Nationella screeningprogram Beatrice Melin, Regionalt cancercentrum Norr
Disposition Bakgrund Generisk modell för bedömning Tre rekommendationer Screeningfrågor i framtiden
Bakgrund Screeningfrågor i nationella riktlinjer Uppdatering av riktlinjerna för bröst-, tarm- och prostatacancer Separat hantering av screeningfrågor Regeringsuppdrag om modell och tillämpning Internationell utblick Svensk referensgrupp
Generisk modell Bedömningskriterier Arbetsprocess Organisation Vetenskapliga och organisatoriska Arbetsprocess Organisation Experter för framtagande av underlag Sakkunnig grupp Nationellt screeningråd
Process
Nationellt screeningråd Förslag på sammansättning ordförande 3 representanter från huvudmännen 2 politiker 1 etiker 1 expert på screeningfrågor 1 medicinsk expert 1 representant för den kommande folkhälsomyndigheten
Bröstcancer Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer Rekommendationer Bröstcancer Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer
Bröstcancer Hälso- och sjukvården bör erbjuda screening för bröstcancer med mammografi till kvinnor i åldern 40–74 år. Hälso- och sjukvården bör dessutom förbättra och utveckla det befintliga screeningprogrammet genom att förtydliga informationen om programmet skapa förutsättningar för att systematiskt mäta och följa upp effekter.
Motivering Screeningprogrammet sänker dödligheten i bröstcancer med 16–25 procent till en måttlig kostnad per effekt. Risk för att bröstcancer som inte skulle ha gett symtom diagnostiseras och behandlas i onödan. Programmets hälsovinster i form av minskad dödlighet överväger ändå de negativa effekterna.
Konsekvenser Eftersom Socialstyrelsens rekommendation innebär att det program som redan erbjuds i dag fortsätter, leder den inte till några direkta ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser för landstingen. Däremot behöver dagens program utvecklas för informationen till patienterna möjligheten till systematisk utvärdering
Prostatacancer Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med test av prostataspecifikt antigen (PSA). Motivering De negativa effekterna, i form av överdiagnostik och överbehandling, är för omfattande trots att screening kan förhindra 1 till 4 dödsfall per 1000 män efter 10-15 år.
Konsekvenser Betydande del av resurserna används till osystematisk testning. Aktivt informera män om för- och nackdelar med PSA-test och erbjuda organiserad testning för dem som så önskar (FoU i riktlinjerna från 2013).
Tjock- och ändtarmscancer Hälso- och sjukvården bör erbjuda screening för tjock- och ändtarmscancer med test av blod i avföringen till män och kvinnor i åldern 60–74 år. Motivering Screeningprogrammet sänker dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 16 procent till en låg kostnad per effekt.
Konsekvenser En av de största utmaningarna är tillgängligheten på koloskopier. Under 2013 startar en nationell studie som jämför koloskopi med test av blod i avföringen. Det innebär en möjlighet att förbereda för ett fullskaligt screeningprogram.
Bedömningskriterier Tillståndet ska vara ett viktigt hälsoproblem Tillståndets naturalförlopp ska vara känt Tillståndet ska ha en symtomfri fas som går att upptäcka Det ska finnas en lämplig testmetod Det ska finnas åtgärder som ger bättre effekt i tidigt skede än vid klinisk upptäckt Screeningprogrammet ska minska dödlighet eller sjuklighet i tillståndet
Bedömningskriterier forts Testmetoden och fortsatt handläggning ska accepteras av avsedd population Åtgärder vid tillståndet ska vara klarlagda och accepteras av avsedd population Hälsovinsterna ska överväga de negativa effekterna av screeningprogrammet Screeningprogrammets kostnadseffektivitet ska ha värderats och bedömts vara rimlig Screeningprogrammets ska vara godtagbart ur ett etiskt perspektiv
Bedömningskriterier forts Information om deltagande i screeningprogrammet ska ha värderats Organisatoriska aspekter som är relevanta för ett nationellt likvärdigt screeningprogram ska ha klarlagts Screeningprogrammets resursbehov och genomförbarhet ska ha värderats Det ska finnas en plan för utvärdering av screeningprogrammets effekter