Psykossjukdomar Gemensamt seminarium OFM

En presentation över ämnet: "Psykossjukdomar Gemensamt seminarium OFM"— Presentationens avskrift:

1 Psykossjukdomar Gemensamt seminarium OFM 2014-12-19
ST-tandläkare Sofie Jansson Käkkirurgiska kliniken Jönköping

2 Vad är psykos? Psykos kännetecknas av en förvrängd upplevelse av omvärlden, svårighet att tolka intryck och bedöma trovärdighet samt svårt att pröva sina egna tolkningar. Vitala funktioner som viljeliv, känsloliv, uppmärksamhet och kontakt med människor påverkas. Vanliga symtom vid psykos är hallucinationer, vanföreställningar och osammanhängande tal. Läkemedelsboken 2014

3 Patofysiologi Förändringar i hjärnan: Lateralventriklarna är förstorade, minskad hjärnvolym och minskad mängd grå substans. Ökad mängd dopamin vid nervterminalerna i vissa delar av hjärnan. Eventuellt även ökad sensitisering för dopamin Man vet förvånansvärt lite om orsak och mekanism bakom psykos. Alla tillgängliga antipsykotiska mediciner verkar genom blockad av dopaminreceptorer av D2-typ.

4 Epidemiologi psykos Varje år insjuknar mellan 10 och 20 personer per invånare för första gången i psykos. Prevalens ca 1% av befolkningen För en tredjedel går psykosen över relativt snart och återkommer inte. För en tredjedel återkommer psykosen men personerna återhämtar sig väl mellan skoven. Den sista tredjedelen utvecklar mer djupgående psykiska förändringar som kan ge funktionshinder.

5 Psykossymtom positiva
Vanföreställningar: tankar av att exempelvis vara förföljd eller att maten är förgiftad Hallucinationer: syn, lukt, hörsel, smak, känsel. Desorganiserat tal och beteende Katatona symtom - Vanföreställningar innebär att man uppfattar en händelse helt annorlunda än andra människor, men man inser det inte själv. - Hörselhallucinationer vanligast. Kan vara kommenterande eller uppmanande röster eller andra ljud. - Katatoni: sterotypa rörelser utan ändamål, stelhet

6 Psykossymtom negativa
Passivitet och initiativlöshet Apati och brist på intresse Tröghet i språk och försämrat känslouttryck Drar sig undan och isolerar sig Bristande ork och intresse för personlig hygien Affektlabilitet: reagerar onyanserat på händelser Negativa symtom innebär försämring av egenskaper och förmågor som personen haft tidigare.

7 Psykossymtom kognitiva
Kognitiva störningar- kan vara svårigheter att koncentrera sig eller att stegvis planera och utföra en handling samt svårigheter med uppmärksamhet och minne. Svårt att tänka en tanke innan den andra tar vid, ”tankesallad” Svårt att utföra dagliga sysslor som att laga mat

8 Symtom och sjukdom Mellan 5-10% i normalbefolkning kan ha symtom som hörbara röster eller icke-korrigerbara vanföreställningar Vid psykossjukdom förekommer detta tillsammans med signifikant påverkad funktionsnivå och kliniskt behandlingsbehov De vanligaste psykossjukdomarna är schizofreni, schizoaffektivt syndrom, vanföreställningssyndrom, kortvarig psykos/schizofreniformt syndrom samt substansutlöst psykos. Psykos förekommer också sekundärt vid hjärnskada, förgiftning och som läkemedelsbiverkning.

9 Schizofreni Betyder själsklyvning Psykossjukdom med långdraget förlopp
Psykotiska symtom med störd verklighetsuppfattning och samtidig social eller yrkesmässig funktionsförlust. Sjukdomstecken under minst en månad och funktionsförlust i minst 6 månader för diagnos. Gruppen uppvisar generellt funktionsnedsättningar inom uppmärksamhet, processhastighet, arbetsminne, explicit långtidsminne, aspekter av exekutiva funktioner samt social kognition Inte alltid psykotisk, men psykos förekommer i perioder i varierande grad Själsklyvning: splittrad jagkänsla, flera personer i samma kropp

10 Epidemiologi schizofreni
Insjuknande vanligast mellan 15 och 30 år. Förekommer hos ca 0,5% av befolkningen, något vanligare i storstäder och efter migration. Risken att insjukna i psykossjukdom cirka 50 procent högre om man växt upp i Stockholm, Göteborg och Malmö jämfört med övriga landet Vanligare hos män Stora samhällskostnader ca 15 miljarder per år. Ekonomiskt stöd, sjukvård, medicin, kommunala boenden. Män får sjukdomen i genomsnitt fem år tidigare och har ett allvarligare förlopp Ca 10 % av psykiatrisk population, men vårdkrävande: cirka 30–35 procent av all öppenvård tas i bruk av personer med psykossjukdom och 40–45 procent av all slutenvård Risken ökar med antalet år man lever i en storstad (Pedersen 2001). Det är svårt att förstå de bakomliggande orsakssambanden men i stora städer är till exempel infektionsrisken högre, liksom stressnivån. Den tillgängliga forskningen tyder på att det rör sig om en ökad risk och inte av selektion, det vill säga att människor med psykiatriska problem flyttar till storstadsregioner.

11 Olika faser Prodromalfas, grund för diagnos föreligger inte ännu. Symtom som ökad ångest, misstänksamhet, udda tankegångar och försämrad funktion. Akutfas, domineras av s k positiva symtom (hallucinationer, vanföreställningar samt desorganiserat tal och beteende) Stabiliseringsfas, när effekt fås av insatta åtgärder. Snabbare effekt på positiva symtom, ofta kvarstår delvis kognitiva och negativa symtom och funktionsnedsättning. Stabil fas, symtomkontroll. Upprätthålls genom uppföljning och återfallsförebyggande program. I stabila fasen viktigt att kontrollera biverkningar, för att hindra avslutande av medicinering och därmed minska risken för återfall.

12 Etiologi schizofreni Betydande del genetiskt betingad, både familjär och spontan. Psykologiska och sociala omständigheter. Riskfaktorer förefaller bland annat vara migration och brist på känsla av tillhörighet i ett socialt sammanhang. Graviditets- och förlossningsskador Infektioner under graviditet Socioekonomiska belastningsfaktorer under fosterliv och barndom Bruk av cannabis Tycks vara mångfald gener som orsakar schizofreni Hereditet: ärver sårbarhet att utveckla sjukdomen

13 Somatisk ohälsa Den förväntade livslängden är 12–15 år kortare än för övrig befolkning. Denna minskning beror delvis på självmord men främst på somatisk sjukdom pga sämre tillgång till vanlig sjukvård och ökad anhopning av kardiovaskulära riskfaktorer såsom dålig kosthållning, stillasittande, fetma och rökning. Nästan hälften av alla med schizofreni gör någon gång ett suicidförsök och livstidsrisken för död i suicid är cirka 10 procent Patienten har ofta svårt att identifiera sjukdomstecken och uttrycka detta på ett sätt så att de får hjälp Stor risk utveckla substans- eller alkoholberoende Av de som slutenvårdats hög andel ensamstående, ej i arbete. Livsvillkor i hög grad påverkade. Alkohol, cannabis. Majoritet nikotin. (Missbruk komplicerar förlopp och behandling och är associerat med compliance-problem, suicidalitet, hospitalisering, hemlöshet, våld, ökad risk för hiv och hepatit B eller C, samt en allmänt sämre funktionsförmåga)

14 Behandling Läkemedelsbehandling är den enskilt mest effektiva behandlingen. Kallas neuroleptika. Vaksamhet mot missbruk och återfall Psykosociala interventioner för att minska stress och skapa förutsättningar för utveckling Stöd från familj, socialtjänst och psykiatrin Neuroleptika= antipsykotika

15 Neuroleptika Binder till och blockerar dopaminreceptorer + trolig påverkan på andra signalsubstanser Första generationens neuroleptika: ex perfenazin, haloperidol. Andra generationen: ex klozapin, risperidon Biverkningar: extrapyramidala symtom, sedering, muntorrhet, viktökning, nedsatt glukostolerans och förhöjda blodfetter Försiktig dostitrering till lägsta effektiva dos Äldre ex: Haldol, Nozinan. De äldre typerna av läkemedel gav extrapyramidala symtom i form av stelhet eller parkinsonism. De nyare, ffa klozapin risk för metabola biverkningar, färre motoriska biverkningar, piggare. Ex: Risperdal, Zyprexa

16 Andra psykossjukdomar
Schizoaffektivt syndrom- förstämningssyndrom med framträdande vanföreställningar/ hallucination under minst 2 veckor Vanföreställningssyndrom- som schizofreni med avsaknad av positiva symtom Kortvarig psykos/schizofreniformt syndrom – samma symtom som schizofreni, men kortare tid än 6 månader Substansutlöst psykos- psykoaktiva droger ex amfetamin eller hasch kan utlösa psykos

17 Ohälsa i munnen Svårt att upprätthålla god munhygien, ofta ogynnsamma kostvanor och muntorrhet. Rökning vanligt Svårt att uppfatta instruktioners betydelse och svårt att fatta beslut i valsituation Positiva symtom som vanföreställningar kan involvera munnen och leda till tandvårdsrädsla Kognitiva funktionshinder försvårar att hålla tider Tendens att endast söka tandvård vid akuta besvär Sämre tandstatus kan leda till stigmatisering Tardiva dyskinesier, biverkning som ger ofrivilliga rörelser t ex i tunga och underkäke Tardiva dyskinesier, ofrivilliga rörelser i tunga och underkäke (behandlas med antikolinerga – ger ytterligare muntorrhet)

18 Tandvård God anamnes: dessa individer har svårt både att identifiera och kommunicera sina somatiska symtom Utforma individanpassade program för egenvård och stödbehandling med insatser mot muntorrhet Gott bemötande. Viktigt att skapa förtroende. Anpassa tider, ofta annorlunda dygnsrytm Avvakta om möjligt behandling om patienten är inne i ett skov Involvera stödperson

19 Bemötande av patienter med schizofreni
Om patienten är psykotisk och har vanföreställningar eller hallucinationer så acceptera det, men var kvar i din egen verklighet, spela inte med i patientens psykotiska värld Utstråla lugn och tydlighet (Munhälsa: sjukdom och funktionshinder)

20 Ekonomiskt stöd Nödvändig tandvård
Särskilt tandvårdsbidrag: Muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling F-tandvård: F1 Svår psykisk funktionsnedsättning Nödvändig tandvård: till personer med långvarig och allvarlig psykisk störning som medfört psykiskt funktionshinder. Detta tillstånd ska ha varat längre än 1 år och medfört ett så omfattande funktionshinder att personen inte av egen kraft förmår uppsöka tandvården eller inser sitt behov därav. Den omfattar rätt till bedömning av munhälsan samt rätt till nödvändig tandvård. Den nödvändiga tandvården ges med patientavgifter enligt den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftsregler, det vill säga landstingets högkostnadsskydd gäller för denna vård. F1 Svår psykisk funktionsnedsättning Tandvårdsstödet omfattar: En undersökning per år samt förebyggande och regelbunden tandvård hos valfri tandläkare. Godkända åtgärdskoder för F-tandvård markeras särskilt i Tandvårdsenhetens Ersättningslista för Särskilt tandvårdsstöd. STB: behöver visa Läkemedelsförteckning eller läkarintyg och Resultat av salivprov  

21 Referenser Schizofreni - kliniska riktlinjer för utredning och behandling, Svenska psykiatriska föreningen, 2009 Läkemedelsboken 2014 Munhälsa: sjukdomar och funktionshinder, 2007, Mun-H-Center förlag - Psykosbehandling (akuta psykoser och kroniska psykoser); Docent Eva Lindström, Psykos- och rehabiliteringskliniken/Akademiska sjukhuset - Schizofreni; Docent Eva Lindström, Psykos- och rehabiliteringskliniken/Akademiska sjukhuset - Antipsykotisk behandling – principer; Överläkare Lars Eriksson, Rättspsykiatriska vårdkedjan/SU/Östra sjukhuset Ottosson J-O; Psykiatri; Liber förlag, 2005 Socialstyrelsen; Folkhälsorapport 2005 Socialstyrelsen; Vård och stöd till patienter med schizofreni, kunskapsöversikt 2013