Äldre i välfärden

Historisk tillbakablick på äldreomsorg Under medeltiden(500-1500talet) ofta kyrkan som stod för vård och omsorg för de som inte hade familjer som tog hand om dem. På 1300-talet bildades Helgeandshus; institutioner där fattiga och sjuka i alla åldrar togs om hand. På 1500-talet byggdes hospital. Staten tog ansvar för “vården”. Fattiga, gamla, sjuka, barn och psykiskt sjuka.

Mot utveckling av den generella välfärden Den nordiska modellen för äldreomsorg En jämlikhetsambition – alla sociala grupper ska ha rätt till lika god omsorg Fram till 1956 var de äldres behov av vård och försörjning de vuxna barnens ansvar. Socialhjälpslagen innebar att äldre hade rätt att få hjälp av samhället. I norden är försörjningsansvaret inte familjens utan individen – unikt i världen. 1913 pension till alla äldre i befolkningen – män och kvinnor.

Mot utveckling av den generella välfärden Ålderdomshem 1918 Mycket regler för uppförande, de äldre fick inte disponera sina egna pensioner 1947 öppnades ålderdomshemmen uppför alla äldre oavsett vilka ekonomiska resurser de hade. Boende på ålderdomshem fick rösträtt på 40-talet Från 1950-talet utvecklades hemtjänst på initiativ från frivilliga organisationer. De äldre ansågs må bäst av att få bo kvar i de egna hemmen. Fokus; hjälp och stöd att sköta hemmet och vardagen. Sjuka äldre kunde beredas vård på institutioner.

Mot utveckling av den generella välfärden Hemtjänstinsatsen blev snabbt väldigt populär. Under 1970-talet byggs välfärden ut. 1982 Socialtjänstlagen SoL Oavsett vårdbehov ska den enskilde människan få välja var den vill bo oavsett vårdbehov. Hjälpbehov ska tillgodoses via social hemtjänst och hemsjukvård.

Ädelreformen 1992 genomfördes Ädelreformen som innebar att äldre skulle ha möjlighet att få bo kvar hemma oavsett om de hade vårdbehov. Långvarigt ansvar för vård och stöd övergick från landstingen till kommunerna. Kommunerna fick ansvar för att upprätta särskilda boende som skulle tillgodose

Nordisk äldreomsorg: modellen Välutbyggda,offentligt finansierade och utförda omsorgstjänster av hög kvalitet Självständiga kommuner Samma tjänster riktas till och används av alla sociala grupper. En jämlikhetsambition: –Alla sociala grupper har rätt till lika god omsorg.

Vad har hänt med svensk äldreomsorg? Minskade resurser i förhållande till åldrande befolkning sedan 1990 Färre får hjälp: sedan 2000 har nästan var fjärde plats i äldreboende försvunnit; hemtjänsten har inte kompenserat (fullt ut)(Szebehely & Ulmanen 2012) Aktuella trender:Informalisering (ökad anhörigomsorg),privatisering(ökad privat köpt hjälp) och marknadisering(mer privata utförare av offentligt finansierad omsorg)

Äldres levnadsförhållanden Vem är äldre? 1) Personer över en viss ålder(65, 80, 90)? 2) Utanför arbetsmarknaden (ålderspension) 3) Kvinnor lever längre än män! 4) Män har högre inkomst än kvinnor! 5) Äldre med arbetarklassbakgrund är sjukligare än medelklass 6) Utrikesfödda äldre är fattigare och sjukligare än inrikesfödda äldre

Äldres livslängd År 1970 andel utrikesfödda 6,7% medellivslängd kvinnor 77,4 år medellivslängd män 72,4 år År 2009 andel utrikesfödda 14,3 medellivslängd kvinnor 83,4 år medellivslängd män 79,4 år Hur länge kan vi leva i framtiden?

Vem får äldreomsorg? Äldre kvinnor i majoritet men... Äldre kvinnor med arbetarklassbakgrund får mer hjälp från sina döttrar Äldre kvinnor med medelklassbakgrund köper mer privata tjänster(RUT) Äldre personer med utländsk bakgrund får mer omsorg av sina familjer(kvinnor) än offentligt beviljad omsorg

Hur vill äldre ha hjälp? De flesta föredrar hemhjälp istället för att ha hjälp från barnen, särskilt för kroppsnära och omfattande omsorg. Gapet mellan varifrån man vill ha hjälp och varifrån man får hjälp är störst för lågutbildade kvinnor

Anhörigomsorg i dagens Sverige Anhöriga ger minst dubbelt så mycket omsorg som det offentliga Anhöriga ger 70% av all omsorg till äldre Kvinnor ger 70% av all anhörigomsorg Äldre makar och äldre medelålders döttrar är de vanligaste hjälpgivarna.

Offentligt finansierade omsorgstjänster Välfärdsresurs bara om tillgängliga,överkomliga och av god kvalitet Förutsättning för familjemedlemmars förvärvsarbete (särskilt viktigt för lågavlönade kvinnor) Ökar den hjälpbehövandes oberoende av familjen Ökar personalens välfärd (jämfört med arbete på den irreguljära marknaden)