska sjukdomar Bland de som drabbas av en psykos får hälften senare diagnosen schizofreni. Vid schizofreni varar psykosen minst ett halvår. Psykos förekommer även vid manodepressiv/bipolär sjukdom

Behandling Antipsykotiska läkemedel, neuroleptika minskar symptomen men botar inte sjukdomen Ångestdämpande medicin Sömnmedel Sjukhus, behandlingshem eller vård i hemmet