METABOLISM KOLHYDRATER (GLUKOS).

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Kolhydrater Vid fotosyntesen bildar växterna kolhydrater. Till denna grupp hör socker, stärkelse och cellulosa.
Matspjälkningsprocessen
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Introduktion till metabolismen
Cellen.
Handlar om flödet av materia och energi i levande organismer.
Människokroppen Matspjälkningen.
Energigivande näringsämnen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Cellen.
Maten.
Naturkunskap B - Brinellgymnasiet
Repetition inför NP i biologi
Kolhydrater och metabolismen
Matspjälkning.
Proteinmetabolism Biologisk kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Nikolaus Mukeba
Människokroppen Matspjälkningen.
Celler, organ och organsystem
Sammanfattning mat och hälsa
Från druvsocker till pyruvat
Fotosyntesen.
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
Bioenergetics VT2010 Anna Strömberg.
Cellen.
Begrepp.
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Matsmältningen börjar i munnen.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Miljövänliga produkter med Industriell Bioteknik
Introduktion till metabolismen
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL
Kataboliska cellprocesser
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
Cellen.
ÄMNENA I MATEN.
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Repetition av näringslära
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
1 Energiprocesser. 2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
- En livsnödvändig funktion
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Människokroppen - celler i samarbete
KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN
Presentationens avskrift:

METABOLISM KOLHYDRATER (GLUKOS)

Inledning Kolhydrater är en väldigt viktig substans för allt levande på denna jord. Vi människor är beroende av kontinuerlig tillförsel av kolhydrater, glykos, eftersom det är den enda energikällan för hjärnan och rödablodkroppar, kolhydrater kan inte helt bytas ut mot proteiner och fetter. Glykos lagas i levern Hjärnan är beroende av ett kontinuerligt flöde utav kolhydrater, när flödet avtar använder hjärnan leverns glykoslager.

uppbyggnad Kolhydrater=sockerarter Kolhydrater=kol+vatten Gemensam summaformel: (CH2O)n Kolhydrater är aldehyder eller ketoner med många OH-grupper

Kolhydrater består utav olika slags sockerarter som t ex glukos, dextros och sackaros Det finns 3 oliks sorter, monosackarider, disackarider och polysackarider De viktigaste monosackariderna i vår näring är fruktos, glukos och galaktos

Fotosyntesen Kolhydrater bildas i växter och är primära produkten av fotosyntesen

Olika funktioner Ger oss energi tex fruktos Fungerar som byggstenar i växtceller, cellulosa

Översikt:nedbrytning 1. Spjälkas i munnen mha enzymer(amylas) 2. Magsaft och enzymer bryter ned till di och tri- sackarider i magsäcken. 3. Resterande kolhydrater bryts ned i tunntarmen. 4.Genom diffusion förs monosackariderna till blodomloppet. 5.Cellerna förses med glukos och där utvinns energin.

VAD ÄR DEXTROS? Monosackarid (C₆H₇O(OH)₅) Även kallad för Glukos (inom medicin), Druvsocker (allmänt). Behöver inget matsmältningsarbete! Kan jämföras med kroppens eget ”blodsocker”

Maltodextrin Polysackarid Används som livsmedeltillsats Tillverkas av stärkelser Är ett samlingsnamn

Hur fruktos metaboliseras Metaboliseras i levern Specifikt enzym http://www.nordisknutrition.se/artiklar/4-08/NN4_s36_fet_fruktos.pdf

GLYKOGEN

Polysackarid Finns i musklerna och i levern Det som inte förbrukas lagras i levern Viktigt med kolhydrater om man tränar

Nedbrytningen av glykogen kallas glykogenolys. Glykogen syntesiseras från glukos-6-fosfat

BILDNING AV GLYKOGEN GLUKOS-6-FOSFAT ISOMERISERAS TILL GLUKOS-1-FOSFAT GLUKOS-1-FOSFAT AKTIVERAS AV UTP GLUKOS-1-FOSFAT + UTP + H₂O —> UDP-GLUKOS + 2 Pi x UDP – GLUKOS —> GLYKOGENx + x UDP ENZYM: GLYKOGENSYNTAS

NEDBRYTNING AV GLYKOGEN GLUKOSENHETERNA I GLYKOGEN FOSFORYLERAS OCH SPJÄLKAS DÄREFTER AV SOM GLUKOS-1-FOSFAT GLYKOGENx + Pi —> GLUKOS-1-FOSFAT + GLYKOGENx-1 ENZYM: GLYKOGENFOSFORYLAS GLUKOS -1-FOSFAT ISOMERISERAS TILL GLUKOS-6-FOSFAT.

GLYKOGENSYNTES/-NEDBRYTNING GYLKOGENSYNTES ENZYM: GLYKOGENSYNTAS GLYKOGENNEDBRYTNING ENZYM: GLYKOGENFOSFORYLAS Enzymet inhiberas av: AMP(låg energi nivå) Enzymet aktiveras av: ATP(hög energi nivå) Glukos-6-fosfat (mycket utgångs material) Enzymet inhiberas av : ATP( hög energi nivå) Glukos -6-fosfat (mycket produkt finns redan) Enzymet aktiveras av : AMP(låg energi nivå)

GLYKOLYS http://www.ne.se/lang/glykolys#http://www.ne.se/modals/view_picture.jsp?sectionId=183521||facebox

Glykolys Sker i cellernas cytoplasma Innebär att en glukosmolekyl bryts ner till 2 molekyler pyruvat och att kemisk energi frigörs i form av ATP och NADH.

Skillnaden mellan glykolys och glukoneogenes : Glukos till Glukos 6-fosfat Enzym: Hexokinas Fruktos 6-fosfat till Fruktos 1,6-bisfosfat Enzym: Fosfofruktokinas Fosfoenolpyruvat till Pyruvat Enzym: Pyruvatkinas

Glukoneogenes: Glukos 6-fosfat + H2O ----> glukos + Pi (katalyseras av enzymet glukos 6-fosfatas) Fruktos 1,6-bisfosfat + H2O ----> fruktos 6-fosfat + Pi (katalyserad av enzymet fruktos 1,6-bisfosfatas) Pyruvat + CO2 + ATP + H2O ----> oxaloacetat + ADP + Pi + 2H+ (katalyseras av enzymet pyruvatkarboxylas) Oxaloacetat + GTP <==> fosfoenolpyruvat + GDP + CO2 (katalyseras av enzymet fosfoenolpyruvatkarboxykinas).

Coricykeln Laktat från blodet som bildats från anaerob cellandning i musklerna omvandlas i lever till glukos via glukoneogenesen. Därpå transporteras det nybildade glukoset tillbaka till musklerna

HORMONER (INSULIN, GLUKAGON) HYPERGLYCEMI = BLODSOCKERHALTS NIVÅN FÖR HÖG HYPOGLYCEMI = BLODSOCKERHALTS NIVÅN FÖR LÅG BLODSOCKER = KONCENTRATIONEN AV GLUKOS I BLODET

KROPPEN MÅSTE HA EN JÄMN BLODSOCKER NIVÅ INSULIN OCH GLUKAGON KONTROLLERAR BLODSOCKRET α- CELLER OCH β – CELLER

INSULIN PROTEIN SOM INNHEHÅLLER 51 AMINOSYROR FRIGÖRS NÄR VI ÄTER INSULINETS UPPGIFT ÄR ATT MINSKA BLODSOCKERNIVÅN

GLUKAGON UTSÖNDRAS MELLAN MÅLTIDERNA NÄR KROPPEN BEHÖVER ENERGI GLUKAGONETS UPPGIFT ÄR ATT SE TILL ATT BLODSOCKERNIVÅN HÖJS.

PYRUVAT GE ENERGI TILL ORGANISMER 1 GLUKOS BRYTS NER TILL 2PYRUVAT SLUTPRODUKT AV GLYKOLYSEN AEROB Pyruvat omvandlas till Acetyl CoA ANAEROB Pyruvat omvandlas till laktat

LAKTAT PYRUVATJONER + NADH  LAKTATJONER + NAD+ PYRUVAT ANAEROB LATAT LAKTAT AEROB PYRUVATE

PowerPoint skapat av: Karolina Kristo Frida Holmquist Amina Qasim Johanna Öqvist Angela Gomez