Läkemedelsbehandling vid schizofreni – behandlingsrekommendation

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Advertisements

Läkemedelssymboler i Cosmic
BPSD Definition BPSD Vad beror BPSD på? Hur bedömer man BPSD?
Äldreknappen Ny tjänst, i beslutsstödet Janusfönster
Läkemedel och graviditet
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
Läkemedel utan Nikotin
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Hur optimera ordination hantering användning?
SBU:s rapport Blödande magsår
Beroende och den växande hjärnan
Medicinsk del i utredningen &
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
Läkemedelsbehandling
Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn
Rekommendationer efter workshop april 2008
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Biverkningar och interaktioner av antibiotika hos äldre
Stora additionstabellen
Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes
Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Utvecklingscentrum för Klinisk Överviktsbehandling.
V ersion Dialogseminarium – Patientens väg i vården Välkommen!
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
En sjukdom i hela kroppen
Rekommendationer efter workshop april 2008
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Bild 1 Hur använder vi KursInfo idag? Högskolan i Skövde.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Biologiska behandlingsmetoder inom psykiatrin
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Vad är bipolär sjukdom ? Symptom Diagnostik Behandling
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Medicinska problem hos pubertetsungdomar med Downs syndrom
INFÖR NATIONELLA PROVET. UPPGIFT 1 Förenkla så långt som möjligt Ständigt återkommande uppgift!
Läkemedelsbehandling Botande – sällan Prognosförbättring Ökad livskvalitet och minskade symtom Minskat sjukvårdsbehov.
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Tobakens påverkan på insjuknande och behandling av cancer
Psykosomatiska syndrom
När personalen är medicinen
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.
Rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tillfälle !
Hälsa.
Terapiriktlinjer.
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
När är farmaka indicerat hos unga med depression? Anne-Liis von Knorring Uppsala.
NOVONORM Novonorm - repaglinid ATC-kod: A10BX02 Godkänd:
SBU-rapport Behandling av depression hos äldre Medicinsk grupp Äldre
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Lugnande läkemedel Bensodiazepiner Oktober 2015 Anna Petersson.
Diagnoskännedom 2 KUR-projektet Södertörn Christian Johansson Specialist i psykiatri.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Depression hos barn och ungdomar
Läkemedelsbehandling vid demenssjukdom
Psykossjukdomar Gemensamt seminarium OFM
Äldre och psykisk ohälsa
Slutlig version publicerad i april 2014
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården
Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes
Presentationens avskrift:

Läkemedelsbehandling vid schizofreni – behandlingsrekommendation Från Läkemedelsverkets expertmöte 24–25 januari 2013

Schizofreni Incidens: 15/100 000 per år Prevalens: 4,5/1000 invånare Livstidsrisk för insjuknande: 0,7 % Sjukdomsmanifestationer Positiva symtom: t.ex. hallucinationer, vanföreställningar Negativa symtom: t.ex. apati, viljestörning

Läkemedelsbehandling Läkemedel kombineras med psykosociala insatser och omvårdnad Delat beslutsfattande viktigt Livslång behandling behövs Orsaker till behandlingsavbrott: biverkningar, otillräcklig effekt, bristande sjukdomsinsikt Plasmakoncentrationsbestämning (TDM) vägledande för att undvika dosberoende biverkningar Evaluering av behandlingseffekt och biverkningar behövs

Antipsykotika Första generationens antipsykotika: FGA Hög affinitet till D2-receptorn Dosberoende risk för extrapyramidala symtom Andra generationens antipsykotika: SGA Verksamma även på andra receptorsystem Annat biverkningsspektrum: större risk för viktuppgång, sedering men mindre EPS

Val av läkemedel Akutbehandling Vid uttalade positiva symtom kan biverkningar inte alltid undvikas, t.ex. sedering och kognitiv påverkan FGA, vid behov tillägg av sedativa/anxiolytika Underhållsbehandling SGA Aripiprazol, risperidon eller olanzapin förstahandsval vid nydebuterad sjukdom

Val av beredningsform Peroral behandling i första hand Depotberedningar i andra hand Doseringsintervall viktigt när depotberedning ges Depotbehandlingens - fördelar - nackdelar

Praktiska rekommendationer för vuxna I Sätt in antipsykotika utan onödigt dröjsmål vid nydebuterad schizofreni eller återinsjuknande Tänk på delat beslutsfattande Kombinera läkemedel med psykosociala insatser Välj läkemedel utifrån patientens symtom och biverkningsmönster Utvärdera effekt, biverkningar och samsjuklighet Välj i första hand SGA vid underhållsbehandling

Praktiska rekommendationer för vuxna II Aripiprazol, olanzapin eller risperidon är förstahandsval vid nydebuterad schizofreni Tänk på interaktionsrisken för vissa läkemedel FGA kan användas som akutbehandling vid stark oro eller aggressivitet Klozapin övervägs först efter minst två misslyckade behandlingsförsök med andra läkemedel, inklusive SGA Om två antipsykotika kombineras bör de ha olika verkningssätt och biverkningsprofil

Praktiska rekommendationer för vuxna III Tänk på att vissa SGA ofta ger viktökning, metabolt syndrom och diabetes Alla patienter ska regelbundet monitoreras metabolt (vikt, BMI, midjeomfång, blodtryck, fasteblodsocker, blodfetter) Vid schizoaffektiv sjukdom kan SGA kombineras med stämningsstabiliserare, t.ex. litium, valproat, lamotrigin

Långsiktiga biverkningar I EPS: Framför allt av FGA, och hos äldre (akatisi, akut dystoni) Viktuppgång: klozapin, olanzapin, risperidon, quetiapin Prolaktinstegring: paliperidon, risperidon Ortostatism: ziprazidon

Långsiktiga biverkningar II Benmärgsdepression: klozapin Sedation: zuklopentixol, quetiapin

Byte av antipsykotiskt läkemedel Viktigt undvika utsättningsbesvär och att upprätthålla en antipsykotisk läkemedelsnivå i plasma Utsättningsbesvär Tardiv dyskinesi: haloperidol, perfenazin Influensaliknande besvär: klozapin, olanzapin Insomningssvårigheter: klozapin, olanzapin, quetiapin Insomnia: vid snabb övergång från risperidon till aripiprazol

Akuta biverkningar Ortostatism: paliperidon, quetiapin, risperidon (vid snabb dosökning) Akut dystoni: haloperidol, perfenazin, zuklopentixol Kognitiva biverkningar vid antikolinerg känslighet: klozapin, olanzapin Agranulocytos, kardiomyopati, perikardit: klozapin QT-förlängning: quetiapin, ziprazidon Somnolens: quetiapin

Interaktioner Farmakodynamiska Oönskat förstärkt eller motverkande effekt, t.ex. kombination av flera CNS-läkemedel Dopaminerga läkemedel motverkar dopamin D2-antagonister Bensodiazepiner och besläktade läkemedel ökar risken för kraftig sedering i kombination med antipsykotika Kombination av klozapin eller quetiapin med bensodiazepiner kan i sällsynta fall leda till andningsdepression Vissa antidepressiva, t.ex. venlafaxin, är också sederande

Interaktioner Farmakokinetiska Insättande av p-piller ökar konc. av klozapin och olanzapin Långsam/snabb metaboliserare av CYP2D6 får ökad/minskad konc. av perfenazin, zuklopentixol och aripiprazol Fluoxetin, paroxetin och bupropion ökar konc. av aripiprazol perfenazin och zuklopentixol Ciprofloxacin och fluvoxamin ökar konc. av olanzapin och klozapin Erytromycin, klaritromycin ökar konc. av aripiprazol, quetiapin och haloperidol Diltiazem, verapamil och grapefrukt ökar konc. av quetiapin Rökstopp ökar konc. av klozapin och olanzapin

Nedsatt lever- och njurfunktion Somatisk basutredning bör göras inför insättande av läkemedel Nedsatt leverfunktion: vägledning för dosreduktion hämtas från produktresumén Koncentrationsbestämning i plasma kan vara till hjälp (perfenazin) men inte för läkemedel med hög proteinbindning (aripiprazol, ziprasidon, zuklopentixol) Nedsatt njurfunktion: leder till ökad koncentration av läkemedel som elimineras genom njurarna (t ex olanzapin, paliperidon)

Behandlingsval med hänsyn till samtidig annan sjukdom Kardiovaskulär sjukdom Metabolt syndrom Diabetes Epilepsi Cancer KOL Drogmissbruk Suicidalitet

Behandling av barn och ungdomar Vid symtom före och i anslutning till puberteten: överväg i första hand andra diagnoser Risken för schizofreni ökar successivt under tonåren Ge i första hand SGA: aripiprazol, paliperidon, risperidon, quetiapin Biverkningsprofilen bör vägleda i val av preparat Noggrann monitorering av effekt och biverkningar behövs

Behandling under graviditet och amning Individuell nytta/riskvärdering Pågående behandling ska inte sättas ut eller bytas till annat läkemedel på grund av risk för återinsjuknande Mät koncentration i plasma hos fertila kvinnor före ev. graviditet att kunna dosjustera under graviditeten Nyttan med amning bör vägas mot riskerna Barnet bör efter förlossning monitoreras avseende biverkningar

Behandling av äldre SGA är förstahandsval vid behandling av äldre med tidig eller sen sjukdomsdebut Byt ej till SGA på grund av ålder om patienten har en tillfredställande behandling med FGA Gör förnyad värdering och läkemedelsgenomgång Äldre brukar behöva lägre läkemedelsdoser