Nationella screeningprogram

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mars 2009 Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKK:s genetiska hälsoprogram HD/ED.
Advertisements

Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
BILDANDET AV REGIONALA CANCERCENTRUM. CANCERVÅRDENS UTMANINGAR • En ökad cancerbörda • Regionala skillnader i insjuknande och dödlighet.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Rapportering om Allvarliga Oönskade Effekter (SUE) art 23 april 2013 Monica Tammela.
SBU:s rapport Blödande magsår
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Delaktighet inom hälso- och sjukvården 1 Juni 2014 BjH.
Regionalt seminarium, Västervik 21 maj 2013
Regionalt metodråd, idé o förslag
Införande i Landstinget Gävleborg
Är det väl använda pengar?
1 Gruundutbildningen på EE Ny högskoleproposition Ny mastersutbildning Påverkan på civilingenjörsutbildningen Förändringar av E programmet.
Regiongemensam utveckling av hälso- och sjukvården Regionstyrelsen
Vägen från forskning till evidensbaserad praktik
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Enheten för hälsoundersökningar
Stora additionstabellen
Nationella riktlinjer Metoder för beteendepåverkan
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Vad menar vi med begreppet behov?
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
SBAR Modell för bättre kommunikation
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Preliminär rapport delas i slutet av maj till alla som deltagit i seminarieserien Tid för synpunkter till midsommar Förslag till slutlig rapport i augusti.
Sjukgymnastik för äldre personer
Regionala arbetsgruppen-cancerrehabilitering
Utredningen om rätt information i vård och omsorg Rätt information i vård och omsorg Patrik Sundström, huvudsekreterare.
Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska.
Öppna Jämförelser Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting
Medicinskt Kunskapscentrum Samarbete inom området Kunskapsstyrning SLL /Gotland Susanna Lagersten tf bitr avd.chef Medicinskt Kunskapscentrum.
Socialdepartementet. Projekt inom Nationell cancerstrategi Socialstyrelsen 2010 ”cancerår” inom SoSs arbete med kunskapsstyrning, uppföljning.
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2 SBU:s uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt,
Välkommen.
Grundskolans åk 7-9.
1 Anneli Juhlin FP
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Gemensam arbetsmodell för öppna prioriteringar inom Svensk hälso- och sjukvård?
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Regionalt cancercentrum syd
Beredningsprocessen vid förslag till nya Nationella riktlinjer och Nationell utvärdering.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Quality 2011 Nationella riktlinjer för vuxentandvård 15 september 2011
SKAPAD AV. Trygghemma med digital teknik - går det att samordna? - Svar: Kort sikt, nej- Lång sikt, ja.
En regional cancerstrategi Uppstartsmöte
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården Skapa en mer jämlik cancervård.
Nationell samordning Barnintensivvård Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI), Barnläkarföreningen (BLF) och Svensk Barnkirurgisk Förening.
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Information från KU-Råd och Analysgruppen Margareta Ehnebom Chefläkare
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Nätverket för medicinska sekreterare
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Regionalt cancercentrum Sydöst - platsbesök 30 september 2014
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Barn och ungdomspsykiatriska kliniken
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Samordnad utveckling för god och nära vård
Lokal handlingsplan för cancervården, RVN 2019–2021
Presentationens avskrift:

Nationella screeningprogram Beatrice Melin, Regionalt cancercentrum Norr

Disposition Bakgrund Generisk modell för bedömning Tre rekommendationer Screeningfrågor i framtiden

Bakgrund Screeningfrågor i nationella riktlinjer Uppdatering av riktlinjerna för bröst-, tarm- och prostatacancer Separat hantering av screeningfrågor Regeringsuppdrag om modell och tillämpning Internationell utblick Svensk referensgrupp

Generisk modell Bedömningskriterier Arbetsprocess Organisation Vetenskapliga och organisatoriska Arbetsprocess Organisation Experter för framtagande av underlag Sakkunnig grupp Nationellt screeningråd

Process

Nationellt screeningråd Förslag på sammansättning ordförande 3 representanter från huvudmännen 2 politiker 1 etiker 1 expert på screeningfrågor 1 medicinsk expert 1 representant för den kommande folkhälsomyndigheten

Bröstcancer Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer Rekommendationer Bröstcancer Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer

Bröstcancer Hälso- och sjukvården bör erbjuda screening för bröstcancer med mammografi till kvinnor i åldern 40–74 år. Hälso- och sjukvården bör dessutom förbättra och utveckla det befintliga screeningprogrammet genom att förtydliga informationen om programmet skapa förutsättningar för att systematiskt mäta och följa upp effekter.

Motivering Screeningprogrammet sänker dödligheten i bröstcancer med 16–25 procent till en måttlig kostnad per effekt. Risk för att bröstcancer som inte skulle ha gett symtom diagnostiseras och behandlas i onödan. Programmets hälsovinster i form av minskad dödlighet överväger ändå de negativa effekterna.

Konsekvenser Eftersom Socialstyrelsens rekommendation innebär att det program som redan erbjuds i dag fortsätter, leder den inte till några direkta ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser för landstingen. Däremot behöver dagens program utvecklas för informationen till patienterna möjligheten till systematisk utvärdering

Prostatacancer Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med test av prostataspecifikt antigen (PSA). Motivering De negativa effekterna, i form av överdiagnostik och överbehandling, är för omfattande trots att screening kan förhindra 1 till 4 dödsfall per 1000 män efter 10-15 år.

Konsekvenser Betydande del av resurserna används till osystematisk testning. Aktivt informera män om för- och nackdelar med PSA-test och erbjuda organiserad testning för dem som så önskar (FoU i riktlinjerna från 2013).

Tjock- och ändtarmscancer Hälso- och sjukvården bör erbjuda screening för tjock- och ändtarmscancer med test av blod i avföringen till män och kvinnor i åldern 60–74 år. Motivering Screeningprogrammet sänker dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 16 procent till en låg kostnad per effekt.

Konsekvenser En av de största utmaningarna är tillgängligheten på koloskopier. Under 2013 startar en nationell studie som jämför koloskopi med test av blod i avföringen. Det innebär en möjlighet att förbereda för ett fullskaligt screeningprogram.

Bedömningskriterier Tillståndet ska vara ett viktigt hälsoproblem Tillståndets naturalförlopp ska vara känt Tillståndet ska ha en symtomfri fas som går att upptäcka Det ska finnas en lämplig testmetod Det ska finnas åtgärder som ger bättre effekt i tidigt skede än vid klinisk upptäckt Screeningprogrammet ska minska dödlighet eller sjuklighet i tillståndet

Bedömningskriterier forts Testmetoden och fortsatt handläggning ska accepteras av avsedd population Åtgärder vid tillståndet ska vara klarlagda och accepteras av avsedd population Hälsovinsterna ska överväga de negativa effekterna av screeningprogrammet Screeningprogrammets kostnadseffektivitet ska ha värderats och bedömts vara rimlig Screeningprogrammets ska vara godtagbart ur ett etiskt perspektiv

Bedömningskriterier forts Information om deltagande i screeningprogrammet ska ha värderats Organisatoriska aspekter som är relevanta för ett nationellt likvärdigt screeningprogram ska ha klarlagts Screeningprogrammets resursbehov och genomförbarhet ska ha värderats Det ska finnas en plan för utvärdering av screeningprogrammets effekter