TEMA II VÄN MED TIDEN Jörgen Larsson, fil dr, Chalmers tekniska högskola och Fredrik Warberg, författare, Föreningen tidsverkstaden,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Advertisements

Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Barnanpassad utredning
Patientenkät sommaren -13
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Leva livet alla åldrar tillsammans: Vi är en internationell rörelse som vill spegla Guds rike med vår livsstil, låta familjen vara den grundläggande.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
FUNKTIONSSKATTNINGSSKALA
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
BEANS NÖJD KUND INDEX (e-survey undersökning)
Må bra på jobbet.
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Syftet med en personlig handlingsplan
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
FUNKTIONSSKATTNINGSSKALA 1. UTHÅLLIGHET. 2. KONCENTRATIONSFÖRMÅGA Uthållig bara korta stunder i taget Slutför oftast arbetsuppgifter.
Brukarenkät IFF Brukarundersökning individ, familj och funktionshinder (IFF) hösten Sammanlagt svarade 185 brukare på enkäten. För IF så var.
Möjligheten att röra sig i grannskapet
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
, Hej, Nu har snart en termin gått av det här verksamhetsåret. Vi som jobbar med och för era barn summerar det pedagogiska arbetet på förskolan och konstaterar.
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Swedex Muntligt test B1 40 poäng.
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Vad är du för typ av person?
Workshop inför Projektet
Fakta om undersökningen
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Att leva med osäkerhet Vad berättar våra prognoser och analyser och hur kan ni använda er av dem? Fredrik Ribbing arbetsmarknadsanalytiker.
Fakta om undersökningen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Music: Nightengale Serenade
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
LEDARSKAP & METODIK Kristina Yondt
Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2014
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
SKOP Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S21DEC11 Psykiatri PPH - Läkare, tillsvidareanställd, spec.komp.
Bilden av Östersund Östersunds befolkning oktober 2008.
Kroppsideal & idrott Idrott, träning och kroppsuppfattning
Skriva noveller.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Samhällsvetenskapliga metoder
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
BILD 1 1. Frågeställningar - underlag för diskussion med offentliga myndigheter Hur ser arbetskraftsförsörjningen ut i er kommun under de närmaste 20 åren?
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Förändring – hot eller möjlighet?
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
Presentationens avskrift:

TEMA II VÄN MED TIDEN Jörgen Larsson, fil dr, Chalmers tekniska högskola och Fredrik Warberg, författare, Föreningen tidsverkstaden, har haft huvudansvaret för utformning av temat, vilket gjorts i samarbete med Karin C Ringsberg, professor, Nordic School of Public Health NHV.

J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg Syfte Syftet med Tema II är att deltagarna skall ges tillfälle att öka sin kunskap om sambandet mellan hälsa och livsstil och hur vi förhåller oss till tiden, samt att finna tidsstrategier som kommer hela familjen till godo. J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Tema II är uppdelat i fyra diskussionsområden Diskussionsområde 1: Tidspress. Reflexion och diskussion kring upplevelser av tid och tidspress.   Diskussionsområde 2: TidsProfil. I vilken utsträckning upplever vi att tiden räcker till? Hur nöjda är vi med hur vi fördelar och använder vår tid till vardagens olika aktiviteter? Tidsprofilen fylls i av varje deltagare för att finna svaren. Diskussionsområde 3: Förväntningar och normer. Hur påverkas vi och vår tidsanvändning av normer? Diskussionsområde 4: Strategier för ökad tidsmässig välfärd. Diskussion om hur den egna tidsmässiga välfärden kommer barn och familj tillgodo. Strategier och initiativ för att öka vår tidsmässiga välfärd. J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Tabell 1. Nordiska föräldrars upplevelse av tidspress i vardagen. Källa: NordChild 2011. J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg Övning 1. 1 2 3 4 5 6 7 J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Diskussionsfrågor – övning 1. Var det någon som inte hade någon större skillnad mellan hur du upplever att du har det och hur du skulle önska att du har det? Hur såg det ut för er övriga? J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Arbetsblad 2 a och b Sant eller falskt - påståenden 76 % av alla med hemmavarande säger sig ofta ha så mycket att göra på vardagarna att de har svårt att hinna med allt som behöver göras. 31 % av alla utan hemmavarande säger sig ofta ha så mycket att göra på vardagarna att de har svårt att hinna med allt som behöver göras. Tidspressade personer använder 36 minuter mindre per arbetsdag till att sova, röra sig och umgås än icke tidspressade Den genomsnittliga arbetstiden per vecka för mammor till förskolebarn ökade med drygt 70 % mellan 1976 och 2004 Den genomsnittliga arbetstiden per vecka för pappor till förskolebarn ökade med 5 % mellan 1976 och 2004 Runt en fjärdedel av heltidsarbetande fäder med barn i 3-4 års ålder vill jobba färre timmar – även med sänkt lön Det är tio gånger vanligare att mammor, jämfört med pappor, arbetar deltid på grund av att de har barn Under 2009 betalade Försäkringskassan ut c:a 2 miljarder SEK direkt kopplat till “stressreaktioner” 2010 tog papporna ut runt 40 % av föräldraledigheten När barn rankar vem de helst pratar med när de är ledsna, kommer ”pappa” på 5:e plats. J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg Arbetsblad 2 a och b Sant eller falskt - påståenden J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Tabell 2. Nordiska föräldrars fördelning av arbetstid 2011. Källa: NordChild 2011. J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Diskussionsfrågor – övning 2. Hur tror ni barn upplever tidspress? Vad tror ni barn känner sig tidspressade av? Hur tror ni att ert barn upplever er när ni är tidspressade? J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Hur är det med din tidsmässiga välfärd Hur är det med din tidsmässiga välfärd? Med hjälp av denna TidsProfil kan du reflektera över detta. TidsProfilen kan också fungera som underlag för intressanta samtal med din nära omgivning. Begreppet tidsmässig välfärd omfattar dels i vilken omfattning vi upplever att tiden räcker till eller inte räcker till och dels hur nöjda vi är med hur vi fördelar och använder vår tid till vardagens nödvändiga och lustfyllda aktiviteter. TidsProfilen innehåller 20 positivt formulerade påståenden som du svarar på utifrån i vilken grad du upplever att påståendet stämmer. Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer helt Stämmer ganska bra Svarsalternativen kan tolkas på olika sätt, men det är din egen tolkning som gäller. Vissa frågor innehåller två påståenden och för att välja svarsalternativet Stämmer helt ska båda påståendena stämma med din upplevelse. Jag känner mig sällan eller aldrig jäktad, stressad eller tidspressad Jag tycker att jag har realistiska ambitioner med vad jag ska hinna med i vardagen Jag upplever att det ”livstempo” jag har i min nuvarande vardagssituation är rimligt Jag känner mig inte pressad av det som behöver göras i hemmet Jag ägnar barnen så mycket tid som jag vill Jag och min partner ägnar tillräckligt med tid tillsammans för att vårda vår relation Jag tänker inte på jobbet när jag är med familjen Jag kan ägna saker den tid som krävs för att kunna göra dem tillräckligt bra Jag känner mig inte tidspressad på jobbet Jag känner mig oftast utvilad Jag har tid att återhämta mig när jag är sjuk Jag är tillfreds med hur jag fördelar min tid i vardagen Jag väljer medvetet vilka aktiviteter jag använder tid till och väljer bort de jag inte vill ägna tid till Jag ägnar lagom många timmar per vecka till arbetet (eller annan vardaglig sysselsättning) Jag har tillräckligt med tid till mina egna intressen Jag använder lagom mycket tid till att umgås i sociala sammanhang Jag upplever att jag kan påverka min tidsanvändning om jag behöver det Jag ägnar inte mer tid än jag vill åt TV, internet, dator/TV-spel eller liknande Jag ägnar den tid jag tycker jag behöver för att hålla kroppen i trim Jag har tillräckligt många och regelbundna tillfällen i vardagen då jag kopplar av och känner ro 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. Min TidsProfil Namn:…………………………………………….. Datum 20..….. - …..… - ……. När du kryssat för dina svar kan du räkna fram en poäng för din nuvarande tidsmässiga välfärd. Använd inte poängen som jämförelse med andra, men om du fyller i den då och då, kan du jämföra med dina tidigare resultat och se hur det förändras för dig. Summera först antalet kryss du satt i varje kolumn och multiplicera sedan med 0 ggr antalet ”stämmer inte alls”, med 1 ggr antal ”stämmer ganska dåligt”, 3 ggr antal ”stämmer ganska bra” och 4 ggr antal ”stämmer helt”. Lägg ihop delsummorna så får du poängen för din nuvarande tidsmässiga välfärd. Fundera gärna sedan på vad du konkreta göra för att förändra det du vill och behöver. Lycka till. Antal kryss Antal kryss ggr 0, 1, 3 eller 4 = ggr 0 = ggr 1 = ggr 3 = ggr 4 = MIN POÄNG TidsProfilen är utvecklad av Föreningen Tidsverkstaden och kan laddas hem från www.tidsverkstaden.se

Diskussionsfråga till övning 2. Vad kommer ni att tänka på vid ställningstagandet till påståendena i TidsProfilen. J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Diskussionsfråga – övning 4. Hur skall ”en bra mamma” och en ”bra pappa” vara enligt förväntningar och normer i samhället idag? Vad brukar ni göra tillsammans med era barn? Hur mycket tid lägger ni på aktiviteter tillsammans med barnet? J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg Tabell 3. Nordiska barn och deras föräldrars aktiviteter tillsammans fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 7-17 år. Källa: NordChild 2011. J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg Hur ser förväntningarna och normerna i samhället ut när det gäller att vara en ”lyckad människa“? Arbetsblad 4. Jobb Konsumtion Hälsa och fritid Relationer Annat J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Diskussionsfrågor- övning 4. Var kommer dessa normer från? I vilken grad påverkas vi av normer? Vad kan vi göra för att påverkas mindre? J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Arbetsblad 6. Strategier för ökad tidsmässig välfärd 1. Reducera förväntningar/ambitioner: 2. Förbättra resursanvändningen: Är omgivningens förväntningar och mina ambitioner rimliga för mig som småbarnsförälder? Vilka av nedanstående punkter kan jag tänka mig att fundera vidare på / prova Finns andra saker du kan prova? Använder jag mina och andras tidsresurser på ett smart sätt? Vilka av nedanstående punkter kan jag tänka mig att fundera vidare på / prova Finns andra saker du kan prova? att satsa lite mindre på jobbet att sänka ambitioner att hemmet måste vara snyggt och städat att minska lite på egna fritidsintressen att ifrågasätta omfattningen på barnens fritidsaktiviteter att minska konsumtionen en aning – mindre resor, prylar, kläder och andra ägodelar att sänka ambitionen att ha ett attraktivt yttre att ifrågasätta hur många vänner och släktingar som är rimligt att hinna med att umgås med att inte sätta igång nya tidskrävande projekt att tacka nej till saker som tar mycket tid …………………………………………………………….. att se över hur använder jag min tid och lägga mer tid på sånt som är verkligt viktigt samt haffa ”tids-tjuvarna” (sånt som tar tid, men inte ger något) att se till att få tillräckligt av det som ger ork och energi att jämna ut fördelningen av hemarbetet inom familjen att be andra om hjälp - släkt, vänner, grannar, etc att köpa tidsbesparande tjänster att diskutera med arbetsgivare om flextid / jobba hemifrån /föräldradeltid …………………………………………………………….. J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg Arbetsblad 7. Mina personliga tidsinitiativ. Saker jag ska göra för att öka min och familjens tidsmässiga välfärd Jag ska ……………………………………………………………………………… Jag ska ………………………………………………………………………………. Jag ska ……………………………………………………………………………… Det är bättre att bestämma sig för några få personliga tidsinitiativ som verkligen blir av än många som inte blir det. Men, om du kommer på många icke tidskrävande eller ansträngande sätt förbättra din och din familjs tidsmässiga välfärd, så kan du skriva dem nedan. J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg

Arbetsblad 8. J Larsson, F Warberg, KC Ringsberg

Diskussionsfrågor- övningarna 6, 7, 8. Vilka offentliga personliga tidsinitiativ har du/ni valt? Hur många icke offentliga personliga tidsinitiativ har du/ni valt? Finns det andra sätt –utöver att berätta för andra – att hålla förbättringsinitiativ levande? Vad kan man mer göra för att öka förutsättningarna för att man verkligen tar tag i sina personliga tidsinitiativ och inte glömmer bort dem? J Larsson, F Warberg, K C Ringsberg