Fakta och information om högskolan

En presentation över ämnet: "Fakta och information om högskolan"— Presentationens avskrift:

1 Fakta och information om högskolan
Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial

2 Varför läsa på högskola?
En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Plugga utomlands? En utvecklande tid med nya vänner Det är faktiskt roligt att läsa på ett universitet eller en högskola. Det är en unik miljö. Du lär känna människor du aldrig skulle ha träffat annars. Spännande samtal förs som leder till tankar du kanske aldrig skulle ha tänkt. Du bor på en plats du kanske aldrig skulle ha upplevt. Du får vänner du kanske aldrig skulle ha fått. Högskolestudier är en upplevelse – inte bara ett verktyg. Du lär dig att lära Högskolestudier lär dig att ta till dig kunskap och analysera information. Du lär dig att skapa din egen kunskap. Du lär dig att lära. Lättare att få jobb Det är lättare att få jobb om du har en högskoleutbildning. Vad du läser spelar förstås roll. Arbetsmarknaden ser olika ut för en civilingenjör i maskinteknik än för en magister i filosofi. /Mer info bild 3/ Roligare jobb? Med en högskoleutbildning har du större chanser att få arbeta med något du tycker är stimulerande och utmanande. Du får fler jobb att välja mellan. Högre lön Det finns ingen garanti för att högskolestudier leder till högre lön. Vissa yrken kräver lång utbildning trots att lönen inte är så hög. Men i genomsnitt har högskoleutbildade högre lön. År 2012 var den genomsnittliga månadslönen kronor. Den genomsnittliga månadslönen för män var kronor och för kvinnor kronor, enligt SCB. I funktionen Sök och jämför utbildning på studera.nu kan du se genomsnittlig månadslön för olika yrken där det krävs högskoleutbildning. Plugga utomlands Många som går ett utbildningsprogram på svensk högskola har möjlighet att studera en termin i ett annat land. Läs mer på studera.nu.

3 Vem kan läsa på högskolan?
Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja direkt efter gymnasiet? Går det att testa i mindre skala? Hur fungerar det för mig med funktionshinder? Läs mer om livet som student på Studera.nu Måste jag vara smart? Svaret är "Nej, inte särskilt." De som studerar vid ett universitet eller en högskola är inte klipskare än folk i allmänhet. Däremot lär du dig att tänka på nya sätt på högskolan. Du lär dig att analysera, tolka och ställa samman information. Om du anstränger dig kan du bli smartare av att läsa på högskolan. Måste jag ha gott om pengar? Nej. De allra flesta som läser på ett universitet eller en högskola i Sverige lever på studiemedel och extrajobb. Det är väldigt få som lever på egna pengar eller har föräldrar som bekostar studierna. Medborgare i länder utanför EU, EES och Schweiz måste betala både anmälnings- och studieavgifter. En del som kommer till Sverige har fått stipendium från sitt hemland, högskolan eller Svenska institutet. Måste jag börja direkt efter gymnasiet? Bara 45 procent av de elever som gick ut gymnasiet 2008/2009 läste vidare på högskolan inom tre år. Många valde alltså att vänta. Tendensen är färre väntar och fler går direkt från gymnasiet till högskolan. Går det att testa högskolestudier? Det finns ingen ”testkurs” men är du kan till exempel börja med läsa en kurs på halvtid - på kvällstid eller på distans; eller både och. Läs mer om distansstudier på studera.nu. Hur är det med funktionshinder? Enligt lag ska studenter med funktionshinder ha samma möjligheter att studera som andra. Dokumenterade läs- och skrivsvårigheter räknas som funktionshinder. Nästan alla universitet och högskolor har särskilda samordnare för studenter med funktionshinder. Du kan till exempel få: • göra prov på ett annat sätt, muntligt istället för skriftligt, mer tid • anpassad tidsplan, till exempel deltidsstudier istället för heltidsstudier • litteratur på anpassat medium genom Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB • anteckningsstöd • visst datorstöd • mentor • extra handledning • språkstöd • teckenspråkstolkning • skrivtolkning (om man inte hör och inte kan teckenspråk kan man få skrivtolkning)

4 Du behöver ha rätt förkunskaper
Den som börjar en högskoleutbildning behöver vissa förkunskaper för att kunna följa utbildningen. Om du har de förkunskaper som krävs för den utbildning du vill söka, har du också behörighet till utbildningen. Mer om behörighet nästa bild Bild byts 2017

5 Två nivåer på behörighetskraven
Grundläggande behörighet krävs till kurser och program på högskolenivå Särskild behörighet varierar mellan utbildningarna Man kan se det som ett grundkrav för högskoleutbildning i allmänhet och ett riktat förkunskapskrav länkat till den specifika utbildningen. Till vissa utbildningar finns inget särskilt behörighetskrav kopplat; för att bli behörig till en sådan utbildning räcker det att den sökande har grundläggande behörighet. Exempel: För Biologiprogrammet krävs t.ex. Matematik 3b/3c, Biologi 1 och Kemi 1, medan studier i beteendevetenskap kan behöva kunskaper i Engelska 6, Matematik 2a/2b/2c och Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2

6 Grundläggande behörighet
Du som går gymnasiet har grundläggande behörighet med en: Examen från ett högskoleförberedande program eller Examen från ett yrkesprogram och har godkänt betyg i Svenska 2 och 3 och i Engelska 6. Sökande med yrkesexamen som saknar svenska och/eller engelska för grundläggande behörighet kan komplettera med kurserna under punkt 2 här i bilden. De deltar efter komplettering i engelska och svenska då i urvalsgrupp BI/Biex. Den som inte formellt uppfyller kraven för grundläggande behörighet har möjlighet att ansöka om prövning av reell kompetens vid respektive lärosäte. TILL vägledaren: För att förklara hela meritvärderingsprocessen finns presentationsmaterialet: Att söka till högskolan med en gymnasieexamen (hur betygen räknas)

7 Om du saknar behörighet
Komplettera! Gymnasial vuxenutbildning (till exempel komvux) Folkhögskola Basutbildning eller collegeår på högskolan Komplettera betyg Om du inte är behörig kan du komplettera dina betyg på gymnasial vuxenutbildning (till exempel komvux) eller på folkhögskola. Du kan också läsa en basutbildning på högst 40 veckor som motsvarar vissa ämnen på gymnasienivå. Basutbildningar finns både på gymnasial vuxenutbildning och på högskolan. Tänk på att det kan finnas färre högskoleplatser att dela på för dem som har kompletterat än för dem som har behörighet direkt från gymnasieskolan.

8 Hur svårt är det att komma in?
Stor skillnad mellan olika utbildningar Kolla hur det såg ut i fjol = antagningsstatistik Om du inte kommer in? Försök igen – finns det alternativ? Komplettera för att höja meritvärdet Gör högskoleprovet (igen) Skillnader mellan utbildningar Det är stora skillnader mellan olika utbildningar när det gäller antagningspoäng. Vad lägsta antagningspoäng blir beror på vad de som söker har för betyg respektive resultat på högskoleprovet. Om du inte får en plats i första antagningsomgången, kan du komma in i nästa (urval 2). På många utbildningar kommer alla som sökt in. Populära utbildningar är läkarprogrammet, psykolog, veterinär, civilekonom, jurist m fl = svårare att komma in på. SE bild 9 Statistik Titta på lägsta antagningspoäng vid senaste antagning. Statistik hittar du på Antagning.se Högskoleprovet! Det är alltid en bra idé att skriva högskoleprovet. På så sätt kommer du med i fler urvalsgrupper och kan få lättare att komma in. Du kan skriva högskoleprovet hur många gånger som helst. Du kan aldrig ”förlora” på att skriva provet, det är alltid ditt bästa giltiga resultat som räknas. Det har visat sig att du oftast får bättre resultat andra gången du skriver. Det lönar sig också att träna på gamla prov innan. Sådana hittar du på studera.nu. Sista anmälningsdag för högskoleprovet brukar vara 1 februari för vårprovet och 1 september för höstprovet. Från och med 2017 har man bara 2 veckor på sig att anmäla sig!

9 Så här såg det ut till höstterminen 2016
INGET URVAL = alla behöriga sökande kommer in URVAL = fler sökande än platser 30 % ( ) Andel behöriga förstahandssökande 70 % ( ) 79 % (14 900) 21 % (4 000) Andel utbildningar Den här bilden illustrerar hur fördelningen av behöriga förstahandssökande såg ut i urvalet till ht2016. Det är alltså endast urval till 21 % av utbildningarna men 70 % av de behöriga sökande söker dessa utbildningar.

10 Vad läser man? Du kan inte läsa ämnet samhällskunskap på universitet och högskolor. I stället måste du välja att fördjupa dig inom till exempel statsvetenskap, sociologi eller nationalekonomi. Det här är en vanlig indelning med exempel på ämnen: Humaniora (filosofi, historia, religion, språk och arkeologi) Konstnärliga ämnen (dans, musik, teater, konst och slöjd) Medicin och vård (sjukgymnastik, medicin, veterinärmedicin) Naturvetenskap (biologi, kemi, matematik och geografi) Samhällsvetenskap (statsvetenskap och sociologi) Teknik (arkitektur, kemiteknik och teknologi Tvärvetenskap – när ett ämne ligger i gränslandet mellan flera huvudområden (arbetsvetenskap och genusvetenskap) Alla kurser på universitet och högskolor hör till ett ämne. Skillnaden mellan att läsa på gymnasiet och att läsa på ett universitet eller en högskola är att de ämnen du läser på högskolan är smalare och mer specialiserade. På högskolan fördjupar du dig i ett visst ämne. På gymnasiet finns till exempel ämnet samhällskunskap. På universitet och högskolor finns inte det, utan där kan du istället välja att inom samhällsvetenskapen fördjupa dig inom till exempel statsvetenskap, sociologi eller nationalekonomi. Ibland grupperas ämnena i kategorier. Grupperingen kan se lite olika ut i olika sammanhang. Det här är en vanlig indelning: Humaniora, till exempel arkeologi, biblioteksvetenskap, språk, filosofi, historia, konstvetenskap, filmvetenskap och religion. Konstnärliga ämnen, till exempel dans, musik, design, teater, konst, formgivning och slöjd. Medicin och vård, till exempel medicin, omvårdnad, sjukgymnastik och veterinärmedicin. Naturvetenskap, till exempel biologi, lant- och skogsbruk, kemi, matematik, ekologi, geografi, geologi och miljövetenskap. Samhällsvetenskap, till exempel beteendevetenskap (bland annat psykologi och pedagogik), juridik, medie- och kommunikationsvetenskap, statistik, statsvetenskap, turism, nationalekonomi och företagsekonomi. Teknik, till exempel arkitektur, byggteknik, bioteknik, datateknik, industriell design, informationsdesign, kemiteknik, materialteknik, medicinsk teknik och teknologi. Tvärvetenskap, till exempel arbetsvetenskap, genusvetenskap, humanekologi och medie- och kommunikationsvetenskap. (Ett tvärvetenskapligt ämne ligger i gränslandet mellan flera olika huvudområden.)

11 Klicka fram ämnesträdet på Antagning.se
För att få en bild av de olika ämnesområdena, gå in på Antagning.se och klicka på Ämnesträd. Att klicka runt där ger en snabb bild av bredden och djupet av kurser och program

12 Hur går studierna till? Sammanlagt cirka 40 tim. i veckan Eget arbete
Föreläsningar Seminarier Webinarier Grupparbeten Laborationer Examination Uppsats och exjobb Motsvarande heltid Studier tar mycket tid. Det tar lika mycket tid att studera på heltid som att jobba på heltid. Du har kurser under cirka 40 veckor/år. Det finns olika undervisningsformer i högskolan: Eget arbete: När du inte är på föreläsningar med mera går mycket tid till självstudier då du läser in dig på kurslitteraturen på egen hand. Föreläsning: En lärare föreläser i ett ämne för en stor grupp studenter. Utrymme finns för att ställa frågor och det är viktigt att anteckna då läraren tar upp sådant som inte står i kurslitteraturen. Seminarium: En lärare och en mindre grupp studenter träffas och diskuterar ett visst ämne. Deltagarna har läst in sig på ämnet i förväg. Webinarier: används framför allt för distansstudier, men även du som läser på campus kan följa visa föreläsningar mm via webben Grupparbete: En grupp studenter löser en uppgift tillsammans. Det kan vara fråga om ganska stora arbeten som tar flera veckor att göra färdigt. Laborationer: Praktiska experiment. Studenterna får en eller flera uppgifter som ska lösas, där det krävs att du tillämpar det du lärt dig. Laborationer används ofta inom naturvetenskaperna, men också inom till exempel datavetenskap. Examination: Varje gång en kurs eller ett delmoment i en kurs avslutas ska kunskapen examineras. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom tentamen, muntlig tentamen, inlämningsuppgift, laboration eller grupparbete. Uppsats och exjobb: I slutet av många utbildningar måste du göra ett större arbete. På forskningsinriktade utbildningar gör du ett mindre forskningsarbete som kallas uppsats. På tekniska och konstnärliga utbildningar gör du ofta ett exjobb då du ska göra en praktisk tillämpning av det du lärt dig. Både uppsatser och exjobb tar flera månader.

13 Kurser och program Du läser i kurser. Oftast ett ämne, en kurs i taget
Program består av olika kurser. Högskolan bestämmer vilka och i vilken ordning du läser dem Du kan gå fristående kurser eller ett helt program Yrkesinspiration på Studera.nu Program är hopsatta av kurser. Högskolan eller universitetet bestämmer vilka kurser som ingår i programmet och i vilken ordning kurserna ska läsas. Om du läser på ett program så är du garanterad plats på alla kurser som ingår. Program leder oftast till en examen. Se bild 16: Program som leder till yrkesexamen har samma utbildningsinnehåll oavsett vilken högskola som ger utbildningen – exempel: tandläkare, socionom, logoped, lantmätare, sjuksköterska, vetrinär mfl

14 Läsa fristående kurser eller gå ett program?
Du väljer vilka kurser du vill ha i din examen Du kan läsa kurser i den ordning du vill Lätt att byta mellan olika lärosäten Program Du får plats på alla kurser som leder till examen Du vet i förväg när du ska läsa varje kurs och moment Du vet att kurserna är valda för att passa en viss inriktning Fristående kurser eller färdigt program? Du kan sy ihop din egen utbildning, med en examen som slutmål, genom att själv välja ut kurser som passar dig. På det sättet kan du läsa dig till en generell examen, utan att läsa på program. Yrkesexamen, som psykolog eller socionom, kan du bara få genom att läsa på rätt program. Det finns för- och nackdelar både med att läsa på program och med att sätta ihop sin egen examen. Om du läser fristående kurser: • får du välja vad du vill ha för kurser i din examen. • kan du läsa kurserna i den ordning du vill. • är det lätt att läsa olika kurser på olika högskolor. Om du läser ett program så: • är du säker på att komma in på alla kurser. • vet du i förväg i vilken ordning du ska läsa kurserna. • vet du att kurserna är valda av kunniga personer för att passa en viss inriktning.

15 Andra alternativ Distansutbildning
Läs på svensk högskola med webbundervisning Studier utomlands Ordna själv (freemover) Via ett utbytesprogram på högskolan /Erasmus+ Distansutbildning Du kan läsa många utbildningar på distans. Du besöker då studieorten högst några få gånger. Du behöver tillgång till en dator med internet och e-post. Vissa grupparbetar via skype, ibland används webbportal för att dela dokument och så vidare. Några gånger per år träffas studenter och lärare för genomgång och tentamina. Om du inte har tillgång till dator hemma erbjuder kommunen lokaler med teknik: Lärcentrum, kompetenscentrum, studiecentrum eller liknande. Passar dig som vill jobba, eller inte vill flytta just nu, men är intresserad av att läsa vidare. Du kan läsa på distans på deltid. Studier utomlands Du kan läsa hela eller delar av utbildningen utomlands. Antingen ordnar du studierna utomlands på egen hand eller så påbörjar du din utbildning på en högskola i Sverige och läser en del av din utbildning utomlands som utbytesstudent. Du kan få studiemedel för att läsa utomlands, förutsatt att du läser på ett universitet som är godkänt av CSN. Läs mer på studera.nu.

16 Vad blir man? Civilingenjör Dietist Lärare Logoped Hippolog Jägmästare Tandläkare Brandingenjör Arkitekt Jurist Optiker Socionom Studie- och yrkesvägledare Läkare och många fler Yrkesexamen: Utbildningar som leder till ett visst yrke Generell examen: Kurser du själv valt kan sättas ihop till en examen med ett huvudämne Yrkesexamen Utbildningar som ger en yrkesexamen leder till ett specifikt yrke, till exempel logoped, psykolog, veterinär. I de flesta fall måste du ha rätt yrkesexamen för att få arbeta inom det yrket. Yrkesexamen kan du bara få genom att läsa rätt program. Generell examen Har du en generell examen så har du läst kurser inom flera olika ämnen och specialiserat dig inom ett särskilt ämne. Du kan till exempel ha en examen i biologi men ändå ha läst företagsekonomi som en del av din examen. Utbildningen ger en bred kompetens och förbereder för arbete inom många olika branscher och sektorer i samhället. Om du vill kan du själv välja ut de kurser som du vill ha med i en generell examen. Konstnärlig examen De konstnärliga examina är strukturerade som de generella. Skillnaden är att de ämnen du studerar/specialiserar dig i är konstnärliga. De ämnen det kan röra sig om r till exempel måleri, dans, teater, musik och konsthantverk.

17 Det svenska utbildningssystemet
Det finns totalt tio examina utöver alla yrkesexamina på grund-, avancerad- och forskarnivå. Så här hänger det ihop! En examen är ett bevis på att du har läst ett ämne till en viss nivå eller att du har genomgått en specifik utbildning. Utbildningsnivåer Alla kurser och program på ett universitet eller en högskola delas in i tre nivåer, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Alla nivåer bygger på nivån under. Du ser vad som krävs i förkunskapskraven för varje kurs. Som nybörjare söker du till grundnivån. Grundnivå Du börjar läsa den kurs i ett ämne eller inom ett område som inte kräver tidigare studier på ett universitet eller en högskola. De allra flesta program som ges på grundnivå är tre år långa om du läser på heltid. Avancerad nivå För att få börja läsa ett program på avancerad nivå måste du ha en examen om minst tre år på grundnivå eller motsvarande utländsk examen eller motsvarande kvalifikationer. För att läsa fristående kurser på avancerad nivå krävs att du har läst utbildning på grundnivå. Det finns alltså inget examenskrav. Forskarnivå För att läsa på forskarnivån krävs att du har en examen på avancerad nivå. Examina Varje nivå har sina egna examina.

18 Vilken utbildning ska jag välja?
Efter intresse? Efter arbetsmarknaden? Efter lön? Efter alltihop? Som min kompis? Långt bort eller nära? Vilken utbildning du väljer kan bero på vilket intresse du har, hur möjligheterna att få jobb efter utbildning ser ut eller kanske hur hög lönen är. Ofta kan alla tre aspekterna vara viktiga. Efterfrågan på utbildade inom olika områden/yrken växlar över tid och är svår att förutspå. På studera.nu finns prognoser för hur arbetsmarknaden ser ut för olika områden. Där hittar du även Yrkeskompassen, Arbetsförmedlingens verktyg för att hitta information om olika yrken och arbetsmarknaden. Utbildningens längd hör inte nödvändigtvis ihop med lönen. Det finns flera yrken som det tar ganska lång tid att utbilda sig till, som ändå ligger ganska lågt i lön. Löner skiljer sig mycket åt även inom samma yrke. Är du nyfiken är det enklaste sättet att prata med rätt fackförening. På studera.nu finns information om medianlöner för vissa grupper.

19 Får man lättare jobb? Här framgår sysselsättningsgraden i procent utifrån utbildningsnivå och land. I verktyget Jämför utbildning på Studera.nu finns arbetsmarknadsprognoser per yrkesområde som ger en indikation på jobbutsikterna efter avslutade högskolestudier. Diagram från UKÄ:s senaste rapport 2015:15 (ingen senare gjort i nov 2017)

20 Samhällets behov av högskoleutbildade
Behovet av högskoleutbildade ser olika ut inom olika yrkesområden. (fler bilder följer = tydligare) Figuren* visar behovet på arbetsmarknaden inom de närmaste 3-5 åren då sökande som börjat en utbildning 2015/2016 tagit examen Inom det lila området kommer det att finnas tillräckligt många utbildade inom en yrkeskategori. En stapel som stannar vid cirka 50 procent betyder att antalet utbildade inom det yrket skulle behöva vara dubbelt så många. Ingen kan riktigt säker veta hur behovet ser ut, men när man gör en arbetsmarknadsprognos ser man bl a till hur många som kommer att gå i pension inom en yrkeskategori. *ur Universitetskanslersämbetets/UKÄ:s RAPPORT 2015:5 • HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

21 Behovet av högskoleutbildade
Den som läser till yrken inom det vita fältet här kommer att ha mycket goda utsikter att få jobb. Att det är lärarbrist och stort behov av sjuksköterskor och barnmorskor ser man också här.

22 Behovet av högskoleutbildade, del 2
För de här yrkesgrupperna förväntas behovet mötas de kommande åren. Tänk på att även om du är utbildad för ett visst område så kan din kompetens behövas inom andra närliggande områden. Behovet som beskrivs här gäller bara Sverige.

23 Jämför jobbutsikter på Studera.nu
För att se vilka jobbmöjligheter en viss utbildning ger, kan du använda tjänsten Hitta och jämför utbildning på Studera.nu Klicka på fliken ”Arbetsmarknaden” i träfflistan för att se hur prognosen ser ut för att få jobb efter avslutad utbildning. Informationen hämtas från arbetsförmedlingens databas

24 Var ska jag läsa? Nästan 50 olika högskolor och universitet
Vilka utbildningar som ges? • Utbildningens inriktning? • Hur många studenter högskolan har? • Var i landet den ligger? Utbildningens kvalitet? • Fritidsintressen? Det finns närmare 50 universitet och högskolor. Det kan vara svårt att veta vilken du ska välja. Vad är viktigt för dig? • Vilka utbildningar de ger? • Vilken inriktning har utbildningen? • Hur många studenter har de? • Var i landet de ligger? • Utbildningens kvalitet? • Fritidsintressen? Universitetskanslersämbetet granskar kvaliteten på all högskoleutbildning. Du kan själv ta del av resultatet av granskningar på studera.nu och ”Jämför utbildning”. Tänk på vad som är viktigt för dig. Ta reda på så mycket som möjligt i förväg.

25 Universitet och högskolor
Får vem som helst starta ett universitet eller en högskola? • Ja. Regeringen bestämmer vilka som får ge examen och högskolepoäng. Men orden ”universitet” och ”högskola” är inte skyddade och får användas också av dem som inte får ge högskolepoäng. Vad är det för skillnad på universitet och högskola? • I stort sett ingen. Förr hade bara universiteten tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Nu kan även högskolor utfärda forskarexamen. Får vem som helst starta högskola? Begreppen "universitet" och "högskola" är inte skyddade. Vem som helst får använda orden. En del utbildningsanordnare kallar sig universitet eller högskola utan att vara det i formell mening. På studera.nu kan du se vilka universitet och högskolor som finns. Där finns även adresser till andra utbildningsanordnare som har rätt att ge examen på högskolenivå. För den som vill läsa i ett annat land, kan det vara bra att kolla upp innan, om det är en riktig högskola eller ett så kallat ”bluffuniversitet” som i princip säljer utbildningsbevis Vad är det för skillnad mellan en högskola och ett universitet? Egentligen ingen. Tidigare hade bara universiteten tillstånd att utbilda forskare, men idag kan alla högskolor ansöka om tillstånd att ge examen på forskarnivå. Då ansöker man om examenstillstånd inom ett eller flera avgränsade områden.

26 Hur anmäler jag mig? Du anmäler dig på Antagning.se
Alla utbildningar som man kan anmäla sig till har en välj-knapp Se också utbudet på studera.nu och på varje högskolas webbplats Sista anmälningsdag till en hösttermin är 15 april och till en vårtermin 15 oktober För utbildningar som börjar höstterminen är sista anmälningsdag den 15 april. För utbildningar som börjar på vårterminen är sista anmälningsdag den 15 oktober. /för vägledare finns en detaljerad powerpoint ”Webbanmälan”. Vissa enstaka utbildningar kan ha andra datum. Kolla noga! Alla universitet och högskolor visar på sina webbplatser vilka kurser och program de ger.

27 Ekonomin under studierna
Söks från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), Till filmen ”Så fixar du ekonomin” på Studera.nu kommit-in/din-ekonomi-som-student/ Som student på högskolan kan du söka studiemedel hos Centrala studiemedelsnämnden (CSN). Lån och bidrag Studiemedlet delas in i två delar: lån och bidrag. Lånet måste du betala tillbaka, men inte bidraget. Om du vill kan du ta emot bidraget utan att ta lån. Du kan söka studiemedel hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studiemedlet består av två delar: lånet och bidraget. Du kan själv välja antal veckor med lån (Uppgifter 2017) Du kan också ansöka om enbart bidragsdelen kronor. Tar du både och, har du cirka att röra dig med under en månad. Tänk på att du inte får något bidrag eller lån över jul och sommarmånaderna. De flesta tar lån, men vissa klarar sig på bidraget och extraarbete. Du kan få studiemedel för högskolestudier i högst 240 veckor (tolv terminer) och till och med det år du fyller 54 år. Rätten till studielån begränsas dock successivt från det år du fyller 45. Du kan även få studiemedel för deltidsstudier. Tilläggsbidrag för barn Har du barn kan du få tilläggsbidrag och du kan också söka extra lån. Du kan också få extra lån för extra kostnader, till exempel om du har resor eller avgifter för utlandsstudier.

28 Bostad – hur hittar man det?
Studentbostäder • Hyra i andra hand • Inneboende • Dela bostad Så fixar du bostad på Studera.nu Många bor under studenttiden i studentbostäder, hyr i andra hand, inneboende hos privatpersoner eller delar bostad med andra. Information om studentbostäder finns hos alla universitet och högskolor. På Svenska studentbostadsföreningens (SSBF) webbplats hittar du alla studentbostadsförmedlare i Sverige ( Det är kommunala och privata fastighetsvärdar, studentkårer och stiftelser som förmedlar studentbostäder. Vissa studieorter erbjuder bostadsgaranti. Rutiner och regler varierar. Om du är 18 till 28 år eller har barn har du rätt till bostadsbidrag. Det söker du hos Försäkringskassan ( Hur stort bostadsbidrag du får beror på hur mycket du tjänar och hur mycket du betalar för din bostad.

29 Läs mer på studera.nu Om högskolan Högskoleprovet Välja utbildning
Studentliv Studier utomlands