Analysgrupp den 17/24 april 2013 Bengt-Olof Knutsson Björn Sundström Lomma kommun Analysgrupp den 17/24 april 2013 Bengt-Olof Knutsson Björn Sundström

Vår grundanalys Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera era utmaningar? Förbättringsmöjligheter? ”Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder.”

Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Samtliga uppgifter är hämtade från www.kolada.se

Kommunal skattesats 2011 i jämförelse En skattekrona, cirka 55 mkr.

Finansiering av investeringar Årliga överskott i resultaträkning Försäljning av tillgångar Omdisponering av finansiella reserver Ökad upplåning Hög grad av självfinansiering leder på sikt till lägre kostnader. Självfinansiering

Finansieringen, frågeställningar Hur stor andel av investeringarna ska självfinansieras. - kan ni frigöra befintliga tillgångar nya investeringar Kan man resonera olika runt finansieringen av återinversteringar och ”tillväxtinvesteringar” Ska ni sätta upp ett lånetak När ska ni börja amortera låneskulderna

Fyrfältare Lomma ”Fattig” ”Rik” ”Förbruka” ”Spara” 19 Fyrfältare Lomma (år: genomsnitt 2010-2012, definition: skärningspunkt mellan eget kapital och nettokostnadernas andel av skatter och bidrag, gruppering: 20 kommuner i varje grupp, 14 grupper per axel) ”Fattig” ”Rik” ”Förbruka” ”Spara”

Sammanfattning 2012 har kommunen en stark ekonomi - trots låg skatt har ni en stark balansräkning. Bokslutet brukar bli bättre än budget, fortsätt med det…… - Finansiellt mål ger en årlig självfin. av investeringar på ca 85 mkr. Utmaningen är att rymma ökade tillväxtkostnader inom de ekonomiska ramarna. - lokal- avskrivnings- och räntekostnader riskerar att ta en större andel av driftbudgen i anspråk. Ni behöver både bygga ut verksamheten och effektivisera den befintliga, eller bortprioritera vissa verksamheter.

Verksamheterna

Verksamhetens nettokostnader Per verksamhetsblock, 2011

Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, 2006–2011

Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, 2011 i jämförelse

Infrastrukturella kostnader som avviker mest från övriga kommuner (kr/inv.)

Affärsverksamhet Per verksamhetsblock, 2011 i jämförelse

Några verksamheters nettokostnader 2006–2011 avvikelse mot standardkostnad (%)

Några verksamheters nettokostnader 2011 avvikelse mot standardkostnad

Förskola Totalt, 2011 i jämförelse

Förskola Andel inskrivna, 2011 i jämförelse

Pedagogisk omsorg (familjedaghem) Totalt, 2011 i jämförelse

Pedagogisk omsorg Andel inskrivna, 2011 i jämförelse

Fritidshem Totalt, 2011 i jämförelse

Fritidshem Andel inskrivna, 2011 i jämförelse

Förskoleklass Hemkommun, 2011 i jämförelse

Grundskola Totalt, 2011 i jämförelse

Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2011 i jämförelse

Grundskola Lärartäthet, 2011 i jämförelse

Grundskola Meritvärde, 2011 i jämförelse

Gymnasieskola Totalt, 2011 i jämförelse

Gymnasieskola Andel per huvudman, 2011 i jämförelse

Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 2011 i jämförelse

Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2011 i jämförelse

Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2011 i jämförelse

Äldreomsorg Årsarbetare per brukare, 2011 i jämförelse

Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 2011 i jämförelse

Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 2011 i jämförelse

Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, 2011 i jämförelse

Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 2011 i jämförelse

Funktionshinder – LSS Per typ av verksamhet, 2011 i jämförelse

Den ekonomiska utvecklingen 2011-2018 (2024) Framtidsanalys baserad på en demografisk framskrivning

Kalkylen består av två delar En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser. En prognos av det kommunalekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Beräkningen görs i löpande priser.

Förutsättningar för kalkylen (1) Vi utgår från räkenskaperna 2011 Vi räknar med oförändrad servicenivå, dock tillägg för LSS Skatteunderlag, löner samt priser utvecklasenligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning. Vi antar samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort Kostnader för pensioner, avskrivningar och räntor baseras på uppgifter från kommunen

Förutsättningar för kalkylen (2) Vi antar att statsbidragen är värdesäkras Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt kommunens egen prognos. Kalkylen bygger på full anpassning till demografiska förändringar. Utöver demografi finn ett extra pålägg på 1 procent årligen för LSS-kostnaderna från 2011. I genomsnitt skrivs 74 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 26 procent med prisutvecklingen (KPI). AFA pengarna 2012 har lagts in som en extraordinär intäkt Föreslagna förändringar i utjämningssystemet redovisas separat

Befolkningsprognos

Resursbehov åren 2011 till 2018 (Index där 2011 = 100)

Verksamhetens kostnader 2011 och 2018 Exklusive affärsverksamhet miljoner kr, fasta priser

Resultaträkning 2011–2024 vid full demografisk anpassning (värdesäkrade statsbidrag)

Besparingskrav (mkr) utöver behovet av demografisk anpassning vid värdesäkrade statsbidrag Finansiell målsättning: Nettokostnaden får ej överstiga 98 procent av intäkterna från skatter och bidrag.

Slutsatser – demografiska framskrivning För att kommunen ska uppnå ekonomisk balans år 2018 krävs att kommunen reducerar sina kostnader med ca 7 mkr exkl. det demografiska betinget inom gymnasieskolan (om statsbidragen värdesäkras) För att kommunen ska leva upp till ”god ekonomisk hushållning” under planeringsperioden krävs att kostnaderna reduceras med cirka 33 mkr (om statsbidragen värdesäkras) Till detta ska läggas det beting på drygt 1 mkr beträffande gymnasieskolan som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning

Effekter av föreslagna förändringar i utjämningssystemet

Varför barnomsorgsmodellen slår snett

Sänkt inkomstutjämningsavgift Principskiss av regeringens förslag (december 2012) Staten skjuter permanent till nya pengar –Cirka 1 miljard kronor

Effekter i inkomstutjämningen per kommun och landsting enligt regeringens promemoria jämfört med nuvarande system i 2012 års nivå

Dag- och nattlönesummor

Vem betala till vem? Mkr Danderyd -397 Botkyrka 1 147 Lidingö -251 Huddinge 696 Solna -326 Södertälje 1 085 Täby -315 Haninge 500 Summa -1 289 3 428 Per capita Inkomstutjämning Kostnads-utjämning Netto Kommunerna i Stockholms län -130 1 821 1 691

Skatteunderlagstillväxt per capita 2005 - 2012, årlig procentuell förändring Skatteunderlagstillväxten per capita i Stockholm är den näst lägsta i riket, minskar avgiften i inkomstutjämningen per invånare över tiden.

Ekonomisk tillväxt

Samlade effekter av föreslagna förändringar i utjämningssystemet

Resultaträkning 2011–2024 vid full demografisk anpassning efter justerad utjämning (värdesäkrade statsbidrag)

Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag? - Förbättringsmöjligheter?

Krav på ett fungerande styrsystem Tydliga signaler – ekonomin är viktig - Politiken beredd att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas – omprioriteringar inom ram Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten - Se sig själva i helheten - Tydliga uppdrag för politik och tjänstemän Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning Transparent och stödjande resursfördelningssystem - anpassa resurserna t ex till befolkningsförändringar

Några centrala lärdomar Fokus på pengar viktigt Men måste kompletteras med kvalitativa resultat Fokus på verksamhetsmål och -planering viktigt Men måste kompletteras med mätning av resultat Fokus på system och procedurer viktigt Men måste kompletteras med incitament Kultur styr mer än organisation och system

Er utmaning Att finansiera tillväxten utan att urholka den ekonomiska ställningen. Ni har ett besparings-/effektiviseringsbeting på ca 10 – 20 mkr en närmaste åren. Att bibehålla en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Att förädla och ”hålla ångan uppe” i era styrmodeller .

Hur är ekonomin just nu, vad vår enkätundersökningen visade hos er. Gymnasieskola Äldreomsorg Kommunala bolag Förskola, skolbarnoms. Kultur & fritid Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3 -2 -1 0 1 2 3 Infrastruktur Kommunen som helhet Grundskola Individ- & familjeomsorg Handikapp-omsorg

Hur är ekonomin just nu, vad enkätundersökningen visade (annan kommun) Förskola, skolbarnsomsorg Infrastruktur, skydd m.m. Äldreomsorg Gymnasieskola Grundskola Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3 -2 -1 0 1 2 3 Handikapp-omsorg Kommunen som helhet Individ- & familjeomsorg Kultur & fritid Kommunala bolag

- hur den fungerat de senaste åren (röda markeringar) Er egen bedömning av organisation och budgetprocess: - hur viktig den är (gröna markeringar) vilken betydelse den har för ekonomin - hur den fungerat de senaste åren (röda markeringar) Mycket Ganska Ganska Mycket Stämmer: Bra Dåligt Bra/viktigt bra dåligt Dåligt/oviktigt Organisation Kommuners organisation är av stor betydelse Budgetprocessen är av stor betydelse Planering R ealistisk budget är av stor betydelse Planering är av stor betydelse U ppföljning är av stor betydelse Uppföljning Åtgärder vid Budgetavvikelser t F ormella regler för hur ekonomin skall hanteras är Spelregler av stor betydelse I nformell styrning av ekonomin är av stor betydelse 79 79

”Styrningskultur” vad enkätundersökningen visade hos er Vision som styr Förtroende mellan pol & tjm Kommunens bästa för ögonen Tydliga verksamhetsmål Tydliga finansiella mål Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3 -2 -1 0 1 2 3 Bra prioriterings-dialog Realistisk budget Nämndernas budgetdisciplin

”Styrningskultur” vad enkätundersökningen visade i en annan kommun. Vision som styr Tydliga verksamhets-mål Kommunens bästa för ögonen Budgeten är realistisk Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3 -2 -1 0 1 2 3 Förtroende mellan Pol. & Tjm. Bra prioriterings-dialog Tydliga finansiella mål Nämndernas budget skall hållas

Ekonomistyrning – våra iakttagelser Ni bedömer själva att ekonomi, organisation och styrning är och fungerar bra. Det stämmer enligt oss! Era styrmetoder är på plats, men dessa måste underhållas och justeras efter hand så att dom är ”levande” i organisationen. Ni har tidigare haft en ”central budgetreserv”. - nu är dessa medel utfördelade till nämnderna, det - bör innebära att toleransen för överskridanden minskar ” Kommunen har överskott, men nämnderna går med underskott”! - detta förefaller ha varit en medveten strategi - en förändrad strategi innebär en kulturförändring

När fattas beslut om nya resurser till verk- samheternas driftbudgetar När fattas beslut om nya resurser till verk- samheternas driftbudgetar. (”Ram i början” framräknas i förhållande till kostnad i bokslutet året innan (externa kostnader))

Funderingar om principer för styrsystemet Lös ram Skapar oklarhet om var ansvaret ligger Inbyggs förväntan nya tillskott Ständig anpassning (t ex nya skatteprognoser) Central styrning Fast ram Tydlig ansvarsfördelning Stabila förutsättning Ej spekulativ Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser) Inriktningsplanering Decentraliserad styrning

Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till? Ska ni luta er mot central eller decentral modell? Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer? Hur styrande ska budgeten vara för verksamheten? Vad innebär det utifrån ett ansvarsperspektiv?

Roller och ansvar för olika funktioner När organisation och styrprinciper förändras kommer invanda arbetssätt att förändras både för politiker o tjänstemän. Tänk igenom hur planering och rollfördelningen ser ut idag, för och nackdelar. Hur skulle ett idealtillstånd se ut?

Hur gör man decentraliserad verksamhets-budget realistisk och styrande? Gör den enkel och tydlig (exempel att fundera på) Rambudget/resursfördelningsmodeller till olika verksamhetsområden - rimliga omprioriteringar får ske inom ramen. Alla löpande uppräkningar är med från början - ansvaret för osäkerheter läggs på verksamheten att hantera. Inga tilläggsanslag ges under verksamhetsår - endast vid extraordinära situationer kan TA ges. Budgeten ska vara realistiskt beräknad - vissa verksamhetsområden är dock mer ”konjunktur- eller väderberoende” än andra. Seriös utvärdering av ekonomi och verksamhetsmål - ansvarsprövning med både ”ris och ros”!

Fem viktiga punkter för er, enligt oss. Fastställ finansiella mål som även visar på hur investeringarna ska finansieras. Ge nämnderna stabilare/fastare budgetramar. Mindre tolerans för överskridanden. Ni är redan duktiga, men fortsätt med att förädla era styrmodeller. Fortsätt med ert arbete med resultat och kvalitets- mätning och gör dom viktiga i uppföljningen. Stimulera nytänkande och effektivisering i verksamheterna.