Joakim Eriksson Luciano Hermansen ABS i en bil Joakim Eriksson Luciano Hermansen Vi är ……. Och vi ska prata om ABS i en bil

Vår presentation Historia Uppbyggnad Funktion Studier gjorda i München och Kanada För- och nackdelar Effektivitet

Historia Utvecklingen startade i början på 30-talet Ursprungligen till flygindustrin Maxaret – 50-tal Personbilar i början på 70-talet Första helelektroniska systemet 1978 Utvecklats till mer avancerade system

ABS komponenter Grundkomponenter Hastighetssensorer Hydraulpump Ventiler Kontrollenhet Övriga komponenter Bilens bromssystem Reläer Varningssystem

Översikt

Funktion Hindra hjulen från att börja glida Friktionskoefficienten µ Övervakar hjulens rotationshastighet

Funktion forts. Hastighetssensorerna registrerar hjulens rotation Kontrollenheten söker efter avvikelser Då avvikelse hittas stängs ventilen till den aktuella bromsledningen Öppnas igen när acceleration registreras 15-20 ggr per sekund

Olika system Fyrasensorers-fyrkanals system Tresensorers-trekanals system Ensensor-enkanals system

Studie gjord i München 50% av alla taxibilar på ett företag utrustades med ABS-bromsar. Tre olika delmoment: Undersökning utav olyckor där företagets bilar var involverade under en treårsperiod. Accelerometrar för mätning av g-kraft vid acceleration och retardation. Observatörer studerar förararnas beteende i trafiken.

Studie gjord i München forts. Resultat: Del 1: Antalet olyckor involverande taxibilar med ABS var något högre än med bilar utan. I största delen av dessa bedömdes förarna inte vara vållande. Del 2: Bilar utrustade med ABS var de som oftast utsatts för kraftiga accelerationer och inbromsningar Del 3: Obervatörerna redovisade att förare med ABS i sina bilar var de som svängde skarpare, höll sig inom rätt fil sämre och skapade fler konflikter i trafiken.

Kanadensisk studie Ett 100-tal personer genomförde diverse tester. Bl.a. inbromsning vid stoppskylt, accelerera från 0-70km/h och kraftiga inbromsningar i kurvor och på raksträckor. Resultat: Förarna använde sig även här av ABS som ett ”hjälpmedel” för att kunna köra i högre hastigheter och bromsa kraftigare. Slutsats: Även om ABS-bromsar gjorde bilarna säkrare så blev förarna mer benägna att ta större risker i trafiken. Förarna räknade med att ABS-bromsarna skulle skydda dem mot olyckor.

ABS För- och nackdelar Fördelar: Bättre än vanliga bromsar på de flesta underlagen. Ger föraren möjlighet att styra undan hinder. Ger föraren möjlighet att behålla kontrollen över bilen vid kraftiga inbromsningar på hala underlag.

ABS För- och nackdelar Nackdelar: Ökar förarens benägenhet att ta risker i trafiken. Sämre på ”lösa” underlag som grus och snö. Om alla hjul låser sig så kommer ABS inte att verka.

Effektivitet 9-11% minskning i antal olyckor i alla väderförhållanden (Padmanaban och Lau 1996). 32% mindre risk för kollision med en framförvarande bil (Evans 1997). 30% större risk att bli påkörda bakifrån (Evans 1997). 30% lägre risk för kollision med fotgängare vid dåliga förhållanden (Hertz 1998). NHTSA (National Highway Traffic Safety Administration) gjorde 1999 tester på en tungt lastad bil. Resultat: 19,5% kortare stoppsträcka i kurvor. 27,2% längre stoppsträcka på grusväg.

Sammanfattning Började utvecklas på 30-talet för flygindustrin 70-talet inom personbilsindustrin Kontrollerar hjulens rotation kontinuerligt Olika typer av system Studier angående effektivitet Slutsatser