Sekundär frakturprevention i Värmland - koordinatorbaserad osteoporosfrakturkedja Bengt Hanson, Tarja Myllykoski, Suzanna Werling, Jan Samudovsky, Inger Bergkvist , Caisa Hedlund 2017-10-19

Vad är en osteoporosfrakturkedja? Osteoporosfraktur=fragilitetsfraktur= lågenergifraktur En vårdkedja för att systematiskt riskvärdera, utreda och behandla patienter med osteoporosfraktur (Prioritet 3 enligt nationella riktlinjer år 2014)

Effekter av osteoporosfrakturkedja Andelen som genomgår bentäthetsmätningar ökar Fler läkemedelsbehandlingar påbörjas Risken för ny fraktur minskar Mortaliteten efter större frakturer minskar

Styrande dokument för osteoporosfrakturkedja Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar år 2012, uppdatering år 2014 Vårdprogram ”Osteoporos, misstänkt eller manifest, och primär och sekundär frakturprevention” Vårdprogram ”Handledsfrakturer-rehabilitering och frakturförebyggande insatser” Vårdrutin ”Sekundär frakturprevention i Värmland-koordinatorbaserad osteoporosfrakturkedja” Vårdrutin ”Fallriskbedömning med fysiska test”

Vad är osteoporos? Tillstånd som ger skörare och svagare skelett Minskad kalkhalt (mineralisering) i skelettet Försämrad mikroarkitektur, ex färre och tunnare trabekler Ökad risk för fraktur En tyst sjukdom som inte ger symtom förrän en fraktur uppstår! Diagnostiseras med DXA (dual X-ray absorbtiometry)

Var tredje svensk kvinna > 70 år Var sjätte svensk man > 70 år Osteoporos är vanligt! Var tredje svensk kvinna > 70 år Var sjätte svensk man > 70 år Varannan svensk kvinna får en osteoporosfraktur Var fjärde svensk man får en osteoporosfraktur

Osteoporosfrakturernas big five Handledsfraktur (distala radius) Överarmsfraktur (proximala humerus) Bäckenfraktur Kotkompression Höftfraktur

När en person har drabbats av en osteoporosrelaterad fraktur är det viktigt att hälso-och sjukvården sätter in åtgärder för att förebygga nya fall och frakturer Utredning: Fallrisk, frakturrisk (FRAX), bentäthet (DXA), balans- och muskelfunktion Behandling: Individanpassade fallpreventiva åtgärder vid fallrisk Erbjuda handledd fysisk träning vid osteopeni och osteoporos Benspecifik läkemedelsbehandling vid hög frakturrisk

Nuvarande arbetsgrupp för osteoporosfrakturkedjan Andreas Otto (ST-läkare ortopedi) Suzanna Werling (sjuksköterska, osteoporosfrakturkoordinator) Tarja Myllykoski (sjuksköterska, osteoporosfrakturkoordinator) Jan Samudovsky (endokrinolog ) Leif Bryntesson (avdelningschef Endokrin- och diabetescentrum) Bengt Hanson (chefläkare Allmänmedicin) Karin Svantesson Persson (allmänläkare) Inger Bergqvist (sjukgymnast) Caisa Hedlund (utvecklingsledare patientsäkerhetsenheten)

Osteoporosfrakturkedjans målgrupp 50 år eller äldre Typisk osteoporosfraktur Belastar sitt skelett i uppegående i någon mån

Osteoporosfrakturkedjan Osteoporosfrakturkoordinator, ortopediska kliniken CSK Identifierar, kontaktar och basutreder alla värmländska patienter ≥50 år med en typisk osteoporosfraktur Pat <80 år handled/överarm/blygdben + FRAX ≥ 15 % Alla höft/kota <80 år oavsett FRAX för DXA-utgångsvärde Ny osteoporosfraktur under pågående benspecifik läkemedelsbehandling Alla patienter som bedöms ha förhöjd fallrisk Remiss Pat ≥80 år Pat som ej vill genomgå DXA Endokrin- och diabetescentrum (EDC) – bentäthetsutredning Endokrinolog utfärdar behandlingsrekommendation Standardremiss Generell behandlingsrekommendation Remiss Remiss Individuell behandlingsrekommendation Fysioterapeut – fallförebyggande åtgärder Vårdcentral, kommun eller privat Allmänläkare Benspecifik läkemedelsbehandling

Proximal humerusfraktur Frakturkarriär Exempel på en typisk frakturkarriär Distal radiusfraktur 60 år Proximal humerusfraktur 70 år Kotkompression 75 år Höftfraktur 83 år

Fysioterapeutens roll i frakturkedjan Rehabilitering efter fraktur och sekundärpreventiva åtgärder för att förhindra nya fall och frakturer

Identifiera fallrisk och fallrädsla Ställ frågor om fallhändelsen och om eventuella tidigare fall Är patienten rädd för att ramla

Fysisk profil Gångförmåga (30 m med vändning) Balansförmåga (enben, tandemstå) Benstyrka (Timed stands test) Patientens tilltro till sin balansförmåga (ABC-skalan)

Individanpassade fallpreventiva åtgärder Hemträningsprogram som är individanpassat Erbjuder träningsperiod med individanpassat program Testas före och efter träningsperiod Andra fallpreventiva åtgärder

Individanpassad träning Följ rekommendationer och beakta kontraindikationer/risker i FYSS 2017 Träningsmängd och träningsintensitet ska anpassas individuellt och ske i stabila utgångsställningar Balansträning- utmanande men säker Styrketräning- hög belastning, få repetitioner Viktbärande aerob fysisk aktivitet Avvakta fysisk träning tills frakturen har läkt Framåtböjning och vridning av rygg ska undvikas vid kotkompressioner Äldre kvinnor med manifest osteoporos undvik löpning och hopp

Osteoporosskola

Osteoporosskolans innehåll Individuellt besök. Tester

Lästips

På gång inom fallprevention… Vårdprogram i landstinget för fallprevention (klart december 2017) Uppdaterad riktlinje för fall- och fallskadeprevention i länets kommuner Nationell kampanj för att minska fallolyckor http://www.socialstyrelsen.se/balanseramera/kampanjmaterial2017 Nationell webbaserad utbildning i syfte att förebygga fallolyckor (Socialstyrelsen klar december 2017) http://www.socialstyrelsen.se/balanseramera/stodochutbildning

Tack för oss! Bengt Hanson bengt.hanson@liv.se Tarja Myllykoski tarja.myllykoski@liv.se Suzanna Werling suzanna.werling@liv.se Jan Samudovsky jan.samudovsky@liv.se Inger Bergkvist inger.bergkvist@liv.se Caisa Hedlund caisa.hedlund@liv.se