Så var det äntligen dax förväntansfulla fotbollsspelare väntade på oss nere på Välen, när vi rullade in med dom 4 minibussarna på parkeringen. Lastade och klara drog vi söderöver. Reine med reisleiter Bruno Wagner vid sin sida som kartläsare tog täten. Färjan mellan Helsingborg-Helsingör och färden mot McDonalds i Köge avverkades snabbt. Lejla intog sin första portion med Nuggets och Pommes på resan...men inte sista! Ammi var tydligen hungrig för sällan har McDonalds sett en så glad matgäst...
När vi åkte färjan över till Puttgarten fann VDB...havet (!!), en fantastisk upptäckt som det fortfarande pratas om på färjebolaget... Uppstylade med det senaste inom modevärlden gick tjejerna loss i taxfree-shopen.
För mycket godis-ätande kan dock ge generande hårväxt och andra bieffekter... Men det var kul att höra dom sjunga och dansa(!) hela vägen ner!
Vi tog svängen förbi Kiel, så tjejerna fick stilla sin shoping-hunger. Men jag tror att det som var det vanligaste inköpet var..glass! Noterbart: 5 minuter sena till återsamlingen på parkeringen...LEDARBARNEN! Framme i den vackra nordtyska byn Schönberg delade vi upp oss i de åtta 4-bäddsstugorna som vi hyrt. Dag 2 väntade invigningen med gemensam inmarsch med de andra lagen. En VF-tröja överlämnades till cupgeneralen Reinhardt och vi hälsades välkomna av borgmästaren.
Innan det var dags för våran flickklass att börja spela matcher, så tog vi en kort biltur till Brasilien?!?!...för att ta ett dopp i havet. Det såg ut att vara grader i vattnet (jag vågade inte känna efter)...men nästan alla tjejer badade! Några lekte hellre i sanden...
En praktisk detalj var att dom hade i föreväg skyltat upp var jag skulle parkera bussen...konstigt att dom inte hade gjort det för dom andra..?? När turneringen sen drog igång var det väldigt korta matcher som gällde och inte mycket tid att göra mål på. Men vi fick gjort 5 mål framåt och 1 insläppt och det gav våra lag cupsegern och en 3:e plats. Men vi var inte här för att fokusera på fotboll. Detta var en resa som skulle handla om annat. Framförallt skratt o glädje och det blev det massor av. Middagen (Nuggets och pommes till Lejlas stora glädje) intogs snabbt för utanför väntade ett tyskt lag med grabbar som ville umgås. Men det har jag lovat Emma Lindgren att inte prata om... så vi hoppar vidare till söndagen!
Söndagen spenderades på Hansa Park utanför Lübeck... Noterbart: 20 minuter sena till återsamlingen utanför lunch- restaurangen...LEDARBARNEN!! Diverse currywurstar och schnitzlar intogs (jag gissar på att Lejla åt nuggets och pommes) innan det var dax att ge sig ut i parken igen...
Några nu mindre omtyckta spelare tog med ledarna på en tur i spökslottet... Det skulle vara som sagoslottet på Liseberg, fast med spöken sa dom... Men när vi kom fram till vagnarna man skulle sitta i förstod vi att...det här kommer gå undan!! Efter att ha färdats i ljusets hastighet i loopar, skruvar och annat sinnessjukt tvärstannade vagnen framför ett torn...därinne fortsatte den 90 grader rakt upp och det ända jag kunde höra var Reines väsande till tjejerna (jag skall döda er!) Så här beskrivs den i media... ”Berg- och dalbaneälskare kommer att få uppleva ett helt nytt koncept som förenar inom- och utomhusåkning med ett starkt tema och den brantaste backen i totalt mörker av alla berg- och dalbanor i världen” Synd man inte läste det innan...
När åkturen var slut och vi kontrollerat att hjärtat fortfarande slog, skulle vi ut via en spöklabyrint...där visade Maja prov på höjd- och längdhoppskvaliteter! Men tack Sissel, Lejla, Maja, Emelie, Frida och Larson för att ni tog med oss, det var nog den häftigaste karusell jag någonsin åkt (och sjukaste)... Å jag har aldrig skrattat så mycket som jag gjorde i kön till den... (det var nästan lika sjukt...) Larson show!!
Tillbaka i Schönberg så var det grillning som gällde, och det visade sig att vi hade ett helt gäng med grillmästare i laget!!
På måndagen packade vi ihop och begav oss hemåt. Ett stopp på en badanläggning hann vi med innan vi nådde färjeläget i Puttgarten. På bordershopen tyckte Frida och Larson att vi skulle köpa Guld, men det hade vi ju redan vunnit!!
När vi skulle av färjan i Danmark såg Ojje sin plånbok komma farande utanför (!!) bilfönstret och kom då på att biltaket inte var en bra plats att förvara den på... Sedan färdades vi ca 370 mil i Danmark innan vi hittade nånstans att äta... Lejla förstod inte varför vi skulle till en pizzeria... -Där har dom ju inte nuggets!! När vi hade ätit och skulle fortsätta våran färd norrut mot Helsingör valde Lennart att följa sin GPS och svängde söderut mot Tyskland... Men alla kom med båten hem och trötta men nöjda anlände vi till Välen på kvällen!
Reine Ericsson Henrik Lindau Bruno ”Reineee, vad göör du nuuu” Wagner Lennart ”GPS” Lind Benny Linnarsson + två gravida herrar