ENERGIEFFEKTIVISERING I BOSTADSSEKTORN Kristina Mjörnell, Affärsområdeschef Samhällsbyggnad

Hur långt kan vi komma när vi designar nya byggnader? De första passivhusen i Lindås har utvärderats efter 10 års drift. Hamnhuset, Sveriges största fler- familjshus byggt i passivhusteknik. Portvakten har trästomme och passivhusteknik. Sveriges första plusenergihus, villa Åkarp. One tonne life utvecklat av A-hus. Kongahälla är projekterat som en nollenergistadsdel.

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus 1989 - 2009

Stor potential för energieffektivisering i det befintliga beståndet I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus Ca 1 miljon lägenheter är byggda under modernismen och rekordåren och är i stort behov av underhåll och renovering.   Figur: Antal lägenheter i flerbostadshus i Sverige. Källa: SCB (2009).

Rekordåren hus byggda 1961-1975 Bland rekordårens byggnader har många likartade konstruktionsutformning vilket underlättar vid framtagande av rationella lösningar som ska kunna upprepas. Figur: Lamellhus på Brogården, Alingsås. Figur: Antal uppförda lägenheter 1961-1975 fördelat på byggnadstyp. Figur: Skivhus i Majorna, Göteborg.

Underhållsbehov i flerbostadshus Antal lägenheter Figur: Underhållsbehov beräknat på antal lägenheter. Källa: BOOM gruppen.

Finns det en marknad för nya lösningar? I SABOs rapport ”Hem för Miljoner” delar man in företagen i fyra kategorier efter vilka ekonomiska förutsättningar de har: Kategori Karaktär Antal bostäder byggda 1961-1975 i behov av renovering Företag med god ekonomi och starka bostadsmarknader Främst omkring Stockholm, Göteborg och Malmö. I princip inga vakanser, hög soliditet 91 000 B. Företag med ekonomi och bostadsmarknad i balans Mellanstora företag på mellanstora orter främst i regionstäder. Låg vakans. God soliditet. 71 000 C. Företag med pressad ekonomi och på en priskänslig bostadsmarknad Små till mellanstora företag på mindre orter. Viss vakans. Svårighet att finansiera upprustning. 85 000 D. Företag med svag ekonomi på vikande bostadsmarknad Små företag i små kommuner. Höga vakanser. Låg soliditet. Saknar möjlighet att finansiera upprustning av beståndet från rekordåren. 53 000

Uppskattad renovering fram till 2020 för fyra scenarior Figur: Fyra scenarior för att uppskatta antal lägenheter som kommer att renoveras de kommande tio åren. Källa: Werner 2010.

Uppskattad energibesparing fram till 2020 för fyra scenarior Figur: Ackumulerad energibesparing beräknat för ett antal scenarior, där man gör olika omfattande energieffektiviseringar och renoverar olika antal lägenheter per år. Källa: Werner 2010.

Pilotprojekt: Katjas gata 119 .. i princip som ett nytt hus ..! Hur långt kan vi komma? Pilotprojekt: Katjas gata 119 .. i princip som ett nytt hus ..! Dock finns ingen hiss. 14-15000 kr/m2 jfr nyproduktion på 20 000 kr/m2 exkl. mark och p-hus. Tittar på att bygga på två våningar för om möjligt bättra på kalkylen och skapa fler lgh. Kom till visningslägenheten och upplev känslan! Ett av de första husen som lågenergi i befintligt bestånd. BBR före: 178 kWh/m² BBR efter: 60 kWh/m² Omfattande åtgärder ..!

Vilka Energieffektiviseringsåtgärder krävs? FTX ventilation med värmeåtervinning Isolering av vind Nya fönster Ny utfackningsvägg vid balkong Tilläggsisolering Lufttätning Till- & frånluft med värmeåtervinning (FTX) Centralt FTX-aggregat i nytt fläktrum Roterande växlare Spisfläkt i resp lägenhet Imkanaler ut i det fria utan värmeåterv. Värmetillskott - radiatorer i lägenhet (via fjärrvärme) Isolering av grund

Brogården .. helt område i etapper ..! BBR före: 177 kWh/m² BBR efter: 65 kWh/m² Omfattande åtgärder ..!

Renoveringsåtgärder i Brogården Byggnad D – lägenhetsaggregat Övriga byggnader – centrala aggregat Figur: Hans Eek

Maratongatan (HFAB) .. 2011 .. BBR före: 145 kWh/m² BBR efter: 92 kWh/m² Självdrag till FTX ..!

Vilka metoder behövs för att lyckas? 1. Det finns teknik idag för att bygga plusenergihus som levererar mer energi än det använder netto över året. Det kostar och ställer höga krav på kvalitet och utförande. Går det att utföra i stor skala? 2. Undvik suboptimering genom att titta på hela stadsdelen och sätt smarta systemgränser i olika nivåer (byggnaden – stadsdelen). Alla aktörer måste vara med i ett tidigt skede. 3. Att engagera de boende och visa effekten av energieffektiviseringsåtgärderna för att främja ett energiklokt beteende.

TACK! Se helheten! SOCIAL EKOLOGISK EKONOMISK UTHÅLLIG RÄTTVIS HÅLLBAR   SOCIAL EKOLOGISK EKONOMISK UTHÅLLIG HÅLLBAR RÄTTVIS GENOMFÖRBAR TACK!