Fakta och information om högskolestudier Presentationsmaterial 2012 februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? En utvecklande tid med nya vänner Det är faktiskt roligt att läsa på ett universitet eller en högskola. Det är en unik miljö. Du lär känna människor du aldrig skulle ha träffat annars. Spännande samtal förs som leder till tankar du kanske aldrig skulle ha tänkt. Du bor på en plats du kanske aldrig skulle ha upplevt. Du får vänner du kanske aldrig skulle ha fått. Högskolestudier är en upplevelse – inte bara ett verktyg. Du lär dig att lära Högskolestudier lär dig att ta till dig kunskap och analysera information. Du lär dig att skapa din egen kunskap. Du lär dig att lära. Lättare att få jobb Det är lättare att få jobb om du har en högskoleutbildning. Vad du läser spelar förstås roll. Arbetsmarknaden ser olika ut för en civilingenjör i maskinteknik än för en magister i filosofi. 2009 var arbetslösheten: 4,9 procent för dem med högskoleutbildning. 8,0 procent för dem med gymnasieutbildning. 17,1 procent för dem med grundskola. Roligare jobb? Med en högskoleutbildning har du större chanser att få arbeta med något du tycker är stimulerande och utmanande. Du får fler jobb att välja mellan. Högre lön Det finns ingen garanti för att högskolestudier leder till högre lön. Vissa yrken kräver lång utbildning trots att lönen inte är så hög. Men i genomsnitt har högskoleutbildade högre lön. År 2009 var den genomsnittliga månadslönen 27 880 kronor. Den genomsnittliga månadslönen för män var 30 126 kronor och för kvinnor 25 655 kronor. På studera.nu kan du se genomsnittlig månadslön för olika utbildningsnivåer. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Medianinkomst för några yrken Läsåret 2007/08 tog 52 000 personer ut en examen från högskolan. Av dessa hade över 78 procent fått ett arbete ett och ett halvt år senare. Lättast att få jobb Allra lättast att få jobb har läkare, tandläkare och veterinärer. Omkring 95 procent hade fått ett jobb. Svårast att få jobb Svårast gick det för dem med konstnärlig examen. Av dem hade bara 37 procent börjat yrkesarbeta inom sitt utbildningsområde. Många hade istället valt att starta eget företag. (Källa: Etableringen på arbetsmarknaden – examinerade 2007/08, 2011:16 R, Högskoleverket.) Diagrammet visar medianinkomst Diagrammet visar medianinkomst år 2007 för män och kvinnor i åldern 35–39 år. Uppgifterna gäller årsinkomsten av arbete för olika grupper som jobbade i november år 2006 och 2007. En del av skillnaden i medianinkomst mellan män och kvinnor förklaras av att deltidsarbete är vanligare bland kvinnor. (Källa: Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden, Högskoleverkets rapportserie 2010:1 R, Högskoleverket.) februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? Måste jag vara smart? Svaret är "Nej, inte särskilt." De som studerar vid ett universitet eller en högskola är inte klipskare än folk i allmänhet. Däremot lär du dig att tänka på nya sätt på högskolan. Du lär dig att analysera, tolka och ställa samman information. Om du anstränger dig kan du bli smartare av att läsa på högskolan.   Måste jag ha gott om pengar? Nej. De allra flesta som läser på ett universitet eller en högskola i Sverige lever på studiemedel och extrajobb. Det är väldigt få som lever på egna pengar eller har föräldrar som bekostar studierna. För medborgare i länder utanför EU, EES och Schweiz har det införts anmälningsavgifter. Läs mer om det på studera.nu, sök efter anmälnings- och studieavgifter. Måste jag börja direkt efter gymnasiet? Bara 42,5 procent av de elever som tog en examen från gymnasiet 2006/2007 läste vidare på högskolan inom tre år. Många valde alltså att vänta. Hur är det med funktionshinder? Enligt lag ska studenter med funktionshinder ha samma möjligheter att studera som andra. Dokumenterade läs- och skrivsvårigheter räknas som funktionshinder. Nästan alla universitet och högskolor har särskilda samordnare för studenter med funktionshinder. Du kan till exempel få: • göra prov på ett annat sätt, muntligt istället för skriftligt, mer tid • anpassad tidsplan, till exempel deltidsstudier istället för heltidsstudier • litteratur på anpassat medium genom Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB • anteckningsstöd • visst datorstöd • mentor • extra handledning • språkstöd • teckenspråkstolkning • skrivtolkning (om man inte hör och inte kan teckenspråk kan man få skrivtolkning) februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Vad krävs för att komma in? Grundläggande behörighet Får du från gymnasiet, vuxenutbildning eller folkhögskola. Särskild behörighet Skiljer sig åt mellan olika universitet, högskolor och utbildningar. Betyg i vissa gymnasiekurser Arbetslivserfarenhet Annat Läs mer på universitetens och högskolornas webbplatser eller på VHS webbplats www.antagning.se Grundläggande behörighet Alla högskoleutbildningar kräver grundläggande behörighet. För att få grundläggande behörighet krävs att du har ett slutbetyg från fullständigt nationellt eller specialutformat program. Du ska ha lägst betyget godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Om du gått ut 2010 eller senare måste du ha godkänt i svenska A och B (eller svenska som andraspråk A och B), engelska A och matematik A.   Ett reducerat program (slutbetyg) utfärdat efter den 1 januari 2010 ger inte grundläggande behörighet. För att få mer information kan du kontakta Verket för Högskoleservice (VHS) eller ett universitet eller en högskola. Även utländsk gymnasieutbildning, komvuxstudier och folkhögskolestudier kan ge grundläggande behörighet. Läs mer på VHS webbplats, Antagning.se, www.antagning.se. Särskild behörighet Till många utbildningar krävs mer än den grundläggande behörigheten. Dessa krav kallas särskild behörighet. Det handlar oftast om krav på betyg i vissa kurser på gymnasienivå, krav på arbetslivserfarenhet eller krav på tidigare högskoleutbildning. Det vanligaste kravet är att du har läst en viss kurs i ett visst ämne på gymnasiet. Den särskilda behörigheten är indelad i olika områdesbehörigheter, där kraven specificeras. Tänk på att universitet och högskolor både kan höja och sänka kraven jämfört med vad som sägs i områdesbehörigheterna. Vill du veta vad som gäller en viss utbildning, gå in på universitetets eller högskolans webbplats. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Om du inte har behörighet Komplettera! • Gymnasial vuxenutbildning (till exempel komvux) • Folkhögskola • Basår Tänk på att det kan vara svårare att komma in om du kompletterar. Komplettera betyg Du kan komplettera dina betyg på komvux om du inte har behörighet. Du kan också komplettera dina betyg på en folkhögskola. Du kan även läsa en basårsutbildning på 40 veckor som motsvarar vissa ämnen på gymnasienivå. Basårsutbildningar finns både på gymnasiala vuxenutbildningen och på högskolan. Tänk på att det kan finnas färre högskoleplatser att dela på för dem som har kompletterat än för dem som har behörighet direkt från gymnasieskolan eller har läst in 75 procent eller mer av den gymnasiala utbildningen på komvux. Läs mer på studera.nu om hur dina meriter värderas. Det är alltid bäst att skaffa din behörighet direkt under gymnasietiden! februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Meritpoäng för dig som har examen från gymnasieskolan (GY2011) Du kan höja ditt meritvärde med max 2,5 meritpoäng. Du kan få meritpoäng till de flesta utbildningar om du har ett godkänt betyg (lägst E) i följande kurser: • Moderna språk (max 1,5 poäng) • Engelska (max 1 poäng) • Matematik (max 1,5 poäng) Läs mer i faktabladet För dig med examen från gymnasieskolan (Gy2011) på www.studera.nu. Till de flesta utbildningar du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik om du har ett godkänt betyg (lägst E). Kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. Basårsstudier och studier på folkhögskola kan ge behörighet, men inte meritpoäng. Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Gymnasieexamen En gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet. Examen från ett högskoleförberedande program omfattar 2 500 gymnasiepoäng där kurser om minst 2 250 gymnasiepoäng ska ha lägst betyget godkänt (E). I de godkända betygen måste det ingå kurser i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 1–3, alternativt svenska som andraspråk 1–3), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b och 1c). I examen ingår också godkänt betyg i gymnasiearbetet. Yrkesexamen En gymnasieexamen från ett yrkesprogram ger normalt inte grundläggande behörighet. Detta beror på att den inte innehåller tillräckligt mycket svenska och engelska. Det är dock möjligt att komplettera i svenska och engelska, så att man uppfyller kraven för grundläggande behörighet. Om man kompletterar efter avslutade gymnasiestudier, t.ex. inom komvux, får man tillgodoräkna sig kompletteringarna i grupp BI. Läs mer i faktabladet För dig med examen från gymnasieskolan (Gy2011) på studera.nu. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Information om meritpoäng På studera.nu finns olika faktablad om antagningsregler för olika grupper av sökande. Med examen från gymnasieskolan (GY2011) Slutbetyg från gymnasienivå Går ut gymnasiet 2010-2013 Går ut komvux 2010-2013 Gått ut gymnasiet före 2010 Gått ut komvux före 2010 IB-examen Har eller ska ta en IB-examen, examensår 2012-2013 Have or will receive an IB, graduation 2012-2013 Folkhögskola Om du har rätt behörighet kommer dina betyg och andra meriter att värderas inför antagningen. Du kan höja ditt betygsvärde med max 2,5 meritpoäng. För att få meritpoäng krävs att du har betyget godkänt eller högre i kursen. Ytterligare högre betyg ger inte mer poäng och kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. Faktablad om antagningsregler På studera.nu finns faktablad om antagningsregler för olika grupper av sökande. Faktabladen innehåller även mer information om hur det fungerar med meritpoäng. Med examen från gymnasieskolan (GY2011) Slutbetyg från gymnasienivå Går ut gymnasiet 2010-2013 Går ut komvux 2010-2013 Gått ut gymnasiet före 2010 Gått ut komvux före 2010 IB-examen Har eller ska ta en IB-examen, examensår 2012-2013 Have or will receive an IB, graduation 2012-2013 Folkhögskola februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Meritpoäng för dig som gått/går ut gymnasiet 2010-2013 Du kan höja ditt meritvärde med max 2,5 meritpoäng Meritpoäng för moderna språk, engelska och matematik • Moderna språk (max 1,5 poäng) • Engelska (max 1,0 poäng) • Matematik (max 1,0 poäng) Områdeskurser, (max 1,0 poäng) • Fördjupning eller specialisering • Relevanta kurser för området • Krävs inte för behörighet Läs mer i faktabladet För dig som går ut gymnasiet 2010-2013 på www.studera.nu. Du kan få maximalt 2,5 meritpoäng. Meritpoäng kan dock aldrig ges för kurser som ger behörighet. För att få meritpoäng krävs att du har lägst betyget Godkänt i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng. Basårsstudier och studier på folkhögskola kan ge behörighet, men inte meritpoäng. Meritpoäng för moderna språk, engelska och matematik Oavsett till vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik. Områdeskurser För att veta vilka områdeskurser som ger meritpoäng för en viss utbildning, måste du veta vilken områdesbehörighet som gäller för just den utbildningen. Detta kan du se när du anmäler dig till en kurs eller en program. Gå till VHS webbplats www.antagning.se eller kontakta universiteten och högskolorna. Läs mer i faktabladet För dig som går ut gymnasiet 2010-2013 på studera.nu februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Hur svårt är det att komma in? • Stor skillnad mellan olika utbildningar • Statistik finns på VHS webbplats, http://statistik.vhs.se • Gör högskoleprovet. Träna på www.studera.nu. Om du inte kommer in? • Försök igen! • Skriv om högskoleprovet! Skillnader mellan utbildningar Det är stora skillnader mellan olika utbildningar när det gäller antagningspoäng. Vad lägsta antagningspoäng blir beror på vad de som söker har för betyg och resultat på högskoleprovet. Statistik Titta på lägsta antagningspoäng vid senast antagning. Statistik hittar du via på VHS webbplats, www.vhs.se, http://statistik.vhs.se. Högskoleprovet Det är alltid en bra idé att skriva högskoleprovet. På så sätt kommer du med i fler urvalsgrupper och kan få lättare att komma in. Du kan skriva högskoleprovet hur många gånger som helst. Du kan aldrig ”förlora” på att skriva provet, det är alltid ditt bästa giltiga resultat som räknas. Det har visat sig att du oftast får bättre resultat andra gången du skriver. Det lönar sig också att träna på gamla prov innan. Sådana hittar du på studera.nu. Sista anmälningsdag för högskoleprovet är 15 februari för vårprovet och 15 september för höstprovet. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Vad läser man? Du kan inte läsa ämnet samhällskunskap på universitet och högskolor. I stället måste du välja att fördjupa dig inom till exempel statsvetenskap, sociologi eller nationalekonomi. Det här är en vanlig indelning med exempel på ämnen. En vanlig indelning • Humaniora (filosofi, historia, religion, språk och arkeologi) • Konstnärliga ämnen (dans, musik, teater, konst och slöjd) • Medicin och vård (sjukgymnastik, medicin, veterinärmedicin) • Naturvetenskap (biologi, kemi, matematik, och geografi) • Samhällsvetenskap (statsvetenskap och sociologi) • Teknik (arkitektur, kemiteknik och teknologi) • Tvärvetenskap – när ett ämne ligger i gränslandet mellan flera olika huvudområden (arbetsvetenskap och genusvetenskap) Alla kurser på universitet och högskolor hör till ett ämne. Skillnaden mellan att läsa på gymnasiet och att läsa på ett universitet eller en högskola är att de ämnen du läser på högskolan är smalare och mer specialiserade. På högskolan fördjupar du dig i ett visst ämne. På gymnasiet finns till exempel ämnet samhällskunskap. På universitet och högskolor finns inte det, utan där kan du istället välja att inom samhällsvetenskapen fördjupa dig inom till exempel statsvetenskap, sociologi eller nationalekonomi. Ibland grupperas ämnena i kategorier. Grupperingen kan se lite olika ut i olika sammanhang. Det här är en vanlig indelning: Humaniora, till exempel arkeologi, biblioteksvetenskap, språk, filosofi, historia, konstvetenskap, filmvetenskap och religion. Konstnärliga ämnen, till exempel dans, musik, design, teater, konst, formgivning och slöjd. Medicin och vård, till exempel medicin, omvårdnad, sjukgymnastik och veterinärmedicin. Naturvetenskap, till exempel biologi, lant- och skogsbruk, kemi, matematik, ekologi, geografi, geologi och miljövetenskap. Samhällsvetenskap, till exempel beteendevetenskap (bland annat psykologi och pedagogik), juridik, medie- och kommunikationsvetenskap, statistik, statsvetenskap, turism, nationalekonomi och företagsekonomi. Teknik, till exempel arkitektur, byggteknik, bioteknik, datateknik, industriell design, informationsdesign, kemiteknik, materialteknik, medicinsk teknik och teknologi. Tvärvetenskap, till exempel arbetsvetenskap, genusvetenskap, humanekologi och medie- och kommunikationsvetenskap. (Ett tvärvetenskapligt ämne ligger i gränslandet mellan flera olika huvudområden.) februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Hur går studierna till? • Sammanlagt ca 40 timmar i veckan • Eget arbete • Föreläsningar • Seminarier • Grupparbeten • Laborationer • Examination • Uppsats och exjobb Motsvarande heltid Studier tar mycket tid. Det tar lika mycket tid att studera på heltid som att jobba på heltid. Du har kurser under ca 40 veckor/år. Det finns olika undervisningsformer i högskolan: Eget arbete: När du inte är på föreläsningar m.m. går mycket tid till självstudier då du läser in dig på kurslitteraturen på egen hand. Föreläsning: En lärare föreläser i ett ämne för en stor grupp studenter. Utrymme finns för att ställa frågor och det är viktigt att anteckna då läraren tar upp sådant som inte står i kurslitteraturen. Seminarium: En lärare och en mindre grupp studenter träffas och diskuterar ett visst ämne. Deltagarna har läst in sig på ämnet i förväg. Grupparbete: En grupp studenter löser en uppgift tillsammans. Det kan vara fråga om ganska stora arbeten som tar flera veckor att göra färdigt. Laborationer: Praktiska experiment. Studenterna får en eller flera uppgifter som ska lösas, där det krävs att du tillämpar det du lärt dig. Laborationer används ofta inom naturvetenskaperna, men också inom till exempel datavetenskap. Examination: Varje gång en kurs eller ett delmoment i en kurs avslutas ska kunskapen examineras. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom tentamen, muntlig tentamen, inlämningsuppgift, laboration eller grupparbete. Uppsats och exjobb: I slutet av många utbildningar måste du göra ett större arbete. På forskningsinriktade utbildningar gör du ett mindre forskningsarbete som kallas uppsats. På tekniska och konstnärliga utbildningar gör du ofta ett exjobb då du ska göra en praktisk tillämpning av det du lärt dig. Både uppsatser och exjobb tar flera månader. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Kurser och program • Du läser i kurser. Oftast ett ämne, en kurs i taget. • Program är hopsatta av kurser. Högskolan bestämmer vilka och i vilken ordning du läser dem. • Du kan gå en fristående kurs eller ett helt program. All högskoleutbildning bygger på kurser. En kurs behandlar oftast ett enda ämne, och kan vara från några veckor till ett helt år lång. Program är hopsatta av kurser. Högskolan eller universitetet bestämmer vilka kurser som ingår i programmet och i vilken ordning kurserna ska läsas. Om du läser på ett program så är du garanterad plats på alla kurser som ingår. Program leder oftast till en examen. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Fristående kurser eller program • Välja vad du vill ha för kurser i din examen. • Läsa kurser i den ordning du vill. • Lätt att byta mellan olika lärosäten. Program • Säker på att komma in på kurser till en hel examen. • Vet i förväg precis när du ska läsa varje kurs. • Vet att kurserna är valda för att passa en viss inriktning. Fristående kurser eller färdigt program? Du kan sy ihop din egen utbildning, med en examen som slutmål, genom att själv välja ut kurser som passar dig. På det sättet kan du läsa dig till en generell examen, utan att läsa på program. Yrkesexamen, som psykolog eller socionom, kan du bara få genom att läsa på rätt program. Det finns för- och nackdelar både med att läsa på program och med att sätta ihop sin egen examen. Om du läser fristående kurser: • får du välja vad du vill ha för kurser i din examen. • kan du läsa kurserna i den ordning du vill. • är det lätt att läsa olika kurser på olika högskolor. Om du läser ett program så: • är du säker på att komma in på alla kurser. • vet du i förväg i vilken ordning du ska läsa kurserna. • vet du att kurserna är valda av kunniga personer för att passa en viss inriktning. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Andra alternativ Distansutbildning • Läsa på svensk högskola via internet. Studier utomlands • Ordna själv eller utbytesprogram. Kan få svenskt studiemedel. Distansutbildning Du kan läsa många utbildningar på distans. Du besöker då studieorten högst några få gånger. Du behöver tillgång till en dator med internet och e-post. Några gånger per år träffas studenter och lärare för genomgång och tentamina. Om du inte har tillgång till dator hemma erbjuder kommunen lokaler med teknik: Lärcentrum, kompetenscentrum, studiecentrum eller liknande. Studier utomlands Du kan läsa hela eller delar av utbildningen utomlands. Antingen ordnar du studierna utomlands på egen hand eller så påbörjar du din utbildning på en högskola i Sverige och läser en del av din utbildning utomlands som utbytesstudent. Du kan få studiemedel för att läsa utomlands, förutsatt att du läser på ett universitet som är godkänt av CSN. Läs mer på studera.nu. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Vad blir man? Utbildning till ett visst yrke, till exempel: • Lärarexamen • Juristexamen • Sjuksköterskeexamen Generell examen Bred utbildning med specialisering inom ett visst ämne. • Högskoleexamen • Kandidat … • Magister … • Master … • Licentiat … • Doktor … • ... i biologi/matematik/sociologi/osv. Konstnärlig examen Som de generella, men inom ett konstnärligt ämne Konstnärlig högskoleexamen Konstnärlig kandidat … Konstnärlig magister … Konstnärlig master … Konstnärlig licentiat … Konstnärlig doktorsexamen … i dans/konst/musik/osv. Yrkesexamen Utbildningar som ger en yrkesexamen leder till ett specifikt yrke, till exempel lärare, jurist eller sjuksköterska. I de flesta fall måste du ha rätt yrkesexamen för att få arbeta inom det yrket. Yrkesexamen kan du bara få genom att läsa rätt program. Generell examen Har du en generell examen så har du läst kurser inom flera olika ämnen och specialiserat dig inom ett särskilt ämne. Du kan till exempel ha en examen i biologi men ändå ha läst företagsekonomi som en del av din examen. Utbildningen ger en bred kompetens och förbereder för arbete inom många olika branscher och sektorer i samhället. Om du vill kan du själv välja ut de kurser som du vill ha med i en generell examen. Konstnärlig examen De konstnärliga examina är strukturerade som de generella. Skillnaden är att de ämnen du studerar/specialiserar dig i är konstnärliga. De ämnen det kan röra sig om ör till exempel måleri, dans, teater, musik och konsthantverk. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Vilken utbildning ska jag välja? • Efter intresse? • Efter arbetsmarknaden? • Efter lön? • Efter alltihop? Vilken utbildning du väljer kan bero på vilket intresse du har, hur möjligheterna att få jobb efter utbildning ser ut eller kanske hur hög lönen är. Ofta kan alla tre aspekterna vara viktiga. Efterfrågan på utbildade inom olika områden/yrken växlar över tid och är svår att förutspå. På studera.nu finns prognoser för hur arbetsmarknaden ser ut för olika områden. Där hittar du även Yrkeskompassen, Arbetsförmedlingens verktyg för att hitta information om olika yrken och arbetsmarknaden. Utbildningens längd hör inte nödvändigtvis ihop med lönen. Det finns flera yrken som det tar ganska lång tid att utbilda sig till, som ändå ligger ganska lågt i lön. Löner skiljer sig mycket åt även inom samma yrke. Är du nyfiken är det enklaste sättet att prata med rätt fackförening. På studera.nu finns information om medianlöner för vissa grupper. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Var ska jag välja att läsa? 50-tal universitet och högskolor Vad är viktigt för dig? • Vilka utbildningar de ger? • Vilken inriktning har utbildningen? • Hur många studenter har de? • Var i landet de ligger? • Utbildningens kvalitet? • Fritidsintressen? Det finns ett 50-tal universitet och högskolor. Det kan vara svårt att veta vilken du ska välja. Vad är viktigt för dig? • Vilka utbildningar de ger? • Vilken inriktning har utbildningen? • Hur många studenter har de? • Var i landet de ligger? • Utbildningens kvalitet? • Fritidsintressen? Högskoleverket granskar kvaliteten på all högskoleutbildning. Du kan själv ta del av resultatet av granskningar på studera.nu. Tänk på vad som är viktigt för dig. Ta reda på så mycket som möjligt i förväg. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Universitet och högskolor Får vem som helst starta ett universitet eller en högskola? • Svar: Ja. Regeringen bestämmer vilka som får ge examen och högskolepoäng. Men orden ”universitet” och ”högskola” är inte skyddade och får användas också av dem som inte får ge högskolepoäng. Vad är det för skillnad på universitet och högskola? • I stort sett ingen. Förr hade bara universiteten tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Nu kan även högskolor utfärda forskarexamen. Får vem som helst starta högskola? Begreppen "universitet" och "högskola" är inte skyddade. Vem som helst får använda orden. En del utbildningsanordnare kallar sig universitet eller högskola utan att vara det i formell mening. På studera.nu kan du se vilka universitet och högskolor som finns. Där finns även adresser till andra utbildningsanordnare som har rätt att ge examen på högskolenivå. Vad är det för skillnad mellan en högskola och ett universitet? Egentligen ingen. Tidigare hade bara universiteten tillstånd att utbilda forskare, men idag kan alla högskolor ansöka om tillstånd att ge examen på forskarnivå. Då ansöker man om examenstillstånd inom ett eller flera avgränsade områden. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Hur anmäler jag mig till högskolan? • Anmälan görs på VHS webbplats www.antagning.se. • Vad som finns att välja på finns på www.antagning.se, www.studera.nu eller universitetens och högskolornas webbplatser • Sista anmälningsdag är 15 april eller 15 oktober. För utbildningar som börjar höstterminen är sista anmälningsdag den 15 april. För utbildningar som börjar på vårterminen är sista anmälningsdag den 15 oktober. Vissa enstaka utbildningar kan ha andra datum. Kolla noga! Alla universitet och högskolor visar på sina webbplatser vilka kurser och program de ger. Många universitet och högskolor trycker även kataloger med alla sina utbildningar. De brukar gå att beställa på deras webbplats. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Ekonomin under studierna Studiemedel • Lån: 6 124 kronor för fyra veckor • Bidrag: 2 796 kronor för fyra veckor Tillägg för barn och extra kostnader. Söks från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), www.csn.se. Som student på högskolan kan du söka studiemedel hos Centrala studiemedelsnämnden (CSN). Lån och bidrag Studiemedlet delas in i två delar: lån och bidrag. Lånet måste du betala tillbaka, men inte bidraget. Om du vill kan du ta emot bidraget utan att ta lån. Du kan söka studiemedel hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studiemedlet består av två delar: lånet och bidraget. Du kan själv välja antal veckor med lån (6 124 kronor för fyra veckor). Du kan också ansöka om enbart bidragsdelen (2 796 kronor för fyra veckor). De flesta tar lån, men vissa klarar sig på bidraget och extraarbete.   Du kan få studiemedel för högskolestudier i högst 240 veckor (tolv terminer) och till och med det år du fyller 54 år. Rätten till studielån begränsas dock successivt från det år du fyller 45. Du kan även få studiemedel för deltidsstudier. Tilläggsbidrag för barn Har du barn kan du få tilläggsbidrag och du kan också söka extra lån. Du kan också få extra lån för extra kostnader, till exempel om du har resor eller avgifter för utlandsstudier. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Bostad – hur hittar man det? • Studentbostäder • Hyra i andra hand • Inneboende • Dela bostad • Sök bostad på: www.sokstudentbostad.se • Sök bostadsbidrag: www.fk.se Många bor under studenttiden i studentbostäder, hyr i andra hand, inneboende hos privatpersoner eller delar bostad med andra. Information om studentbostäder finns hos alla universitet och högskolor. På Svenska studentbostadsföreningens (SSBF) webbplats hittar du alla studentbostadsförmedlare i Sverige (www.sokstudentbostad.se). Det är kommunala och privata fastighetsvärdar, studentkårer och stiftelser som förmedlar studentbostäder. Vissa studieorter erbjuder bostadsgaranti. Rutiner och regler varierar. Om du är 18 till 28 år eller har barn har du rätt till bostadsbidrag. Det söker du hos Försäkringskassan (www.fk.se). Hur stort bostadsbidrag du får beror på hur mycket du tjänar och hur mycket du betalar för din bostad. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Var får jag veta mer? • www.studera.nu • www.antagning.se • www.csn.se • www.arbetsformedlingen.se • universitet och högskolor Studievägledare • Universitet och högskolor (vem som helst får ringa) • Gymnasienivå • Arbetsförmedlingar Vill du veta mer om högskolestudier gå då in på någon av de här webbplatserna. Studera.nu har information om det mesta. Där kan du även söka fram och jämföra olika kurser och program med varandra. På VHS webbplats hittar du information om anmälan till universitet och högskolor, www.antagning.se. På www.csn.se finns information om studiemedel. På www.arbetsformedlingen.se kan du läsa om hur du utbildar dig till olika yrken. Universiteten och högskolorna har detaljerad information om sina utbildningar. Behöver du råd eller hjälp att hitta information, prata med en studievägledare. De är utbildade för att veta vilka vägar du kan gå, ge vägledning och hitta information. Särskilt bra kan det vara att veta att du får ringa studievägledarna på universitet och högskolor, även om du inte läser där. februari 2012 | Allt om högskolestudier på studera.nu