Det internationella hälsoreglementet IHR 2005

IHR 2005 i korthet WHO:s internationella hälsoreglemente Ett legalt bindande ramverk för 194 länder Syftet är största möjliga skydd mot att vissa sjukdomar och andra farliga ämnen sprids internationellt, med minsta möjliga hinder för den internationella trafiken

IHR 2005 i korthet ... genom att tidigt upptäcka, åtgärda och larma om händelser som kan utgöra ett hot mot människors hälsa Omfattar spridning av smittsamma sjukdomar, biologiska, kemiska och radionukleära ämnen både nationellt och internationellt Bygger på både ett nationellt och internationellt samarbete

Grundläggande krav Nationell lagstiftning, riktlinjer och finansiering Koordinering, samordning och kommunikation Övervakning Hantering Beredskap Risk- och kriskommunikation Personalresurser Laboratorier

En historisk tillbakablick 1851 – Gemensamma karantänsåtgärder i alla Medelhavshamnar 1902 – International Sanitary Bureau of the Americas bildas 1948 – WHO bildas 1950 1900–1925 1500–1850 1518 – Spanjorerna möter urinvånarna i Amerika. Aztekerna drabbas av smittkoppor under 1500-talet 1951 – WHO antar ett första internationellt saneringsreglemente

... och in i modern tid 1981 – WHO reviderar reglementet till att omfatta enbart tre sjukdomar (pest, kolera och gula febern) 2007 – Sverige implementerar IHR genom ny lag 2000 1980 1970 1969 – WHO antar ett interna-tionellt hälsoreglemente (IHR) 2005 – nya IHR antas av WHO:s medlemsländer 2007 – IHR träder i kraft

Genomförandet av IHR i Sverige genom lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (SFS 2006:1570) den 15 juni 2007 och förordningen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (SFS 2007:156) samt två föreskrifter från Socialstyrelsen – SOSFS 2007:11 om skydd mot internationella hot mot människors hälsa – SOSFS 2007:12 om underrättelseskyldighet vid internationella hot mot människors hälsa meddelandeblad riktlinjer från Transportstyrelsen m.m.

Kompletterar annan lagstiftning Smittskyddslagen och smittskyddsförordningen Lagen om skydd mot olyckor Miljöbalken Livsmedelslagstiftningen Epizootilagen och zoonoslagen Arbetsmiljölagstiftningen Lagen om extraordinära händelser i kommuner och landsting i fredstid (LOX) Krisberedskapsförordningen, med flera

Ansvarsfördelning Den centrala myndighet som normalt är ansvarig för ett område är det också under IHMH-lagen Socialstyrelsen ansvarar för smittskyddet Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för det radionukleära området MSB ansvarar för det kemiska området Jordbruksverket ansvarar för zoonoser etc…

Lagens huvudkomponenter Nationell kontaktpunkt Underrättelseskyldighet Karantänshamnar och karantänsflygplatser Hälsodeklaration Saneringsintyg

Nationell kontaktpunkt Socialstyrelsen är utsedd till nationell kontaktpunkt för IHR Ska vara tillgänglig dygnet runt Ingången är tjänsteman i beredskap (TiB)

Underrättelseskyldighet Myndigheter, kommuner och landsting som inom sina respektive ansvarsområden får information om ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa ska omedelbart underrätta Socialstyrelsen om det misstänkta hotet Socialstyrelsen ska i så fall skyndsamt och senast inom 24 timmar underrätta WHO Socialstyrelsen ska också informera vidare inom landet om misstänkta internationella hot som inkommit från t.ex. WHO

Vad ska rapporteras? alla fall av vissa specifika sjukdomar: sars, smittkoppor, mänsklig influensa orsakad av en ny subtyp, polio, kolera, virala hemorragiska (blödar-) febrar (dock ej sorkfeber), pest, gula febern, west nile-feber övriga händelser som misstänks utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa: t.ex. andra smittsamma sjukdomar, utsläpp av kemikalier och radioaktiva ämnen händelser som påverkar människors hälsa av okänd orsak m.m.

Vad bör man tänka på? Är inverkan på människors hälsa allvarlig? Är händelsen ovanlig eller oväntad? Finns det en betydande risk för internationell spridning? Finns det en betydande risk eller behov för restriktioner inom internationellt resande och handel? Om två av fyra svar är ”ja” ska man absolut underrätta Socialstyrelsen, dvs. det behöver inte finnas en internationell risk för att Socialstyrelsen ska underrättas.

Vilka uppgifter ska rapporteras? Till Socialstyrelsen ska följande rapporteras: Smittämne eller annat ämne som händelsen gäller Epidemiologiska uppgifter av betydelse för att kunna bedöma behovet (vilka har drabbats, var, hur många, symptom etc.) Risk för spridning Vidtagna åtgärder för att förhindra spridning Vilka myndigheter och övriga aktörer som har kontaktas. Kontaktuppgifter till den som lämnar rapporten

Bedömning Alla rapporterade misstankar om hot bedöms av Socialstyrelsen i nära samarbete med relevanta myndigheter För detta används IHR:s bedömningsschema Om det misstänkta hotet uppfyller kriterierna i schemat rapporteras det vidare till WHO

Karantänshamn och -flygplats Karantänshamnar och -flygplatser utses av Socialstyrelsen och ska bl.a. ha följande kapacitet: kunna göra diagnoser och ge snabb bedömning av och vård till sjuka resenärer kunna transportera sjuka resenärer till lämplig sjukvårdsinrättning möjlighet till hälsokontroll av både ankommande och avresande resenärer avskilda lokaler för undersökning och om nödvändigt karantän av såväl människor som djur utbildad personal för inspektion av fartyget eller flygplanet plan för att vidta åtgärder mot vektorer och reservoarer

Karantänshamn och –flygplats Karantänshamnar Gävle Göteborg Helsingborg Luleå Malmö Stockholm Sundsvall Umeå Karantänsflygplatser Göteborg-Landvetter Jönköping Malmö-Sturup Stockholm-Arlanda Umeå

Hälsodeklaration Information om hälsotillståndet ombord på fartyg och flygplan ska lämnas till Tullverket eller Kustbevakningen ifall det finns anledning att anta att ett smittämne eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa finns ombord fartyget eller flygplanet kommer från ett område som har förklarats drabbat av ett internationellt hot mot människors hälsa och ankomsten sker inom inkubationstiden det ombord på fartyget finns en person som har drabbats av ett internationellt hot mot människors hälsa under sådan tid att inkubationstiden för en smittsamma sjukdom inte har gått ut vid fartygets ankomst till hamnen

Saneringsintyg Fartyg i internationell trafik ska ha saneringsintyg, som ska förnyas var 6:e månad Syftet är att minska risken för att smittämnen eller andra ämnen som utgör eller kan utgöra ett allvarligt hot mot människors hälsa förs in i landet eller sprids till andra länder Socialstyrelsen har gett ut en handbok som stöd för utfärdandet av saneringsintyg

Saneringsintyg 53 kommuner i Sverige får utfärda saneringsintyg Vid ankomst till första svenska hamn ska befälhavaren visa upp ett giltigt saneringsintyg Om befälhavaren inte kan göra det är Kustbevakningen eller Tullverket skyldiga att underrätta kommunen Kommunen ska då genomföra en inspektion och utfärda ett saneringsintyg

Övningsscenarier Är händelsen allvarlig? Är händelsen ovanlig eller oväntad? Finns betydande risk för internationell spridning? Finns betydande risk för begränsningar i resor eller handel? Behöver händelsen rapporteras till WHO?