Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad – www.lektion.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KLIMAT.
Advertisements

ISTIDEN Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren) Under denna tid = Glacialer och Interglacialer Svårt.
Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
Naturens krafter Landskapet har förändrats av naturens egna krafter. Det fortsätter att förändras hela tiden. - Hur bildas en rullstensås? Vad är en rullstensås?
ENDOGENA KRAFTER.
Inre kraft: Jordbävning
Oceanerna Mera vatten än land.
Viktiga begrepp inom exogena processer
Jordens processer som formar jordytan
Inledning och avslutning, texten skall vara lätt att följa
Jorden och livets skapelse
Jordens och livets utveckling, Del 1, från Big Bang – första livet
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Jordens klimat.
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Om Jordklotets historia
Jordens inre och yttre krafter
Om Jordklotets historia
Jorden.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Jordens gradnät (nollängdgraden, breddgrader, längdgrader)
Jorden, landformer och landskap
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vulkaner Jordens ventiler.
Krafter som bygger upp vår jord
Vattnets kretslopp.
Geografi Om Jordklotet.
Isens verkningar Varför blir det istid?.
Jorden - Tellus En planet Rör sig i en bana runt solen
Sammanfattning fördjupningsuppgift
Tema Rymden EvaBritt Hammarlund, Vikbolandsskolan, Vikbolandet –
Europa Geografi, åk 6 ht-2013.
Yttre krafter Exogena krafter
Rymden Av Kristian Ottosson.
VATTEN - geografiska begrepp
Väder.
Vind, vatten och jord
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Marken och skogen.
Jorden o gamla grejer.
Planeten Jorden.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Vulkaner.
Plattor och konvektionsströmmar
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Jordytan förändras.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Jordens, djurens och människans utveckling
Viktiga ord och begrepp
Kvartärgeologi John Östh. Kvartärtiden En benämning på de senaste 2 miljoner åren –Delas in i pleistocen och holocen (världen efter sista istiden) Under.
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Jorden just nu. Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Exogena (Gradational) nedbrytande krafter: Vittring,
6330 km Den geologiska tidsskalan Sveriges urberg Öland Gotland Svenska fjällkedjan Skånes kalksten.
Det geologiska kretsloppet Jordens inre krafter Endogena krafter.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Vår jord John Östh. Hur är jorden uppbyggd? Jordskorpan ”äppleskalet” längst ut –Avkylt stelnat material (litosfär) Manteln (astenosfären) inre och.
Natrresurser; Berggrunden
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Spår av inlandsisen Geografi åk 4.
Vår jord Geografi åk 4.
Världens sista vildmark?
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Vulkaner.
Momentbeskrivning Geografi Naturens förutsättningar för jordens befolkning, år 7 Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar.
Hav och land 1. a) Vad menas med världsdelar respektive kontinenter?
Jordens inre.
Jordens processer som formar jordytan
Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas
Presentationens avskrift:

Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad – www.lektion.se

Mål Du har kännedom om… … de krafter som formar jordytan och förändrar landskapet … människans påverkan på dessa processer

Jordens inre Jorden bildades för ca 4,6 miljarder år sedan. Från början var det bara ett stoftmoln som senare förtätades och bildade ett glödande klot. Det vi lever och bor på idag är klotets svalnade yta

Jordens inre Jorden består av fyra lager. Jordskorpan. 70 km tjock på kontinenterna Och ca 50 km tjock på havsbotten. Manteln. Ca 2900 km. Fast längst ut och flytande längre in. Den flytande bergs- massan kallas för magma. Yttre kärnan. 2200 km tjock. Består av flytande järn. 4. Inre kärnan. 1250 km tjock. Denna är i fast form på grund av det höga trycket.

Kontinentalplattor Jordens oroliga inre har gjort att landmassorna har spruckit och bildat kontinenter. Dessa plattor rör sig hela tiden. Mot varandra (kollisionszoner) eller från varandra (spridningszon). I jordens inre är det varmt och fullt med magma som rör sig i strömmar. Det är dessa strömmar som får jordens plattor att röra sig. För 300 miljoner år sedan satt allt land ihop i en superkontinent som kallas för Pangea. Kollisionszon

Kontinentalplattor Pangea spricker upp

Kontinentalplattor Bevis för Pangea har vi genom att helt enkelt titta på kartan och se att kontinenterna passar ihop som ett pussel. Man har också tittat på sammansättningen av bergarter på olika kontinenter och sett att en del är likadana trots att det är stora hav mellan dem idag.

Inre och Yttre krafter Inre krafter Yttre krafter Uppbyggande Nedbrytande Is Vind Vulkaner Vatten Jordbävningar Vittring Kemisk Mekanisk

Inre kraft: Jordbävning Om marken på ena sidan av en spricka sjunker medan andra sidan höjer sig bildas det en förkastning.

Inre kraft: Jordbävning Om jordytan mellan två sprickor sjunker kallar man det för en gravsänka. Ex. Döda havet Om jordytan istället höjer sig mellan sprickorna kallar man det för en horst. Ex Hallandsåsen

Inre kraft: Jordbävning Jordbävningar inträffar där jordskorpan är svag, dvs. i gränszonerna mellan jordskorpans plattor. Ex, Stilla havet, Atlanten, Medelhavsområdet. När plattorna rör sig bildas det spänningar. Skalven inträffar när bergrunden ger efter för trycket.

Inre kraft: Jordbävning Jordbävning Kalifornien Naturkatastrofer: Jordbävningar

Inre kraft: Vulkaner En vulkan fungerar som en säkerhetsventil. När trycket inne i jorden blir för stort får vulkanerna utbrott. Då väller det fram lava (magma).

Jorden – en biografi: Vulkaner Inre kraft: Vulkaner De flesta vulkanutbrotten ser vi inte då de sker på havsbotten där plattorna glider ifrån varandra. Det finns även vulkaner där plattorna krockar och det tränger upp lava. Jorden – en biografi: Vulkaner

Bergarter Bergarterna delas in i tre grupper: Magmatiska bergarter: Granit Bergarter Bergarterna delas in i tre grupper: Magmatiska bergarter: Bildas när glödande magma stelnar. Om detta sker djupt ner i jordskorpan blir bergarten grovkornig, tex. Granit. I dessa bergarter syns mineralerna tydligt som prickar i stenen. Diabas är svart och bildas i sprickor i jordskorpan, tränger magman ända upp till ytan bildas det finkorniga lavabergarter. Diabas

Bergarter Bergarterna delas in i tre grupper: Lagrade bergarter: Sandsten Lerskiffer Bergarterna delas in i tre grupper: Lagrade bergarter: Dessa bildas vanligen på havsbotten när allt tjockare lager av sand, lera, döda djur och växter pressas ihop och hårdnar. Till dessa hör Dessa innehåller ofta fossil, förstenade döda djur. Kalksten Fossil

Fysisk geografi Del 2: Bergarter Marmor Gnejs Bergarterna delas in i tre grupper: Omvandlade bergarter: Bildas när magmatiska eller lagrade bergarter utsätts för tryck eller stark värme. Då bildas tex. Fysisk geografi Del 2: Bergarter täljsten

Yttre krafter Yttre krafter bryter ned landskapet. De yttre krafterna är vittring, vind, vatten och is.

Yttre krafter: Vittring Vittring kan ske på flera sätt: Öknar består av mycket sand. Denna sand kommer från berg som smulats sönder. I öknar sker detta genom solsprängning. På dagen värmer solen upp berget och på natten blir det relativt kallt. Dessa temperaturskillnader gör att berget spricker till mindre bitar som senare blir sand.

Yttre krafter: Vittring Vittring kan ske på flera sätt: I Sverige är det vanligast med frostsprängning. Med detta menas att vatten som ligger i sprickor fryser när det blir kallt. Is tar mer plats än vatten och spräcker således berget.

Yttre krafter: Vittring Solsprängning och frostsprängning går under samlingsnamnet: Mekanisk vittring.

Yttre krafter: Vittring Vittring kan även vara kemisk. Det är då kolsyran i vatten som löser upp kalkstenen. Detta har bl.a. Skett på Gotland då Lummelundagrottorna bildades. Idag bidrar luftföroreningar till vittringen och då sker den även på byggnader och statyer.

Yttre krafter: Vind Vinden påverkar också landskapet. Vinden kan bara föra med sig små partiklar så det är främst vid kuster och jordbruksområden som det märks tydligt. Vind som innehåller sand påverkar också landskapet då vinden fungerar som ett sandpapper.

Yttre krafter: Vatten Det första stadiet i en flods liv. Regnvatten samlas och bildar en flod. Vattnet skär en fåra i marken och bildar en V-dal. Vattnet har hög fart nedför berget mot havet.

Yttre krafter: Vatten 2. Floddalen vidgas Efter hand breddas floden och jämnar ut landskapet. Floden rinner långsammare.

Yttre krafter: Vatten 3. En bred flodslätt byggs upp. Nu har floden nästan helt utjämnat höjdskillnaderna. Floden eroderar inte längre landskapet så kraftigt. Den slingrar fram på en bred slätt som nästan helt består av dess egna avlagringar. Ett slingrande flodlopp kallas för meanderlopp. Ibland bildas avsnörda flodslingor, s.k. kallade korvsjöar.

Yttre krafter: Vatten 4. Vid flodmynningen När en flod når havet upphör erosionen. Om det finns strömmar i havet tar havet med sig materialet som floden hade med sig ut på djupare vatten. Om det inte finns strömmar sjunker slammet sakta till botten vid flodmynningen. Där samlas till slut så stora mängder att floden måste hitta nya vägar genom slammet och det bildas till slut små öar eller bankar. Ett delta byggs upp.

Yttre kraft: Is Snögränsen ligger olika högt i olika delar av världen. Snögräns är den plats där snön aldrig smälter undan . I norra Norrland ligger den på 1000m Vid ekvatorn (Kilimanjaro) ligger den på 5000 m

Yttre kraft: Is Ju längre snön får ligga desto mer packas den, hårt packad snö bli is som till slut bildar en glaciär. Sverige har flera gånger varit helt täckt av is. Detta kan man se tecken på: Den krossade berget och bildade sten och grus. Den tunga isen tog med sig stenen och slipade berget eller repade det.

Yttre kraft: Is Den slet även loss stora stenar som den fraktade med sig, flyttblock. Den bildade V eller U-dalar på sin väg. Sand, sten och grus som blev kvar bildade vår vanligaste jordart, morän. Sten, grus och sand samlades i ”korvar”, rullstensåsar. Isen pressade ner jorden som än idag reser sig, landhöjningen.

Jorden – en biografi: Isen Yttre kraft: Is Jorden – en biografi: Isen

Geologiskt kretslopp Yttre krafter bryter ned: is, vind, floder, sol- och frostsprängning. Formas till berg genom inre krafter: vulkanism,jordbävning. Materialet packas i sediment och pressas till bergarter

Intressanta länkar Once and future earth En film om jordens historia och framtid. Sea level rise En film som visar vad som händer när vattennivån på jorden stiger. Naturhistoriska riksmuseet Fakta om geologi.

Källförteckning Michael Ritter: Wisconsin University Naturhistoriska Riksmuseet SOL 3000: Geografi år 7