Socker och stärkelse del 2

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer och kemiska reaktioner
Advertisements

Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
Hur kraft och yta samverkar
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
Oceanerna Mera vatten än land.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Värmelära.
Värme är rörelse.
De tre aggregationsformerna
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Vindar Varför blåser det som det gör?
Tryck.
Tvätt och rengöring.
Energi, grunder Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare LRF Konsult
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Energigivande näringsämnen
Kort om | Funktionsmembran
Energi Energi är partiklar som rör sig. Ju högre fart, desto mer energi. Energi är också värme. Ju högre värme, desto mer energi. I en atombomb finns mycket.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Genetik II
Och annat runt omkring det!
Värmelära II eld och is TFRC35. Förra veckan Historik av värmelära Olika temperaturskalor Skillnad mellan temperatur och värme Termiska egenskaper – C.
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
VATTEN.
Värme och väder del 1.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
TRYCK.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Hem- och konsumentkunskap Lektion 3
Mat och hälsa åk 6.
GOURMETBULLAR OCH KORV MED VINÄGERBRÄSERAD KÅL OCH SÖTSTARK SENAP 4 portioner 1 pkt Hälsans Kök Gourmetbullar 1 pkt Hälsans Kök Cocktailkorv 1 dl grönsaksbuljong.
Mat, myter och molekyler
Socker och stärkelse Mat, myter och molekyler Lars Nilsson
Mat, Myter, Molekyler Seminarie
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Kemi & fysik tillsammans!
Introduktion till metabolismen
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Sockerarter Socker används som energi (mat, bränsle)
Cellen och dess beståndsdelar
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Energigivande näringsämnen
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Livsmedelskemi.
Meteorologi Vad bli det för väder?.
ÄMNENA I MATEN.
Kemisk bindning Stationsförsök.
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Protein
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa.
Matlagningsmetoder Metoder för hur man lagar mat.
Grundkemi åk 7B Gulbhar.
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Värme Temperatur Värmetransport Meteorologi Värme och värmeutvidgning Temperaturskalor Värmeenergi Fast, flytande och gas Kondensation,stelning, smältpunkt.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Gulaschsoppa och lite konsumentekonomi.
Kort om | Funktionsmembran
Syns inte men finns ändå
Näringsämnen i kroppen
Ytspänning Detta ger upphov till ytspänning.
Presentationens avskrift:

Socker och stärkelse del 2 Mat, myter och molekyler Lars Nilsson Livsmedelsteknologi LTH Oktober 2010

Översikt Kommentarer och flörkaringar till laborationen. Diskussion kring frågor som uppkommit under laborerandet.

Stärkelse Glukos  maltos  stärkelse. Två olika polymerer: Amylos (linjär) Amylopektin (grenad) Amylos Amylopektin

Stärkelse Enormt stora molekyler. Amylopektin största molekylen i naturen. Molekylvikt = 1 000 000 – 1 000 000 000 Da Jämför: vatten 18 Da, glukos 180 Da. Amylos har lägre molekylvikt: 100 000 – 1 000 000 Da Viktigaste kolhydraten i den humana dieten.

Stärkelse Amylos och amylopektin bildar tillsammans partiklar – stärkelsegranuler. a b c d1 d2 9 nm Från: M. Karlsson 2005

Stärkelse Vad händer när stärkelse värms? Svällning av stärkelsegranulerna (exempel - potatis). Värme Icke svälld svälld Från: M Karlsson 2005

Stärkelse Vad händer när stärkelse värms? Från: Goldsbrough 2001

Stärkelse Vad händer när stärkelse tillsätts direkt till kokande vatten? Gelatinisering Vatten tränger in genom porer i granulerna. Amylos läcker ut och bildar ett gelskikt runt granulerna.

Stärkelse Vad händer när stärkelse som blandats med vätska tillsätts kokande vatten? Granulerna har finfördelats. Gelatinisering Vatten tränger in genom porer i granulerna. Amyloskoncentration blir lägre vid granulernas yta. Kan inte bilda en gel.

Stärkelse Vad händer när vatten tillsätts matfett/stärkelseblandningen? Stärkelsen gelatiniserar ej pga av avsaknad av vatten. Stärkelsegranulerna finfördelas. Aromer och smak från smör och maillardreaktioner (mellan proteiner och reducerande sockermolekyler).

Stärkelse Vad händer när kokande alternativt kallt vatten hälls på stärkelsen? Varmt vatten  gelatinisering  amylos läcker ut  gel på ytan försvårar för vattnet att tränga ned i stärkelse bädden. Kallt vatten  ingen gelatinisering vätningsfenomen.

Vätning av ytor

Vätning av ytor θ  0 : water on clean glass. Surface groups can form H-bonds with water. θ = 150° : Hg on PTFE (polytetrafluorethylene) i.e. teflon.

Vätning - ytenergier 5000 mN/m 40 mN/m PVC Diamond Polystyrene Glass Pt Polyester Steel 1000 mN/m 30 mN/m Al Polypropylene Pb Na Polyethylene 100 mN/m Ice 20 mN/m Wood Teflon Plastics 10 mN/m 10 mN/m

Frågor Varför [bildas inte samma gel när man kokar] potatis? Vad är det som händer när potatisen blir mjuk. Varför tar det så lång tid? Spelar det någon roll om man sjuder eller störtkokar? Ibland bildas det skum när det kokar för häftigt, vad beror detta på?

Varför [bildas inte samma gel när man kokar] potatis? Det gör det till viss del. Klibbig yta? Potatisen läggs i det kalla vattnet som kokas upp. Amylosen ges möjlighet att ta sig bort från potatisens yta.

Vad är det som händer när potatisen blir mjuk Gelatinisering. Förlust av fast (kristallin) struktur. Varför tar det så lång tid? Värmeöverföring.

Ibland bildas det skum när det kokar för häftigt, vad beror detta på? Skummet bildas av potatisens proteiner. 40% av proteinet utgörs av lagringsproteinet patatin. Röra in luft i vätskan. Våldsamt kokande  mer skum.

Skum Ytan mellan luft och vatten måste stabiliseras. Ytaktiva molekyler – både älskar och hatar att vara i vatten. Amfifila – hydrofob och hydrofil del. Proteiner består av både hydrofila och hydrofoba aminosyror  ytaktiva. Tvål och tvättmedel innehåller på samma sätt ytaktiva molekyler (sk. tensider)

Skum Destabilisering av skum Koalescens Dränering Ostwaldsk mognad/disproportionering