Ojämställd arbetsbörda Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och obetalt arbete (Regeringsuppdrag) Rapporten undersöker: Faktisk föräldraledighet och relaterar det till föräldrapenninguttag. Fördelning av hushållsarbete, omsorg av barnen samt förvärvsarbete Hur användandet av föräldraförsäkringen samspelar med hur par fördelar hushållsarbete, omsorg av barnen samt förvärvsarbete mellan sig. Telefonenkätundersökning 2 450 föräldrar till barn födda 2004 och 2009 (Motiv till åldersgrupper: de födda 2004 blivit åtta år och därmed kan de inte använda föräldraförsäkringen längre, de fyllda tre år har i de allra flesta fall avslutat föräldraledigheten, föräldrarna börjat arbeta och barnen i ngn form av barnomsorg). (svarsfrekvens 43%) Bygger på en liknande studie som Riksförsäkringsverket gjorde 2003.

Föräldraförsäkringen i korthet Omfattar 480 dagar: 390 dagar med ersättning på sjukpenningnivå 90 dagar med ersättning på lägstanivå 60 dagar reserverade för vardera förälder 2012 tog kvinnor ut 76% av alla dagar 13% delar jämställd på dagarna 480 dagar = ungefär 16 månader (Ersättningen för lägstanivådagar är för barn födda 2006 och senare på 180 kr/dag, för barn födda före var den på 60 kr/dag.) Den första reserverade månaden infördes 1994 och den andra 2003. I samband med att den andra infördes så förlängdes också försäkringen med 30 dagar. Siffran 76% gäller om man räknar alla dagar som betalas ut för alla barn 0-8 år under ett specifikt år. (Inte fördelning inom par som vi studerar i rapporten. Vi studerar dessutom under barnets två första år då uttaget dels är som störst och dels är det då man är borta längt sammanhängande period och därmed viktigaste tiden med hänsyn till anknytning till arbetsmarknad och barn). För barnen födda 2010 var det 13% av föräldrarna som hade delat jämställt på föräldrapenningdagarna när barnet fyllt två år.

Föräldraledighet & föräldrapenninguttag Genomsnittlig föräldraledighet och föräldrapenninguttag i dagar för kvinnor och män, 2013 Den här bilden visar hur länge kvinnor och män är föräldralediga under barnets två första år, samt relaterar det till hur många föräldrapenningdagar de tagit ut under motsvarande tidsperiod. (Frågat föräldrarna hur länge de (och deras partner) under barnets två första år var lediga på heltid och hur länge de var lediga på deltid. (Inte semester om det inte kopplades samman med minst en månads FL).) Kvinnor *Kvinnor är i genomsnitt föräldralediga 459 dgr (15,3 månader) * Kvinnor tar i genomsnitt ut föräldrapenning för 284 dgr (9,5 månader) Män * Män är i genomsnitt föräldralediga 113 dgr (3,8 månader) * Män tar i genomsnitt ut föräldrapenningdagar för 66 dagar (2,2 månader) Både män och kvinnor är i genomsnitt lediga betydligt längre än vad de tar ut föräldrapenningdagar för. Kvinnor i undersökningen för 2013 är lediga nästan 6 månader utan ekonomisk ersättning. Män är lediga i 1,5 månader utan ekonomisk ersättning. Deltidsledighet Stor skillnad på fördelning av heltids- och deltidsledighet mellan män och kvinnor. Män lägger 20 procent av sin totala ledighet på deltidsledighet. Kvinnor lägger 8 procent av sin totala ledighet på deltidsledighet.

Föräldraledighet 2003 & 2013 I 2003 års studie frågade man inte separat om ledighet på helt- och deltid (man frågade inte heller specifikt om ledighet under barnets två första år). Istället frågade man om ledighet på minst 60%. Konstruerat ett mått av svaren från 2013 års studie som anger ledighet på minst 60%. Kvinnor har förlängt sin ledighet med i snitt 8 dagar. *429 dagar 2003, 437 dagar 2013 Män har förlängt sin ledighet med i snitt 47 dagar. * 51 dagar 2003, 98 dagar 2013 Det kanske mest intressanta framkommer när man jämför föräldraledigheten med föräldrapenninguttaget. * Trots att försäkringen har förlängts med 30 dagar för barnen som ingick i studien 2013 jämfört med dem som ingick 2003 så tar kvinnor i snitt ut färre fp-dagar 2013. Närmare bestämt har kvinnor minskat sitt fp-uttag med 43 dagar på de tio åren. * Samtidigt har männen ökat sitt snittuttag med 23 dagar. Kvinnorna har förlängt sin föräldraledighet något, men däremot ganska kraftigt minskat sitt föräldrapenninguttag. Männen har förlängt sin föräldraledighet, men man har samtidigt också förlängt sitt föräldrapenninguttag. Ett annat sätt att illustrera detta är att skapa ett relationsmått mellan föräldraledighet och föräldrapenninguttag. Då ser vi att för såväl kvinnor som för män går det idag ca 1,5 föräldraledighetsdagar på varje föräldrapenningdag som de tar ut. 2003 gick det för kvinnor istället 1,3 föräldraledighetsdag på varje föräldrapenningdag. För män gick det 2003 1,19 föräldraledighetsdag på varje föräldrapenningdag.

Andel för kvinnor & män, 2003 & 2013 Kvinnors andel av total föräldraledighet eller av totalt föräldrapenninguttag, under barnets två första år. Här framkommer att kvinnor och män fördelar tiden mellan sig på ett ungefär likartata sätt, oavsett om det rör sig om föräldraledighet eller föräldrapenningdagar. Detta gäller både 2003 och 2013. Det som har förändrat sedan dess är att fördelningen har blivit mer jämställd. *2003 Fördelningen för föräldraledighet: Kvinnor 89%, Män 11% Fördelningen på föräldrapenninguttaget: Kvinnor 88%, Män 12% * 2013 Fördelningen för föräldraledighet: Kvinnor 80%, Män 20% Fördelningen på föräldrapenninguttaget: Kvinnor 81%, Män 19% Verkar som att det inte spelar ngn roll vilket mått, föräldraledighet eller föräldrapenninguttag, vi använder om vi är intresserade av relationen mellan kvinnors och mäns uttag. Däremot är det av stor relevans att använda föräldraledighet om vi vill veta hur förutsättningarna ser ut för kvinnor och män att knyta an till såväl arbetslivet som till sina barn.

Slutsatser föräldraledighet Både kvinnor och män är föräldralediga betydligt längre än vad de tar ut föräldrapenningdagar för. Kvinnorna tar i genomsnitt ut 80 procent av dagarna, oavsett om man mäter föräldraledighet eller föräldrapenningdagar. Både kvinnor och män förlänger sin föräldraledighet med fler antal obetalda dagar än för tio år sedan. En betydligt högre andel (20 procent) av mäns totala föräldraledighet utgörs av deltidsledighet än för kvinnor (8 procent). * Kvinnor är i genomsnitt föräldralediga 15,3 månader, samtidigt som de tar ut föräldrapenningdagar för 9,5 månader. Män är i genomsnitt föräldralediga 3,8 månader, samtidigt som de tar ut föräldrapenning för 2,2 månader. Betydande skillnader i längden på föräldraledighet och uttag av föräldrapenningdagar. Om man vill ha kunskap om kvinnors och mäns villkor att på ett likvärdigt sätt förvärvsarbeta samt knyta an till sina barn blir det därmed av betydelse att mäta faktisk ledighet och inte endast föräldrapenninguttag. Genom att mäta föräldraledighet istället för föräldrapenninguttag framkommer att framförallt kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden är betydligt längre i samband med att de får barn än vad vi vetat när vi som tidigare mätt föräldrapenninguttag. Viktigt att ta i beaktande vid studier av föräldraförsäkringens inverkan på kvinnors arbetskraftsdeltagande men också av karriär- och löneutveckling samt framtida pension.

Föräldraledighet & hushållsarbete, kvinnor Föräldraledighet på horisontell axel. Ju längre till höger man kommer i figuren, desto större andel av föräldraledigheten tar man. 98 procent av kvinnorna tar ut mellan 41 och 100 procent av föräldraledigheten, därför är de två staplarna längst ut till vänstergråmarkerade. För denna grupp går inga statistiska slutsatser att dras. De färgade boxarna anger andel av hushållsarbetet. De tre översta kategorierna (grön, lila och turkos) markerar att man gör mer än 50 procent av hushållsarbetet. Dessa tre blir tillsammans större och större ju längre till höger vi kommer, det vill säga när kvinnans andel av föräldraledigheten ökar. När kvinnan tar ut 81-100 procent av föräldraledigheten, vilket knappt 70 procent av alla kvinnor gör, är det också 80 procent av kvinnorna som gör mer än 50 procent av hushållsarbetet. * När kvinnans andel av föräldraledigheten ökar, så ökar också hennes andel av hushållsarbetet.

Föräldraledighet & hushållsarbete, män Samma uppbyggnad som bilden innan, men männen befinner sig i de tre staplarna till vänster i bild. 95 procent av männen tar ut mellan 0 och 60 procent av föräldraledigheten, därför är de två staplarna längst ut till höger gråmarkerade. För denna grupp går inga statistiska slutsatser att dras. Av de fem procent av männen som befinner sig i dessa kategorier har dessutom en majoritet angett att barnets mamma har varit sjuk, arbetslös eller studerat, och att hon trots att hon inte tagit ut särskilt mycket föräldraledighet så är det i praktiken hon som har tagit hand om barnet. * I samband med att mannens andel av föräldraledigheten ökar, så ökar också hans andel av hushållsarbetet. De tre översta kategorierna (grön, lila och turkos) markerar att man gör mer än 50 procent av hushållsarbetet. Dessa blir större i takt med att andelen av föräldraledigheten ökar. Särskilt ökar mannens andel av hushållsarbetet när han tar mellan 41 och 60 procent av föräldraledigheten (stapeln i mitten).

Föräldraledighet & omsorgsarbete, kvinnor Samma figur fast över omsorgsarbete med barnen. Mönstret ser likadant ut. * I samband med att kvinnans andel av föräldraledigheten ökar så ökar också hennes andel av utfört omsorgsarbete. De tre översta boxarna gör man mer än 50 procent av omsorgsarbetet (grön, lila och turkos). Om kvinnan tar ut över 80 procent av föräldraledigheten är det således 80 procent av kvinnorna som står för mer än 50 procent av omsorgsarbetet. Precis som hushållsarbetet.

Föräldraledighet & omsorgsarbete, män De tre översta boxarna gör man mer än 50 procent av omsorgsarbetet (grön, lila och turkos). *Ju större andel av föräldraledigheten som en man tar, desto större andel av omsorgsarbetet gör han. När det gäller kategorin där män gör 0-40 procent av omsorgsarbetet (blå) syns en ganska stor minskning när män går från att ta 0-20 procent av föräldraledigheten till att istället ta 21-40 procent (första till andra stapeln). Dessutom lägga till att kvinnor även ansvarar för majoriteten av planeringen av hushålls- och omsorgsarbete. Fördelningen av planeringen är till och med mer ojämställd fördelad än själva utförandet. Detta innebär både att kvinnors arbetsbörda är än tyngre än vad själva utförandet indikerar, och att fördelningen mellan män och kvinnor när det gäller obetald arbetsbörda är än mer ojämställd.

Föräldraledighet och förvärvsarbete, kvinnor Delat in förvärvsarbete i tre kategorier. Den gröna = kvinnan arbetar minst 5 timmar i veckan mer än mannen. Den röda = man delar jämställt på förvärvsarbetet, ingen arbetar mer än 5 timmar mer än den andra. Den blå = Kvinnan arbetar minst 5 timmar mindre i veckan än mannen. Indelning har stöd i tidigare forskning som en relevant indelning. En timme i dagen mer/mindre i förvärvsarbete antas ge en betydande inverkan på fördelning av övrigt arbete. Ju större andel av föräldraledigheten som kvinnor tar, desto mindre andel arbetar mer än mannen, Ju större andel av föräldraledigheten som kvinnor tar, desto större andel arbetar mindre än mannen. *Ju större andel av föräldraledigheten, desto mindre andel av det betalda arbetet.

Föräldraledighet och förvärvsarbete, män Samma kategorier men för män. * Ju större andel av föräldraledigheten som mannen tar, desto större andel delar jämställt på det betalda arbetet (röd), även en ökning av andelen som arbetar färre timmar än kvinnan i veckan (blå). Det omvända gäller också. Ju mindre andel av föräldraledigheten som mannen tar desto större andel arbetar mer än kvinnan (det gröna). Kanske mest markant. Detta var ”enbart” korrelationer. MEN, anledningen till att vi visar dem är att de är en tydlig illustration av ett samband som står sig när vi kontrollerar för i princip alla de faktorer som tidigare forskning pekar ut som betydelsefulla för fördelning av betalt och obetalt arbete. Regressioner har gjorts och redovisas i rapporten. Kontroll har gjorts för: Relativ inkomst, absolut inkomst, relativ utbildning, antal barn i hushållet, yngsta barnets ålder, föräldrarnas sektorstillhörighet, boendekommun samt båda föräldrarnas födelseland. Känslighetsanalyser har gjorts och resultaten är robusta. Således tydligt samband mellan fördelning av föräldraledighet och senare fördelning av hushållsarbete, omsorg av barn samt förvärvsarbete.

Slutsatser samband föräldraledighet & arbetsbörda Fördelningen av föräldraledigheten samvarierar med fördelning av hushålls- omsorgs- och förvärvsarbete. En ökad andel av föräldraledigheten, för kvinnor och för män, ger en ökad andel av hushållsarbete och omsorgsarbete. En ökad andel av föräldraledigheten, för kvinnor och för män, ger en minskad andel av förvärvsarbete. Resultaten är statistiskt signifikanta. Fördelningen av föräldraledigheten samvarierar med fördelningen av hushålls- omsorgs- och förvärvsarbete. ** SLUTSATSER Hur ett par väljer att fördela föräldraledigheten är en viktig pusselbit i vår förståelse av den samlade arbetsbördan för kvinnor och män. Resultaten stärker tidigare indikationer om att fördelningen av föräldraledighet starkt samvarierar med fördelningen av betalt och obetalt arbete. Ju större andel av föräldraledigheten kvinnan tar ut, desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet gör hon, samtidigt som hennes andel av förvärvsarbetet minskar. En arbetsfördelning som forskningen visar har negativ betydelse för både kvinnors ohälsa samt för deras arbetsmarknadsanknytning, löne-, karriär- och pensionsutveckling. Att fördelning av föräldraledigheten är en viktig mekanism för fördelning av senare arbetsbörda viktig får också stöd i annan forskning. Om samhället vill att föräldrar ska göra ett välinformerat val av fördelningen av föräldraledigheten förefaller det vara av vikt att föräldrarna har kunskap om att sannolikheten för att en mer jämställd fördelning av betalt och obetalt arbete ökar om man också gör en jämställd fördelning av föräldraledigheten. Studien talar för att en jämnare fördelning av föräldraledigheten är en betydelsefull komponent för en förändrad total arbetsbörda i en mer jämställd riktning.