Intresset och trender bland svenskar för vård i andra länder

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och dess tillämpningsförordning (EG) nr 987/2009.
Advertisements

1 Patientrörlighets- direktivet m.m.. 2 Planerad vård i andra länder 1)Ansvaret och regler i Sverige för planerad vård i andra länder 2)Antalet patienter.
Tredje steget i tandvårdsreformen
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Ds 2012:36 Vård för papperslösa läget i november 2012 Rosengrenska/Röda Korset
Patientens väg genom vården
Sjukvårdsförsäkring-
Linköpings universitet
Landstinget i Östergötland
Sociala medier idag – några synpunkter Peter Höglund.
Regionalt metodråd, idé o förslag
PRIMÄRVÅRDEN.
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
Vårdgaranti och tillgänglighet i Region Skåne
Vårdval ur ett patient/brukar- perspektiv Ola Johansson Hälso- och sjukvårdsfrågor, PRO.
1 ASIN och EU ur ett studiestödsperspektiv Vid Direktörsmötet på Färöarna 2008 beslutades att ASIN under den kommande perioden skulle följa: Den.
- vårdval Europa? Maria Nilsson, Socialdepartementet
Rehabiliteringsgarantin
Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen ger en samlad bild av vad som gäller.
Handläggning enligt SoL
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
DIVISION Landstingsdirektörens stab Ny patientlag Lagen träder ikraft den1 januari 2015.
Patientmaktsutredningen
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot primärvård
Patientlagen 1 januari 2015 Den 1 januari 2015 införs en ny patientlag i Sverige. Hälso- och sjukvårdslagen försvinner och ersätts av Patientlagen och.
Patientlagen 1 januari 2015.
Patientlagen och informationsplikten
Patientsrömmar och täckningsgrad. Caj Skoglund Vad händer med ansvarsfördelning och patientströmmar i ett vårdvalssystem? Relativt hög fast.
Tönus Idrottsmedicinkurs, Visby Måndag den 9 juni 2014 IDROTTSMEDICINSK ETIK Åke Andrén-Sandberg
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen 2014: Den 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagen ställer.
Patientlagen och information till patienter och närstående
Landstingets ledningskontor Patientlagen 1 januari 2015 Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot specialistvård.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
HANDLÄGGARDAG EKONOMISKT BISTÅND
Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april SIDAN 1.
Patientrörlighetsdirektivets implementering i landstingen
Patientsäkerhetsutredningens betänkande (SOU 2008:117)
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Detta ska vi prata om… En tillbakablick – vad har hänt? Finansiering Beställning TV Barn- och ungdomstandvård Uppsökande tandvård Tredje steget.
Lex Maria Bakgrund: 1936 avled ett antal patienter på Maria sjukhus i Stockholm till följd av felbehandling.
DOM FÖRBIFART STOCKHOLM Carolina Gustavsson Fredrik Bonde 1.
Regionalt koloncancerprojekt "Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård"
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Observera! Förändrad statistik för slutenvården fr.o.m. år 2010 Utveckling t.o.m. januari 2013.
Landstingets ledningskontor  Ny Patientlag  Etik, korruption och oegentligheter Jens Larsson, Chefsjurist
Patientskaderätt ”Doktorn glömde en skalpell i min mage!” – några ersättningsrättsliga nedslag.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
När och hur skall Lex Maria anmälan göras och vad skall den innehålla.
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
Seminarium om tillgodoräknande
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Kunskap till Praktik Patientdatalag (2008:355) Sanna Othman – Landstingsjurist JLL.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Lex Maria.
Do I Look Like An Idiot Teach Back
Sjukförmåner Om du blir sjuk, skadar dig på arbetet eller blir sjuk utomlands Det här avsnittet handlar om vilka förmåner du kan ha rätt till om du blir.
Vård- och behandlingsgarantin - en del av patientlagen
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Arbetslivsinriktad rehabilitering AGS-KL Rehabilitering
Arbetslivsinriktad rehabilitering AGS-KL Rehabilitering
Patientlagen (2014:821).
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Nytt läkarutlåtande för livränta
Presentationens avskrift:

Intresset och trender bland svenskar för vård i andra länder Labeata Shala & Maria Lidström

Försäkringskassans syn på lagförändringen Försäkringskassan är positiv till införandet av en samlad reglering i svensk nationell rätt av frågor som rör en enskilds rätt till ersättning för sådan vård som han eller hon har fått i annat EES-land.

Regelverket Försäkringskassan Kan bevilja förhandstillstånd med stöd av förordning 883/2004 Till annat EU/EES-land eller Schweiz Patienten betalar den patientavgift som gäller i vårdlandet Omfattar offentliga vårdgivare Kan bevilja ersättning i efterhand med stöd av art. 56 & 57 i EUF-fördraget Till annat EU/EES-land Patienten betalar svensk patientavgift Omfattar offentliga och privata vårdgivare

Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES (ersättningslagen) Den 1 oktober 2013 började ersättningslagen gälla i Sverige. Ersättningslagen omfattar både planerad och nödvändig vård samt vård hos privata vårdgivare i andra EES-länder. Ersättningslagen innehåller möjligheter att få ersättning för hälso- och sjukvård, tandvård, läkemedel, hjälpmedel och medicinska förbrukningsvaror. m.m. Möjligheten att få ersättning enligt ersättningslagen utgår från vad motsvarande vård hade kostat i Sverige eller max upp till det faktiska belopp som har betalats med avdrag för patientavgift. Lagen gäller för vårdkostnader som uppkommit efter den 1 oktober 2013. Ersättningslagen tillämpas parallellt med förordning 883/2004 och 987/2009 vilket innebär att det finns fler möjligheter till vård. Ersättningslagen gäller inte för vård i Schweiz.

Från och med den 1 oktober 2013 Planerad vård Förhandstillstånd (förordning 883/2004) Förhandsbesked (ersättningslagen) Ersättning i efterhand (ersättningslagen) Nödvändig vård EU-kort Ersättning enligt de taxor som tillämpas i vårdlandet (förordning 987/2009) Ersättning enligt svenska taxor (ersättningslagen)

Statistik- 2012- planerad vård Förordning 883/2004- förhandstillstånd Bifall 73 Avslag 209 Vård typ Sjukvård Vårdland Danmark, Tyskland, Storbritannien Diagnosgrupp Medfödda missbildningar, sjukdomar/skador i muskler och leder, tumörer och cancer Län Stockholm, Kronoberg, Skåne Fördraget – ersättning i efterhand Bifall 4380 Avslag 617 Vård typ Sjukvård -3618 -- Tandvård- 761 Vårdland Danmark, Finland, Spanien Diagnosgrupp Ögats sjukdomar/skador, Hud sjukdomar/skador, sjukdomar/skador i muskler och leder Län Stockholm, Uppsala, Södermanland

Statistik 2012- nödvändig vård Förordning 883/2004 & 1408/71 Bifall 3970 Avslag 2233 Utgift 10 947636

Förhandsbesked - Preliminära siffror Det kommer in ca 15-20 ansökningar per vecka sedan den 1 oktober 2013.

Ansökan och beslutsprocess Universella blanketter för ansökan Ansökan om planerad vård i annat EU/EES-land eller i Schweiz Ansökan om ersättning i efterhand – Ersättning i efterhand för planerad vård i ett annat EES-land Ansökan om ersättning i efterhand – Kostnader i samband med vård i annat EU-land vid förhandstillstånd Ansökan om ersättning i efterhand – Ersättning i efterhand för nödvändig vård i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz Underlag som ska bifogas- bl.a. behandlingsplan, journaler, röntgenbilder, uppgifter om vårdgivaren, kvitton, kopia av högkostnadskort, samtycke för att registrera kostnader högkostnadsdatabasen etc.

Ansökan och beslutsprocess Försäkringskassan utreder det som är förmånligast för kund Kund har möjlighet att även välja om han/hon specifikt vill ha ett förhandstillstånd/förhandsbesked Försäkringskassan samråder med kundens hemlandsting Speciella förfrågningsmallar – yttrande från hemlandstinget Kontaktpersoner i varje landsting som besvarar förfrågan Försäkringskassan bedömer utifrån landstingets yttrande och vid behov med stöd av Försäkringskassans FMR.

Ansökan och beslutsprocess Försäkringskassan frågar hemlandstinget följande: Skulle vården/läkemedlet/hjälpmedlet - annan vårdprodukt vara bekostad av det allmänna om den tillhandahållits i Sverige? Är denna behandling medicinskt motiverad för patienten? Om denna behandling inte finns i Sverige eller inte helt eller i allt väsentligt överensstämmer med en metod som används i Sverige, är behandlingen ändå överensstämmande med vetenskap och beprövad  erfarenhet ur ett internationellt perspektiv? Hur lång är väntetiden för behandlingen (eller motsvarande behandling för aktuellt tillstånd) och är den godtagbar i förhållande till patientens hälsotillstånd och sjukdomens förlopp?

Ansökan och beslutsprocess Hur bedömer FMR: Gruppsittning – varje vecka / handläggare fördrar 10-20 ärenden. FMR – besvarar utifrån frågeställning om vårdmetoden avses överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet utifrån ett internationellt perspektiv. Om vårdmetoden bedöms aktuell i kundens fall. Svar lämnas utifrån såväl klinisk erfarenhet så väl som databassökningar, SBU-rapporter, ställer frågor till SBU:S upplyssningstjänst. SBU-rapporter kan ta tid vilket innebär att ett ärende kan ta längre tid för att utreda: Behandling av kronisk borrelios Undersökningsmetoderna funktionell MR och C-både vid whiplashutredningar Hypertermibehandling vid cancer  

Kontakt Labeata Shala, verksamhetsutvecklare Internationell vård labeata.shala@forsakringskassan.se 010-11 69 257, 072-72 46 870 Maria Lidström, verksamhetsutvecklare Internationell vård maria.t.lidstrom@forsakringskassan.se 010- 11 69 184, 070-60 74 111 Enheten för Betalningar, Personinformation och Internationella försäkringsfrågor