KLIMAT

Väder och klimat – Vad är skillnaden? Vädret är mycket olika på olika platser i världen. I vissa områden är det isande kallt och på andra ställen är det alltid mycket varmt. En del trakter får häftiga skyfall nästan varje dag medan andra kan få vänta i flera år på regnet. Med klimat menar man det sorts väder som brukar råda i ett område under ett antal år. Klimatet har såklart mycket stor betydelse för vilka växter och djur som kan leva där.

ATMOSFÄREN Atmosfären är den luft som omger jordklotet. Atmosfären består av torr luft och vattenånga. Den torra luften är sammansatt av kväve och syre. Den innehåller också små mängder koldioxid och andra gaser. Fanns inte atmosfären skulle inget kunna leva på jordytan. Det är från atmosfären som vi får den syrerika luft som vi andas. På dagen skyddar atmosfären oss från solens strålar och på natten hindrar atmosfären en del av solvärmen att försvinna igen. Utan atmosfären skulle det alltså bli väldigt varmt på dagen och väldigt kallt på natten.

Ozonskikt

Vad är det som påverkar klimatet? För att få veta vilket klimat ett område har måste man ta reda på många saker. Därför mäter man under lång tid av år: Temperatur Luftfuktighet Nederbörd Lufttryck Vindförhållanden

TEMPERATUR Temperaturen på jorden beror framförallt av två saker: hur mycket värme och ljus som jordytan tar emot från solen hur mycket värme och ljus som studsar tillbaka ut i rymden igen. Eftersom jorden är ett klot och dessutom lutar blir den ojämnt belyst av solen. Området mellan ekvatorn och vändkretsarna träffas av flest solstrålar. Där står alltid solen mycket högt och solstrålarna träffar rakt ner, där blir det mycket hett. Vid polerna står solen alltid lågt på himlen, strålarna träffar jordytan mycket snett och kan därför inte avge så mycket värme. Dessutom återkastar isen och snön det mesta av strålningen innan den hinner värma land och hav.

VINDAR Vindar är stora massor av luft som rör sig i den nedre delen av atmosfären. Vindarna spelar en stor roll för klimatet på jorden. Med hjälp av vindarna transporteras värme från områdena runt ekvatorn till de norra och södra delarna av klotet.

Världens vindsystem Beroende på fördelningen av land och hav, berg har vi ett vindsystem på jorden. Västvindar; Både på norra och södra halvklotet finns ett bälte där det nästan alltid blåser västlig vind. Europa. Passadvindar; Luften vid ekvatorn värms upp blir lättare och stiger: Luften som försvinner ersätts med annan luft som blåser in från vändkretsarna. På grund av jordens rotation blåser vindarna in från nordost på norra halvklotet och från sydost på södra halvklotet. Behagliga vindar. Polarvindar: är kalla vindar från polerna

LUFTTRYCK Luften i atmosfären utsätter oss ständigt genom sin tyngd för ett tryck. Ibland är lufttrycket högt och ibland är det lågt. Med lufttryck menas på ett enkelt sätt den tyngd av luft man har ovanför sig. Det finns högtryck och lågtryck.

Med ett högtryck menas att trycket, dvs luftpelaren som trycker på ovanifrån är större än omgivande platser. När luft som stiger når troposfärens översta del kyls den av . Då blir den tyngre och sjunker. Då ökar trycket mot jordytan, det blir högtryck. Luften strömmar från högtryck till lågtryck i form av vindar. Eftersom jorden snurrar runt sin egen axel dras vindarna med av rotationen och viker av åt vänster på södra halvklotet och åt höger på norra halvklotet. Lågtryck. När jordytan värms blir också luften varmare. Då blir den lättare och stiger. Det i sin tur minskar trycket mot jordytan, det bildas ett lågtryck. Den luft som stiger ersätts av annan luft som blåser in från sidorna där trycket är större.

NEDERBÖRD Klimatet i ett område påverkas också av nederbörden. Regn snö hagel

Vattnets kretslopp Vattnet är ett av de vanligaste ämnena på jorden. Vattnet förs runt i ett evigt kretslopp.

Tre sorters nederbörd 1. Frontnederbörd: När varma och kalla luftmassor möts händer något. Den varma luften stiger upp över den kalla eftersom varm luft är lättare än kall.När den varma luften stiger över den kalla kyls den av och vattenångan förvandlas till nederbörd.

2. Varmluftsregn: Är vanliga i varma områden där det är mycket fuktigt. Luften värms upp av solen, vatten avdunstar och vattenångan följer med den stigande luften uppåt. Den här sortens nederbörd ger stora mängder regnvatten i tropikerna, och förekommer också i Sverige. Det händer ofta att det är klart och soligt på sommarmorgonen, men att senare på dagen himlen täcks av moln, och vissa av dem kan växa och utvecklas till åskmoln.

3.Bergsnederbörd Uppstår när ett berg eller en hög kust tvingar fuktiga vindar att stiga mot högre höjder. Luften kyls då av och det börjar regna eller snöa. Områden bakom berg hamnar ofta i regnskugga.

Havsströmmar Vattnet i havet rör sig ständigt i stora strömmar. Det är vinden tillsammans med jordens rotation som får strömmen att röra sig åt ett viss håll och det är ju solen som värmer luften och sätter igång vindarna. Kalla havsströmmar för med sig kallt vatten från polerna mot ekvatorn och varma havsströmmar tar med sig varmt vatten från ekvatorn ut mot polerna. Utan för Norges kust rinner golfströmmen som är en varm havsström. Det är bland annat på grund av värmen från golfströmmen som vi har ett så pass behagligt klimat i Skandinavien trots att vi befinner oss så långt norr ut på Jordklotet.

KLIMATET PÅVERKAR VÄXTLIGHETEN För att lättare kunna studera jordklotet och jämföra människors sätt att leva kan det vara bra att dela in jorden på olika sätt. Vi pratar om olika klimattyper/klimatzoner. Vilken klimattyp ett område har beror bland annat på temperaturen, nederbörden, breddgrad, höjd över havet. Klimatet avgör vilka växter som finns i ett område. På så vis uppstår olika vegetationszoner. En viktig sak att komma ihåg är att växt- och djurlivet också påverkas av människans verksamhet.

Världens klimatzoner

zoner