Klimatmodellering i perspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Novus Allmänheten om regional identitet i Dalarna (Del B)
Advertisements

Upplägg Hur har vi arbetat? Resultat Kommentarer Modeller
Möt några av forskarna på SMHI
En resa till framtidens Lycksele
Ett förändrat klimat Vad får det för effekter på näringsbalansen?
Växthuseffekten – så fungerar den
Varför klimatanpassning? Skugga för blå bakgr.Skugga för röd bakgr. Skugga för grön bakgr.Skugga för grå bakgr. Även om våra utsläpp av växthusgaser upphör.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Landsbygdsutveckling med radikalt nya förutsättningar.
Växthuseffekt och klimatförändringar
Växthuseffekt och klimat
Lokala klimatförändringar i Östersund
Sverige väder och klimat
Klimatförändringar.
Kostnads-nyttoanalys inom CAFE – metod och preliminära resultat
Sveriges klimat - så var det
Areella näringar, turism och hälsa Gunn Persson Workshop I Uppdatering av kunskap om risker och konsekvenser av förändrat klimat.
Klimatförändring, primärvård och samhällsplanering My Svensdotter Enheten för miljömedicin.
Ciprofloxacin resistens hos Neisseria Magnus Unemo RAF-M, Nationella ref lab för patogena Neisseria Klin mikrobiol kliniken Universitetssjukhuset Örebro.
Vattenregleringen i Mörrumsån, Växjö kommun
Anpassning till ett förändrat klimat
Omvärlds- & Framtidsseminarium Kommunfullmäktige
Forskningsteam Johan Stendahl1, Cecilia Akselson2*, Magnus Simonsson1, Bengt Olsson3, Ingrid Öborn4 1Mark och miljö (SLU), 2Naturgeografi (Lund), 3Ekologi.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Trusler og udfordringer – refleksioner fra klimaforhandlingerne og.
Världen Vart är på väg??? vädret. ”Klimatförändringarna är nog naturliga.” ”Såren i naturen läker utan att det blir ärr.” ”De hittar säkert på något som.
Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI CARIN NILSSON.
Regeringsuppdrag på Kunskapscentrum 2014 Åsa Sjöström.
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Signatur Lars Bärring, Rossby Centre Klimatindex för avnämare Olika typer av klimatindex Vad görs på annat håll – leveranserna i ett sammanhang.
Fråga 1.2 Efter att ha fått olika bedömningar av klimatförändringarna och deras konsekvenser presenterade för dig, i vilken utsträckning är du bekymrad.
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
Klimaträttvisa Utifrån Ett biskopsbrev om klimatet och Världens kurs Ditt namn Ort och datum.
Signatur Rossby Centrets klimatmodellering Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Presentation vid klimatseminarium på SMHI tisdag 22 augusti.
Stadsarkitektdagen i Ängelholm den 16 april 2010
Tekniska försörjningssystem. Kontaktade myndigheter/organisationer.
Nya kunskaper om försurning Filip Moldan med hjälp av Veronika Kronnäs, Cecilia Akselsson, och Salim Belyazid IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg.
Socioekonomisk resiliens och utsatthet i dagens samhälle - En rapport om risk och sårbarhet i Lunds kommun David Kiss, Karin Sigvardsson, Frida Svedin,
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Den vetenskapliga bevisningen är övertygande EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Klimatet och tillväxten Fredrik Larsson Ekonomifakta.
Hållbarhet som vi ser det A VERY BEAUTIFUL PLACE Mer info på AVBP mobile home office
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Pass 7 KYOTOPROTOKOLLET. Klimatkonventionen Först i slutet av 1980-talet började politiker engagera sig i klimatproblemet IPCC grundades och 1990 kom.
IEA och IPCC hävdar att de fossila bränslenas användning kommer att öka.
Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Väder- och Klimatförändringar
Solaktiviteten och klimatvariationer Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, avd för solär-terrest fysik, Lund * Tänk först.
Länsstyrelsens klimatarbete Begränsa påverkan Följa utveckling en Anpassa till förändring Vid frågor kontakta:
Logistisk regression SCB September 2004 Dan Hedlin, U/MET-S.
Regional transformation för att på ett resilient sätt möta miljö, klimat och säkerhetshot på medellång och lång tidshorisont – typfallet Stockholm-Mälardals.
MERGE for GAC May 2010 Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Markku Rummukainen Lunds universitet,
Vilka olika typer av tal finns det?
Klimatförändringar.
En mall för företagare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
En mall för beslutsfattare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Jordens Klimat & Växthuseffekt. Växthuset Vad är Växthus ? En byggnad av glass eller plast. Tillåta solljus att släppa in. Förhindra värm att slippa ut.
Balticclimate En mall för samhällsplanerare
Anpassa samhället till klimatets förändringar
Klimatet förändras och det påverkar dig
Minska utsläppen av växthusgaser
Klimatet förändras och det påverkar dig
Vad är ett utsläppsscenario?
Klimat och miljö.
Vädret, klimatet och vattenkraften Sten Bergström
Hav 71 % av Jordens yta är hav.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Presentationens avskrift:

Klimatmodellering i perspektiv Socio-ekonomisk världsutveckling Utsläpp Atmosfärens sammansättning Globalt klimat Regionala klimat Effekter Klimatmodellering i perspektiv Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre

Det är inte fråga om att vänta på perfekta klimatmodeller. att fråga efter klimatprognoser som svarar t ex på frågan om hur varmt det blir. klimatmodellerare som kan samhällets alla olika verksamheter i detalj. Signatur 2017-04-02

Det är fråga om… klimatmodeller som löpande vidareutvecklas, men redan är användbara, och nödvändiga. att ”+2 grader” är ett väldigt tufft globalt mål (ca +3 grader i vår region). klimatmodellerare som kan sina modeller, temperatur osv., beräknar index, och vill lära sig mer av avnämare. Signatur 2017-04-02

Tre skäl till klimatscenarier i st f –prognoser Även naturliga variationer Utsläppsfrågan (+kolets kretslopp) There are uncertainties in future emission scenarios. Here are projections of global mean temperature from the same model with different SRES emissions scenarios. Similarly we can run the same model with different initial conditions to assess uncertainty due to internal climate variability. Finally, there is uncertainty in the model’s representation of the the climate system. Here’s the IPCC plot comparing different climate models - but a question here is ‘Are some models better than others?’ Ofullkomliga klimatmodeller och klimatforskare Signatur 2017-04-02

Beräknad temperaturförändring (ºC) Alltså, klimatet kommer att förändras än mer under 2000-talet … och utsikterna är ovanligt varma. +5,8ºC Beräknad temperaturförändring (ºC) Observera att scenarierna och projektionerna sprids. Alltså: man inte inte göra eller prata om prognoser (osäkerhet om klimatsystemet). Men också att utvecklingen på längre sikt kan påverkas (utsläppsutvecklingen spelar roll bortom nästa 50 år). +1,4ºC Signatur 1900-talet: +0,6°C År 2017-04-02 Källa: IPCC, 2001

Avn: ”Dessa klimatforskare och deras modeller… Hur mycket varmare kommer det att bli då?” 1,5-4,5°C (IPCC, 1990) 1-3,5°C (IPCC, 1995) 1,4-5,8°C (IPCC, 2001) ”2°C”

Kf: ”Ja, hur blir med utsläppen nu igen?” Mitigation, Adaptation, Sequestration Signatur 2017-04-02 Bolin and Khesgi, PNAS 98:9, 2001

Kf: ”TCR i CMIP2/19 modeller: ΔTglob=1.1-3.1°C, ΔTNordic=0.2-6.4°C” Differences in GCM control climates, and their climate sensitivities, so differences also in GCM projected climates. Note: ”inter-GCM” might well differ between CTRL, calc. changes, and projections. Signatur 2017-04-02 Räisänen, 2001

Utsikterna för 2000-talet: Kontinuerliga klimatförändringar även i Sverige Ett scenario för temperaturens förändring från 1961-1990 Kjellström et al. 2005 Signatur 2017-04-02

Avn+Kf: “Och, du, hur kommer vi att påverkas nu igen?” Utsläppsscenarier, Global modellering Regional modellering Tolkningar och effektstudier, inklusive scenarier om andra drivkrafter Semadeni-Davies 2004 Model development has been a major effort, by all of SWECLIM Theoretical and analytical studies have helped in putting it all into proper perspective. Signatur 2017-04-02

Klimatmodellering, analys och beslut skall handla om sannolikheter och risker J. Räisänen, personal communication Klimatscenarier, som uttryckta så här kanske ändå blir klimatprognoser? … men de behöver kombineras med bra kunskaper om system och verksamheter. Signatur 2017-04-02

Dvs. Det finns flera klimatmodeller. Klimatscenarier, ej klimatprognoser. Dock… Klimatmodelleringar behöver kombineras med kunskaper om samhällets system och verksamheter. Idag: Kvalitativ, men robust, helhetsbild av förväntad utveckling, med kvantitativa scenarioexempel som går att omsätta i kartläggningar av sårbarheter. Målbild: Kvantitativ helhetsbild i termer av sannolikheter och risker: Riskhantering på säkrare grund. Signatur 2017-04-02