Den nya skollagen 1985 års skollag skollag var på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar inte den utveckling som skett sedan lagens tillkomst. Tryck på att gemensam reglering oavsett huvudman och förskolan som skolform är de två största principiella förändringarna.

Elevhälsan Elevhälsan införs som nytt verksamhetsområde Bygger i allt väsentligt på ”Hälsa, lärande och trygghet” (prop. 2001/02:14). Nytt verksamhetsområde skapas där det som idag kallas skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår Syftar till att skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan funktioner som har central betydelse för elevers hälsa och välbefinnande

Elevhälsan Elevhälsa ska finnas för eleverna i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Elevhälsa kan anordnas för elever i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare Motsatsslut: EH kan inte anordnas för förskola?

Elevhälsan Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser

Elevhälsan Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande Elevhälsan kan också omfatta enklare sjukvårdsinsatser

Elevhälsan Hälsokontroll blir hälsobesök - mer i enlighet med primära syftet att vara förebyggande och hälsofrämjande Bestämmelsen om tvångsvisa hälsokontroller och undersökningar föranledda av funktionshinder tas bort - behovet täcks av regler i annan lagstiftning

Elevhälsan Elever i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller Elever i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök Elever i gymnasie/gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök Det första hälsobesöket får göras i förskoleklass

Personal i elevhälsan För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till: - skolläkare - skolsköterskor - psykolog (nytt) - kurator (nytt)

Personal i elevhälsan Psykolog och kurator lyfts fram eftersom hänvisningen till medicinsk, psykologisk och social kompetens knappast kan syfta på några andra Elevhälsan förutsätter tillgång till kompetens som är tillräcklig för att eleverna ska få det stöd de behöver. I kompetenskravet finns också krav på adekvat utbildning Den personal som ska möta eleverna hör i de allra flesta fall till någon av de uppräknade yrkesgrupperna.

Personal i elevhälsan Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses - Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser. - Tillgång till specialpedagogisk kompetens behöver dock inte enbart syfta på personer med specialpedagogutbildning. Det kan även avse t.ex. speciallärare eller skolledare med särskilt ansvar för specialpedagogiska insatser

Personal i elevhälsan Att det ska finnas tillgång till de olika personalkategorierna innebär att huvudmännen får frihet att organisera verksamheten efter lokala behov och förutsättningar. Nyckelskrivning. Vad innebär den?

Elevhälsan Bestämmelserna om elevvårdskonferens upphävs - Eftersom utredningsskyldigheten för elever i behov av särskilt stöd förstärks finns inte längre behov av en reglering av evk - Begreppet elevvård utmönstras ur skolförfattningarna

Elevhälsa och sekretess I huvudsak oförändrade regler om sekretess i skolan En utredning ser just nu över möjligheterna att skärpa sekretessen och sekretessbelägga fler uppgifter

Förändringar i nya skollagen Sträng sekretess även inom den del av elevhälsan som avser specialpedagogiska insatser Ventil som gör de möjligt lämna uppgifter från skolläkare/skolsköterska till verksamheten i övrigt om det behövs för att eleven ska få nödvändigt stöd Förändringar i terminologin

Förändrad terminologi Elevhälsans medicinska del – det som tidigare benämndes skolhälsovård Psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser inom elevhälsan – med undantag för specialpedagogiska insatser det som tidigare kallades för den särskilda elevvården Elevstödjande verksamhet i övrigt – insatser som vidtas av personal utanför elevhälsan, t.ex. rektor eller lärare och som tidigare kallades elevvårdande verksamhet i övrigt

Elevhälsa och sekretess Sträng sekretess med presumtion för sekretess (omvänt skaderekvisit) för: - Uppgift om enskilds personliga förhållanden i elevhälsa som avser medicinska insatser - Uppgift om enskilds personliga förhållanden i elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats

Sekretess i övrigt Svag sekretess med presumtion för offentlighet (rakt skaderekvisit) gäller för: - uppgift om enskilds personliga förhållanden i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt

Sekretessbrytande bestämmelse Trots att sekretess gäller ska uppgift kunna lämnas från elevhälsans medicinska del till övriga elevhälsan eller till elevstödjande verksamhet i övrigt om det krävs att uppgiften lämnas för att eleven ska få nödvändigt stöd

Sekretessbrytande bestämmelse Kan aktualiseras när samtycke inte lämnas Kan handla om fall där eleven drabbats av skada eller sjukdom som påverkat inlärningsförmågan Ska vara frågan om situationer där eleven har behov av stödinsatser för att ha möjlighet nå den kunskapsnivå som alla elever ska ges möjlighet att nå Uppgiften får inte spridas vidare utan sekretessprövning OBS Olika sekretessregler beroende på om det är elevhälsan eller annan personal som tar emot uppgift genom tillämpning av den sekretessbrytande bestämmelsen.

Avgiftsfri elevhälsa Dagens bestämmelse om kostnadsfri skolhälsovård har tagits bort Elevhälsan omfattas av de generella reglerna om avgiftsfri utbildning

Principiella förändringar Gemensam reglering oavsett huvudman Utgångspunkten skiftas till att fristående skolor omfattas av samma regler som skolor med offentlig huvudman Fristående skolor har samma krav på sig avseende elevhälsa

Principiella förändringar Stärkt rättssäkerhet genom ökade möjligheter att överklaga bl.a beslut om åtgärdsprogram Mer detaljerade regler om den utredning som ska föregå ett åtgärdsprogram Vid en sådan utredning ska samråd ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt Överklagandemöjligheten innebär ökade krav på dokumentation Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Jfr dagens regler om evk

Principiella förändringar Talerätt för ungdomar som fyllt 16 år i ärenden enligt lagen

Andra större förändringar En anmälningsplikt införs för lärare och annan personal vid misstanke om kränkande behandling enligt skollagen eller trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567).

Andra större förändringar Mottagande i särskolan Utredningen inför mottagande i särskolan ska omfatta medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social bedömning Barn får tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavares medgivande om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Förtydligande om att autism i sig inte är likställt med utvecklingsstörning i lagens mening. Bestämmelserna tillkomna med barnets bästa för ögonen, det måste också vara styrande i samband med överflyttningen.

Andra större förändringar Näringsriktig skolmat I skollagen införs ett krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. Begreppet näringsriktig definieras inte.