Nu ska vi i motala och vadstena börja sortera våra matrester Startskottet går i april 2012! Hej och välkomna!

Idag handlar det om att sortera matrester Varför? Hur? Vad? När?

Nu ska vi i Motala och Vadstena börja sortera våra matrester VARFÖR?

HUR MYCKET SLÄNGER VI? Idag slänger vi totalt 500 kilo sopor per person och år 65 % energiutvinns 30 % materialåtervinns 5 % läggs på soptipp EU:s avfallstrappa Hushållsavfall kg/person/år Historik Idag slänger vi ca 250 kg i soptunnan och 250 kg till återvinning 100 kg matrester/person/år varav 1/3 är fullt ätbar mat Målet är att 50 % av hushållens avfall ska materialåtervinnas 2012 Totalt i Sverige så materialåtervinns 50 % och 49 % energiutvinns och 1 % soptipp Hushållens avfall (ton) 2010 Kg/person Brännbart (soptunnan) 11 273 229 Brännbart (ÅVC) 1 813 37 Trä (ÅVC) 3 013 61 Energiåtervinning 16 098 327 65% Trädgård 2 370 48 Matavfall 100 2 Metall (ÅVC) 1130 23 Metall (FTI) 54 1 Plast (FTI) 131 3 Glas (FTI) 710 14 Tidningar (FTI) 1 363 28 Kartong (FTI+ÅVC) 595 12 Elektronik (ÅVC) 792 16 Materialåtervinning 7 246 147 29% Farligt avfall (ÅVC) 364 7 1% Deponi (ÅVC) 1 067 22 4% Totalt 24 775 503 Total mängd avfall (företag och hushåll) 2010 Energiåtervinning 20 200 ton 31% Materialåtervinning 12 100 ton 19% Farligt avfall 1 200 ton 2% Konstruktionsmaterial 27 200 ton 42% Deponi 3 600 ton 6% Totalt 64 300 ton

KOMMUNENS ANSVAR Monopol på hushållsavfall och därmed jämförligt avfall De vanliga soptunnorna Återvinningscentralerna Vad är inte kommunens ansvar? Verksamheternas avfall Tidningar och förpackningar samt drift av återvinningsstationer Elektronik Läkemedel Monopol på hushållsavfall Vi tar emot verksamhetsavfall mot avgift på ÅVC Elkretsen betalar en årlig ersättning för att vi tar emot elektronik Läkemedel lämnas på apotek

Miljömål för sverige 2010: minst 35 % av Sveriges matrester ska återvinnas genom biologisk behandling 2015*: 40 % av matresterna ska behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara 2015*: matresterna ska minska med 20 % jämfört med 2010 Sveriges nationella miljömål är att minst 35% av matrester från hushåll ska återvinnas genom biologisk behandling under 2010. 2009 återvanns 21% av matrester och 2010 25% - och den siffran stiger stadigt i takt med att allt fler kommuner börjar med olika typer av insamling. Just nu håller Naturvårdsverket på att arbeta fram en ny nationell avfallsplan som ska gälla för 2012-2017. I Motala/Vadstena vill vi överträffa de nationella målen! (Vårt mål är att 50% av alla matrester ska återvinnas) *Förslag från Naturvårdsverket

Naturlig energi Nästan hälften av soporna i soptunnan är matrester Matrester innehåller både näring och energi som kan göra nytta I Motala och Vadstena ska våra matrester bli biogas och biogödsel Visste du att nästan hälften av det vi slänger i soptunnan är matrester? Förpackningar 25-30% och brännbara sopor 25-30%. Det här är en stor mängd näring och energi som går till spillo. Använt på rätt sätt är matrester en värdefull resurs. Genom att sortera ut våra matrester och skilja det från vårt andra hushållsavfall kan vi på olika sätt ta bättre vara på den näringen och energin. I Motala/Vadstena ska våra matrester bli biogas för bilar, bussar och våra sopbilar. Alla stadsbussar drivs t ex av biogas. Att sortera matrester är alltså ett steg mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle.

Nu ska vi i Motala och Vadstena börja sortera våra matrester Hur?

Gröna påsen! Den är grön. Den är hungrig. Låt oss presentera: Det är dags att lära känna Gröna Påsen! Det är den som kommer att ta hand om dina matrester i fortsättningen. Eftersom detta är något som alla ska göra och vi vill ha in en så stor andel av matresterna som möjligt, har vi sett till att gör det så lätt som möjligt för den som ska sortera ut sina matrester. Och det är där Gröna Påsen kommer in, den gör så att det blir lätt för dig. Du kommer se mer av Gröna Påsen i Motala/Vadstena Tidning, Corren, Extra Östergötland, Östgötatidningen, TV 4, 24Corren, mvt.se, corren.se, Miljöalmanackan 2012 och motala.se/avfall.

GRÖNA PÅSEN GÖR DET LÄTT Släng matresterna i den gröna påsen När det är dags, knyt ihop påsen med en dubbelknut och släng den i vanliga soptunnan Vi tar hand om resten! Du slänger dina matrester i den Gröna Påsen. När det är dags knyter du en dubbelknut och slänger den gröna påsen i vanliga soptunnan – tillsammans med dina övriga hushållssopor. Svårare än så är det inte. När du har slängt din gröna påse tar vi hand om resten! Varför är påsen grön? Den klara gröna färgen gör det lätt för oss att automatiskt sortera ut matrester från övrigt avfall i den optiska sorteringsanläggning. En kamera läser av den gröna färgen och ser till att de påsarna åker vidare mot biogasanläggningen. (Därför uppskattar vi om man undviker att använda påsar med liknande grön färg till sina vanliga sopor, och det är viktigt att använda den Gröna Påsen bara till matrester)

SÅ LÄTT KOMMER DU IGÅNG Alla hushåll får ett startpaket: Startpaketen delas ut under mars Paketet innehåller: En rulle med 50 st gröna påsar Egen påshållare till gröna påsen Broschyr med information Påshållaren passar till påsen som rymmer 6 liter. Påsarna har inga bärhandtag utan bara flikar att knyta med. Påsarna är mindre för att de inte fylls lika snabbt som vanliga soppåsen, samtidigt som det är viktigt att de slängs relativt ofta så att de inte blir kvar för länge i hållaren, då det kan börja lukta. Har inget lock för att vara ventilerad. Ventileringen är viktig för att motverka lukt. I startpaketet finns också en broschyr med information om hur man sorterar sina matrester, vad man ska tänka på och hur processen ser ut i sin helhet från matrest till biogas. I broschyren finns dessutom en sorteringsguide som ger vägledning om vad som ska slängas i den gröna påsen och inte. Med startpaketet får alla hushåll gröna påsar som räcker i cirka ett halvår. När det blir dags ser vi sedan till att nya påsar delas ut. Bor du i villa knyter du en påse runt handtaget på soptunnan för att signalera att man behöver nya påsar (den tar man sedan bort när man fått påsarna). Hushåll i lägenhet tar kontakt med sin hyresvärd eller bostadsrättsförening. De gröna påsarna ingår i avgiften för sophämtningen.

Att tänka på Släng endast matrester i den gröna påsen Knyt alltid dubbelknut Fyll inte påsen mer än att du kan knyta ihop den Gäller både gröna påsen och övriga soppåsar Allt i soptunnan ska ligga i plastpåse med dubbelknut Det gäller även det som inte är matrester Lösa föremål ställer till problem i sorteringsanläggningen och kan ta sönder påsarna För att det ska gå att ta vara på matresterna är det viktigt att de påsar du slänger är hela och ordentligt knutna, annars kan de inte sorteras ut. Det är därför viktigt att du alltid knyter en dubbelknut på dina soppåsar. Tänk också på att inte fylla påsarna för mycket. Då blir det svårt att knyta ordentligt – och överfulla påsar blir också känsligare och riskerar att gå sönder. För att inte riskera trasiga påsar är det viktigt att inget löst skräp slängs i soptunnorna.

Nu ska vi i Motala och Vadstena börja sortera våra matrester Vad?

Vad är matrester? Sådant som blivit kvar på tallriken Sådant som blivit över när du tillagat mat Mat som har blivit för gammal

Det här slänger du i Gröna påsen Matrester Frukt och grönt Ben, räkskal, äggskal Te- och kaffesump Godis och snacks Matfett och matoljerester Här ser du exempel på vilken typ av avfall som räknas som matrester och som ska slängas i Gröna Påsen. Hushållspapper är OK om man tar upp matrester ur slasken och torkar stekpannan från fett.

Det här slänger du inte i Gröna påsen Blommor, växter och jord Cigaretter, snus och tuggummi Papper och servetter Blöjor och bindor Hundbajs och kattsand Mediciner och kemikalier Allt som ska till övrig återvinning Tidningar, kartong, plast, glas, metall etc. För att återvinningen av matrester ska fungera är det viktigt att vi inte slänger fel saker i den gröna påsen. Gör vi det, så fungerar inte återvinningen som den ska. Tänk på att matresterna blir biogödsel som ska ut på jordbruksmark. Här ser du exempel på sådant som inte ska slängas i den Gröna påsen.

Från matrester till biogas Så fungerar det

SÅ HÄR GÅR DET TILL 1. Matresterna slängs i den gröna påsen 2. Påsen slängs i vanliga soptunnan 1. Du slänger dina matrester i den gröna påsen. 2. När det är dags, knyter du en dubbelknut och slänger påsen i din vanliga soptunna, tillsammans med övriga soppåsar.

SÅ HÄR GÅR DET TILL 3. Sopbilen tömmer soptunnan och kör till sorteringen 4. De gröna påsarna sorteras ut automatiskt 3. Sopbilen tömmer soptunnan som vanligt och tömmer på Tuddarp innan soporna transporteras till Tekniska Verkens sorteringsanläggning i Linköping. 4. De gröna påsarna sorteras automatiskt ut med hjälp av en kamera i sorteringsanläggningen som läser av den gröna färgen.

SÅ HÄR GÅR DET TILL 5. Matresterna går vidare och omvandlas till biogas och biogödsel 6. Biogas används som fordonsbränsle. Biogödsel används i jordbruket och ersätter konstgödsel 5. Sedan tas de gröna påsarna automatiskt bort från matresterna i biogasanläggningen hos Svensk Biogas. (i en förbehandlingsanläggning som går att likna en centrifug = matresterna pressas genom små hål och påsarna fastnar i galler). Matresterna går vidare till rötningsanläggningen där de omvandlas (rötas i en syrefri miljö) till biogas. Påsarna går tillbaka till Tekniska Verkens avfallsanläggning där de blir fjärrvärme och el precis som övriga soppåsar. 6. Biogasen används som bränsle till bilar, bussar och sopbilar. Biogödsel är ett näringsrikt gödsel som används i jordbruket. (Sorterings- och biogasanläggningen är investeringar på ca 100 miljoner kr. En biogasmack kostar ca 3 miljoner kr)

2. 1. 3. 6. 4. 5. Du slänger alltså matresterna i gröna påsen. När det är dags knyter du ihop påsen med dubbelknuten och slänger bland övriga sopor i soptunnan. Soptunnan töms som vanligt, och på sorteringsanläggningen sorteras sedan de gröna påsarna automatiskt ut och går vidare till biogasanläggningen där de omvandlas till biogas. Biogasen används som fordonsbränsle och biogödsel används på jordbruksmark.

Tillsammans med Gröna Påsen en insats för miljön

Matresterna blir biogas Biogas är en förnyelsebar och naturlig energikälla Biogas ersätter bensin och diesel som bränsle för bilar och bussar Biogödsel ersätter konstgödsel i jordbruket Biogas är en förnybar energikälla som bildas naturligt när organiskt material bryts ned. Genom att kontrollera processen i en rötkammare kan man ta vara på den gas som bildas. Principen är densamma som i naturen när växter och annat organiskt material bryts ner. Skillnaden är att vi gör det under kontrollerade former i en rötkammare och tar rätt på den gas som bildas. Biogas kan användas i stället för bensin och diesel för att driva fordon. Då minskar utsläppen och användningen av fossil olja. Eftersom biogas bildas under en naturlig nedbrytningsprocess av biologiskt material, är den till skillnad från bensin och diesel en förnybar energikälla som ingår i naturens kretslopp. Biogas är faktiskt världens renaste fordonsbränsle. Det finns över 100 tankställen för biogas och två av dem ligger i Motala. Rester i biogasproduktionen kan användas som biogödsel, som ersätter konstgödsel i lantbruket och återför näringsämnena till naturen. Ett naturligt kretslopp för både näring och koldioxid.

sortera för miljön Matresterna kan ge biogas som motsvarar 385 000 liter bensin På en påse med matrester kan man köra en biogasbil ca 2,5 kilometer 1 kilo matrester ger 1 kilo biogödsel Hur långt kommer man på 1 000 bananskal? På 1 000 bananskal kan man köra ca 10 mil med en biogasbil. Under Vätternrundan slängs 60 000 bananskal – det motsvarar 600 mil eller 20 varv runt Vättern. Om du slänger tre påsar med matrester i veckan under ett år räcker det till att köra 9 mil med en biogasbuss.

KOMMUNEN KÖR PÅ BIOGAS Över 100 fordon i kommunen Alla stadsbussar och många landsbygdsbussar 2 tankställen i Motala – och över 100 i Sverige I Motala och Vadstena kommun vill man att så många som möjligt av de kommunala fordonen kör på biogas istället för bensin eller diesel. Idag kör ca 100 av kommunens fordon på biogas (av totalt 130), varav 4 är sopbilar, och vi byter ständigt ut gamla fordon. Alla stadsbussar drivs av biogas. Det går att tanka biogas på 2 platser (Drakvägen vid järnhandeln och Karshult).

SLÄNG RÄTT – INTE MYCKET Att vi börjar sortera våra matrester betyder inte att vi ska slänga mer – det gynnar inte miljön Tvärtom måste vi fortsätta tänka på att inte handla mat som vi inte hinner ta vara på Att vi ska börja sortera ut våra matrester innebär inte att vi ska försöka slänga så mycket mat som möjligt. Tvärtom måste vi fortsätta att öka vår medvetenhet om hur vi handlar och slänger mat. Varje person slänger i snitt 100 kilo matrester per år, varav 1/3 är fullt ätbar mat. Därför bör man tänka på att inte köpa för mycket mat, att förvara maten väl och använda sina rester. Ett tips är att lukta och smaka på maten innan den slängs istället för att bara titta på bäst-före-datum. 600 000 portioner mat slängs varje dag i offentlig verksamhet (20 % av totalt 3 000 000 måltider) Det går åt väldigt mycket energi och vatten för att producera mat, t ex kräver 1 kg kött 15 000 liter vatten och 10 kg spannmål. Men, det blir ju nästan alltid lite matrester över och om allt matrester sorteras i den Gröna Påsen, går så lite energi och näring som möjligt till spillo. Det gynnar både natur och samhälle.

Då går startskottet Vi börjar i april!

Alla på en gång I april 2012 ska vi alla börja sortera våra matrester Gröna Påsen flyttar därför in hos dig någon gång i mars För att hinna ut till alla behöver vi hela mars månad på oss I Linköping, Motala och Vadstena kommun kommer alla att börja samtidigt med att sortera ut sina matrester. Startskottet går i april (2012) och då ska alla redan ha fått startpaketet som beskrevs tidigare. De kommer att delas ut under mars månad. Från och med april kör vi igång – då ska sorteringsanläggningen vara färdig så att den sorterar ut de gröna påsarna. Vårt mål är att återvinna så stor del av matrester som möjligt (minst 50%), därför hoppas vi att så många som möjligt börjar sortera matrester när startskottet går i april!

Bli ”Gröna påsen” ambassadör! Lär dig mer genom i broschyren Håll dig uppdaterad via motala.se/avfall Testa dina kunskaper i vårt webbspel i april Sprid din kunskap och inspiration vidare till andra! Vi hoppas att du vill vara med och hjälpa oss att sprida din kunskap och inspiration om sortering av matrester vidare till andra i dina nätverk. Vi vill därför tipsa dig om möjligheten att läsa mer i den broschyr som du får med dig när du går härifrån. Håll dig uppdaterad genom vår webb (motala.se/avfall och vadstena.se/avfall). Testa dina kunskaper i det webbspel som kommer att lanseras i april 2012. Hjälp oss att bli en kommun i topp! motala.se/avfall vadstena.se/avfall

Vi ses snart!