Bibliotek som samhällskraft Borlänge 3 maj 2018 Ändamål 2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Smedjebacken Säter

Detta tänkte jag prata om SKL och uppdraget Demografiska utmaningar; hur påverkar det biblioteken? Utlånen går ner, men inte besöken Bibliotekens roll för att fler ska bli digitalt delaktiga Mer för fler – så jobbar bibliotek (tillsammans med kulturskola) för att nå och angå fler

Vad är SKL? En arbetsgivar- och intresseorganisation Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service Värnar lokalt och regionalt självstyre Politiskt styrd organisation 290 kommuner och 20 landsting/regioner Självstyret: ingen onödig lagstiftning, tydligt ansvar via bibliotekslagen

SKL:s uppdrag Intresse-bevakning Verksam-hets-utveckling Service och rådgivning Verksam-hets-utveckling Intresse-bevakning Intressebevakning: sitta i utredningar antingen som experter eller i referensgrupper (Nationell biblioteksstrategi), föra dialog med myndigheter och departement (t.ex. Myndigheten för kulturanalys, Kungliga biblioteket och Kulturrådet), skriva yttrande över utredningar Verksamhetsutveckling: konferenser, seminarier (webbfrukoster t.ex.), Mer för fler, rapporter och undersökningar (digital delaktighet på bibliotek) Service och rådgivning: GDPR-info, nätverk för förvaltningschefer

Stad och land – Sveriges demografiska utveckling Stor befolkningsökning väntas Andelen äldre ökar Andelen utrikesfödda ökar Fler bor i storstäder, men det ser väldigt olika ut i olika delar av landet Demografin påverkar de ekonomiska förutsättningarna Utifrån de prognoser som finns har vi identifierat fem viktiga punkter som man behöver förhålla sig till: Befolkningen ökar i stort En anledning är att andelen äldre ökar En annan anledning är att fler invandrar till Sverige Fler bor i storstäderna/urbaniseringen Allt detta får förstås ekonomiska konsekvenser för kommunerna Vilken roll kan biblioteken spela i denna utveckling?

Andelen äldre ökar Andelen 80 + ökar mest, men hela åldersspannet ökar. Beskriva diagrammet I Sverige beräknas antalet 65+ öka med nästan halv miljon till 2030 (25%). Andelen i yrkesverksam ålder minskar. Försörjningskvoten (befolkningen i förhållande till antalet personer 20-65 år), ALT 20-74 Hur ska man se till att de äldre håller sig friska? Förebyggande folkhälsoarbete. Vad kan biblioteken bidra med? Meningsfull fritid (läsa tidningen, träffa andra, engagemang i civilsamhället) Anpassade medier

Invandring efter de vanligaste födelseländerna 2017 Vad bidrar biblioteken med? Språkcaféer Läxläsning Internet Medier på olika språk Vilka behov kommer man ha nu och framöver? Medarbetare som pratar flera olika språk Ett relevant bestånd av medier

Sverige idag Dalarna i mörkblått Sverige är ett avlångt land…. Kommuner behöver ha möjlighet att ”Göra olika för att det ska bli lika” (Catrin Hulmarker, kommunstyrelsens ordförande i Hjo och även vice ordförande i SKL:s kultur- och fritidsberedning) Hur tillgodoser man en god biblioteksverksamhet? Mobila verksamheter Samverkan Digitalisering? ”Bibblan svarar” t.ex.

Demografin påverkar de ekonomiska förutsättningarna Befolkningen 20-64 som ger skatteintäkter, demografiska behov, vad skatteintäkterna ska finansiera. Den förändrade demografin påverkar de också ekonomiska förutsättningarna för kommunerna. De kommande 20 åren ser mycket besvärligare ut än de senaste 20 åren. Lägre utveckling av antalet invånare i arbetsför ålder jämfört med demografiska krav. Stora demografiska förändringar leder till en kraftigt ökad efterfrågan på välfärdstjänster. På grund av den demografiska utvecklingen väntas kostnaderna öka snabbare än vad skatteunderlaget gör. De krav som riktas mot sektorn växer väsentligt snabbare än sysselsättningen. Det blir en prövning att enbart behålla den kommunala verksamheten på samma nivå utan större skattehöjningar. Det innebär att skattefinansierad verksamhet som biblioteken – mer effektivt och dra nytta av utvecklingen digitalt och på andra områden. Försörjningskvoten = hela befolkningen / befolkningen 20-64 år

Utlånen går ner Antal utlån av fysiska böcker sjunker. E-boksutlåningen ökar däremot, men inte i samma utsträckning och kompenserar inte för nedgången. Trots nedgången av utlån ligger biblioteksbesöken kvar på samma nivå: 65 miljoner fysiska besök (2016). Det visar att biblioteken delvis har en annan roll i dag.

Aktiva låntagare i Dalarna

Vad gör man på biblioteket? Bibliotek fungerar som en mötesplats. I dag är folkbiblioteket ett offentligt rum som bli extra viktigt när trångboddheten ökar. Här träffar man människor, sitter och pluggar, läser tidningar, lånar datorer och internet gratis. Eller deltar i något arrangemang. Det genomförs 390 aktiviteter varje dag, året runt på landets folkbibliotek. Till dessa kommer alla de aktiviteter som andra aktörer, till exempel lokala föreningar och studieförbund genomför i bibliotekens lokaler och som inte ingår i den offentliga statistiken. En av alla de aktiviteter som biblioteken själva erbjuder är språkkaféer som framför allt hjälper nyanlända att snabbare lära sig svenska. Andra exempel på aktiviteter är allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning och kurser i att öka invånares IT-kompetens. Vi kan inte se att biblioteken drar ner på biblioteken

Kommunala kostnader för kultur i Dalarna

80 % av folkbiblioteken erbjuder aktiviteter för att öka invånarnas digitala kompetens 80 % av de som har svarat på enkäten. Man måste förstås ta hänsyn till att svarsfrekvensen är 91 % och att man kanske får anta att de som inte svarat inte heller erbjuder några aktiviteter på det här området. Biblioteken hjälper till med digitala frågor varje dag: ”Biblioteket erbjuder alltid hjälp med olika digitala frågor. Ett par gånger om året försöker vi vara med och delta i satsningar som görs över hela landet och då oftast i samarbete med andra aktörer.” ”Bibliotekspersonalen får kontinuerligt frågor från låntagare som önskar hjälp med digitala medier så de utför många oplanerade insatser.” ”Många frågor om digitala tjänster handhar vi inom ramen för individuell handledning, dvs bokade tider med enskilda.” ”Förutom individuell handledning som erbjuds genom att boka en tid, ges mycket hjälp under öppettid med i stort sätt allt som här frågats efter. Men vi har kommit fram till att det inte fungerar att ge separata kurser utan fungerar bäst att visa när frågorna dyker upp. Vi erbjuder 13 publika datorer, som ständigt är bokade och där de som inte har tillgång till egen dator ges möjlighet att använda digitala tjänster.” 7 av 10 kommuner uppger att de samverkar med andra. Folkbildningen är den viktigaste samarbetsparten

Mer för fler Kulturverksamheterna når många, men långt ifrån alla. ”Mer för fler” är ett stöd för utveckling en möjlighet till gemensamt lärande – tillsammans med era användare, andra verksamheter och andra kommuner Bibliotek och kulturskolor utgör de mest omfattande kommunala verksamheterna inom kulturområdet. Det gör att de spelar en mycket central roll i att säkerställa våra barn, ungas, vuxnas tillgång och möjlighet till kulturutövande. Verksamheterna en stark ställning och ses som värdefulla aktörer i skapandet av en meningsfull, bildande, social och inkluderande tillvaro för våra invånare. Men, kulturverksamheterna når många, men långt ifrån alla. Vad som hindrar människor att ta del av verksamheterna varierar från kommun till kommun, men vissa grupper är tydligare än andra underrepresenterade i verksamheterna. Hur når vi fler och de som inte deltar? Hur skulle ett breddat utbud se ut? Hur kan en framtida uppsökande eller digitala lösningar se ut? Har vi rätt kompetens för framtida förväntningar? Hur kan mål och policyarbetet utvecklas? Det övergripande målet med Mer för fler är därför att fler ska ta del av (och kunna påverka) biblioteks- och kulturskoleverksamheterna. Relevans! I mer för fler är en av de viktigaste ingredienser att utveckla för dem vi finns till för. Metoderna och arbetssättet utgår ifrån det vi kallar användardriven innovation eller tjänstedesign. 32 kommuner som deltar, små och stora, från norr till söder (dock inga från Dalarna)

Innovationsguidens 6 steg mot förnyelse SKL:s innovationsguide är ett metodstöd som hjälper kommuner, landsting och regioner att på egen hand arbeta med användardriven innovation och tjänsteutveckling i den egna verksamheten. Innovationsguiden riktar in sig på hur man faktiskt går till väga. Innovationsguidens process är uppbyggd utifrån ett välbeprövat användardrivet arbets-och förhållningssätt – tjänstedesign. Tjänstedesign tar sin utgångspunkt i användarens behov och upplevelse, oavsett om man utvecklar varor, tjänster, processer, budskap eller miljöer. En av hörnstenarna är också att man testar och samskapar lösningar tillsammans med användare och de som ska utföra tjänsterna. Genom att se på utmaningen ur användarens perspektiv, fråga och involvera användaren i utvecklingsarbetet, kan vi säkerställa att vi arbetar med rätt saker för dem som behöver det. Det resulterar i att våra tjänster verkligen skapar värde och används och vi kan sluta göra saker som inte efterfrågas eller uppskattas. Innovationsguidens modell är uppdelad i sex steg som metodiskt tar utvecklingsprojektet från utmaning till förverkligande. Första steget går ut på att förstå och ringa in er utmaning. Därefter undersöker ni era användares behov och hur er tjänst påverkar deras liv, för att sedan analysera och välja ut de viktigaste insikterna. Utifrån dessa insikter tar ni fram idéer som ni sedan testar tillsammans med användaren för att på bästa sätt kunna förverkliga lösningen i er verksamhet.

Kontakt SKL:s hemsida Maria Jacobsson maria.jacobsson@skl.se