Nationella minoriteter och urfolket samer Strategier, fakta och inköpsvägar Regionbibliotek Norrbotten 2018

Förvaltningskommuner Finska: Borlänge, Borås, Botkyrka, Degerfors, Enköping, Eskilstuna Fagersta, Finspång, Gislaved, Gällivare, Gävle, Göteborg, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Hofors, Huddinge, Håbo, Hällefors, Järfälla, Kalix, Karlskoga, Kiruna, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luleå, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Norrtälje, Nykvarn, Oxelösund, Pajala, Sandviken, Sigtuna, Skellefteå, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Sundsvall, Surahammar, Söderhamn, Södertälje, Tierp, Trelleborg, Trollhättan. Trosa, Uddevalla, Umeå, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Örebro, Örnsköldsvik, Österåker Östhammar, Övertorneå. Samiska språk: Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Krokom, Luleå, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Sundsvall, Umeå, Vilhelmina, Åre, Åsele, Älvdalen, Östersund. Meänkieli: Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Pajala, Övertorneå, Luleå. I förvaltningsområdena för finska, de olika samiska språken och meänkieli ingår också landstingen i Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppland, Västerbotten, Västmanland, Västernorrland, Örebro, Östergötland och Västra Götalandsregionen.

Förvaltningskommunernas uppdrag Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska särskilt främjas. Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. I Grundskyddet ingår exempelvis: Källa: minoritet.se

Samiska Förvaltningskommuner Kiruna Gällivare Jokkmokk Arjeplog Arvidsjaur Luleå Karta: www.pantzare-information.se

Finska Förvaltningskommuner Kiruna Gällivare Pajala Övertorneå Haparanda Kalix Luleå Karta: www.pantzare-information.se

Meänkieli Förvaltningskommuner Kiruna Gällivare Pajala Övertorneå Haparanda Kalix Luleå Karta: www.pantzare-information.se

Det samiska folket Om man kopplar ihop gamla renlängder och Sametingets röstlängd till SCB:s tregenerationsregister och lägger till barn, föräldrar och syskon (om de är i livet) så får man fram nästan 50 000 personer. Men vilka som själva identifierar sig som samer vet vi inte. Det här är en vanlig uppskattning över antalet samer: •  20 000-40 000 i Sverige. •  50 000-65 000 i Norge. •  ca 8 000 i Finland. •  ca 2 000 i Ryssland. Källa: samer.se

De samiska språken sydsamiska (1) Sydsamiska språk umesamiska (2) pitesamiska (3) Centralsamiska språk lulesamiska (4) nordsamiska (5) skoltsamiska (6) Östsamiska språk enaresamiska (7) kildinsamiska (8) tersamiska (9) Karta från Wikipedia Karta: wikipedia

Hur många kan tala de samiska språken? Andelen samisktalande i folkgruppen beräknas vara 40-45 %.  De samer som kan samiska är minst tvåspråkiga. Samiska har under 1900-talet varit ett marginaliserat språk i alla nordiska länder samt Ryssland. Från nationalstaternas sida har man bedrivit en hård försvensknings-/ förnorskningsprocess osv. Det saknas tillförlitlig statistik på hur många som talar de samiska språken.  Detta är en uppskattning: Ca 17 000 talar nordsamiska, varav ca 6000 bor i Sverige och övriga i Norge och Finland. Ca 800 personer talar lulesamiska i Sverige och Norge. Ca 700 personer talar sydsamiska i Sverige och Norge. Ca 500 personer hör till den skoltsamiska språkgruppen, de flesta bor i Finland. Ca 500 personer hör till den enaresamiska språkgruppen, alla i Finland. Källa: samer.se

De samiska språkens spridning i Norrbotten Nordsamiska – Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Kiruna Sydsamiska – Arjeplog, Jokkmokk Lulesamiska – Arjeplog, Jokkmokk, Luleå Pitesamiska – Arjeplog Umesamiska – Arvidsjaur

Samiska Webbresurser Samernas bibliotek Samer.se information om urfolket samer Davvi álbmogiid guovddáš / Senter for nordlige folk Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrums Haugenbok.no – nätbokhandel med samisk litteratur Saemien sijte  – sørsamisk museum och kultursentrum Ájtte – nätbutik med samiska böcker m.m. Samisk bibliotektjeneste – Samlingssidan för samisk litteratur Resurscentrum för litteratur Språk och folkminnen Pitesamiskt senter – osäkert om verksamheten är igång längre. Bágo – Cálliid Searvi / Skribent och författarförening Sameskolstyrelsen Álgguogåhtie – umesamer i samverkan Árran – Lulesamiskt center Tromsö arktiska universitetsmuseum Webbresurser

Samiska Förlag SolumForlag Ájtte ČálliidLágadus Dat OS Davvi Girji o.s Forlaget Báhko – osäker på om den är aktiv Gaaltjie Iđut folag Skániid girjie Vuelie forlag Ravda Lágádus OS Vaartoe, Umeå Universitet Senter for samiske studier, Universitetet i Tromsö Förlag

Finska Finskan är modersmål för ungefär fem miljoner människor i världen. 200 000- 250 000 sverigefinnar kan finska i Sverige i dag. Finskan har använts i Sverige så länge som Sverige funnits. Fram till 1990-talet fanns det relativt gott om kommuner som erbjöd tvåspråkig skolundervisning på finska och svenska. Men i början av 1990-talet förändrades situationen och under de senaste 20 åren har försämringen fortsatt. Den finska kulturen har en stark ställning i Sverige. De många lokala finska föreningarna har en stor betydelse för att hålla kulturtraditionerna levande. Källa: minoritet.se

Finska Webbresurser Förlag Finlandsinstitutets bibliotek Adlibris.fi Bokhandeln i Torneå BTJ webbshop Språk och folkminnen Resurscentrum för litteratur Luleå Finska Förening RSKL, Sverigefinska riksförbundet Bokus.se/adlibris.se sök på språk: finska Sök i Libris för att få en överblick av utgivning Vivlio.se – böcker med parallelltexter finska/svenska Atena Gummerus Otava Schildts & Söderströms WSOY

Meänkieli År 2000 får Meänkieli status som ett eget språk i Sverige och det gamla namnet Tornedalsfinska slutades att användas. I dag finns det ca 60 000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis. Det finns minst tre olika varieteter av meänkieli i Sverige: Tornedalsvarieteten i Pajala, Övertorneå och Haparanda Gällivarevarieteten i Gällivare Lannankieli i Kiruna, Kurravaara och Jukkasjärvi Den största koncentrationen av meänkieli-talande finns i Tornedalen och Malmfälten. Men på grund av en stor utflyttning från Tornedalen under 1950-talet finns det också större grupper som har en koppling till språket i till exempel Stockholm, Umeå, Boden och Luleå. Källa: minoritet.se

Meänkieli Webbresurser Förlag Norrbottenslitteratur.se STR-T Svenska Tornedalingars Riksförbund Resurscentrum för litteratur Libris.kb.se Bibblo.se UR elektroniska resurser Språk och folkminnen Förstudie”Då var jag som en fånge” av Curt Persson Barents Publisher MeänkielenForlaaki Kaamos Läromedel Meänkieli Lumio Tornedalica Meänmaa – Tidskrift på Meänkieli

Romani Romani chib, betyder det romska språket. Romani har genom seklerna delats upp i många dialekter, vilket bland annat avspeglar olika romska gruppers omfattande kontakter med skilda folk och språk under en historia av 1 000 års migration och bosättning i olika länder. Sverige består det av olika varieteter: exempelvis kale, lovari, gurbeti, svensk romani (resanderomani), kaldaras, arli, romungri. Uppskattningsvis uppgår antalet romer i Sverige till cirka 50 000. Romers levnadsvillkor i dag är ofta sämre än för befolkningen i övrigt. Diskriminering och utanförskap är fortfarande en verklighet för många romer. Källa: minoritet.se

Romani Webbresurser Förlag Reisendekartet.no Olika förlag Minoritet.se UR elektroniska resurser Språk och folkminnen RKRS, Romani Kvinnans Rätt i Samhället, Luleå Romska Ungdomsförbundet Delegationen för romska frågor Skolverket, stödpaket för information om romer Olika förlag É Romani Glinda Skolverket

Jiddisch Det finns cirka 20.000-25.000 judar i Sverige och 4.000 av dem kan prata jiddisch. Ytterligare fler kan förstå språket men talar det inte. I dag talas jiddisch av fyra miljoner människor och i städer som New York, Jerusalem, Antwerpen och Montreal är jiddisch ett vardagsspråk. Det finns fyra dialekter: Litvish-jiddisch, som är en nordöstlig gren med rötter i Litauen och Vitryssland. Ukrainsk-jiddisch som är en sydöstlig gren med rötter i Ukraina och Rumänien. Polish-jiddisch är den polska varianten som härstammar från Polen, Galicien och Ungern. Väst-jiddisch talades förr i de tysktalande delarna av Europa men dialekten finns nästan inte kvar längre. Källa: minoritet.se

Jiddisch Webbresurser Judiska biblioteket, http://jfst.se/biblioteket/ Minoritet.se UR Skola Språk och Folkminnen Judiska församlingen i Stockholm, http://jfst.se/ Skolverket Sveriges Jiddischförbund Yiddish Book Center Digital Yiddish Library Bokus.se Adlibris.se Cyco Yiddish bookstore Amazon

Katalogisering, språkkoder och sökhjälp Länk till lista på sökkoder i Libris Lista språkkoder i Libris Sökexempel för Libris: spr:9mk Då får man en komplett lista av material på meänkieli smi, samiskt språk (ska används restriktivt) sme, nordsamiska smj, lulesamiska sma, sydsamiska (inkl. umesamiskan) smn, enaresamiska sms, skoltsamiska pitesamiska? läggs in som smi fin, för finska 9mk, för meänkieli rom – för romani yid – för jiddisch

Källa: Förstudie om nationella minoriteter & bibliotek [2014] Bibliotekets roll Informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna och deras roll i majoritetssamhället. Tillhandahålla medier, kultur & programverksamhet på minoritetsspråken i samråd med de som identifierar sig som någon/några nationella minoriteter/urfolk. Bidra till revitalisering av språken & kulturerna framförallt för barn och unga. Källa: Förstudie om nationella minoriteter & bibliotek [2014]

Källa: Förstudie om nationella minoriteter & bibliotek [2014] Biblioteket har eget bestånd på något av minoritetsspråken Biblioteket har eget bestånd på några av minoritetsspråken och köper/fjärrlånar de andra vid efterfrågan. Sporadiska skyltningar och sporadisk programverksamhet. Biblioteket har kännedom om föreningar, religiösa samfund, kommunal verksamhet och aktörer om och för de nationella minoriteterna i kommunen. Kontinuerligt arbete med digitala och fysiska medier. Viss verksamhet organiseras och planeras tillsammans med de nationella minoriteterna. Viss information om biblioteket finns på minoritetsspråk. De nationella minoriteterna finns med i bibliotekens styr-dokument; biblioteks-plan, verksamhets-plan och medieplan. Biblioteket ingår i samrådsgrupper/forum för de nationella minoriteterna som gemen-samt genomför, finansierar och marknadsför program, aktiviteter och mediearbete utifrån respektive specialist-kompetens. Information om biblioteket finns på de minoritetsspråk som är repre-senterade i kommunen. Kommunövergripande plan finns med uppdrag och mål för verksam-heten som grundar sig på biblioteks-lagen, minoritets-politik, FN:s mänskliga rättigheter, barnkonventionen och Unescos biblioteks-manifest med mera. Taxonomi Källa: Förstudie om nationella minoriteter & bibliotek [2014]

Strategi Skriv ner en plan med hjälp av taxonomin Utse ansvarig person ur personalen Formulera målgrupp Gör en checklista för inköpsvägar Fördela bevakningen/ Inköp Bygg upp ett kontaktnät med föreningar och nyckelpersoner I samråd med fokusgrupper arbeta med programverksamhet

Metod När språken saknar litterär tradition Nätverka Bjuda in Nyckel- personer Samarbeta Ringa temadagar boksamtal berättarträffar teater historia matlagning kulturträffar utställningar

Författare tema minoriteter och urfolket samer från Norrbotten Alakoski, Susanna Axelsson, Majgull Caldaras, Hans Jalava, Antti Johansson, Kerstin Kieri, Gunnar Kieri, Katarina Laestadius, Ann-Helén Mörtlund, Mona Niemi, Mikael Pettersson, Lars Pohjanen, Bengt Taikon, Katarina Zern, Leif Wennström, Annica Östergren, Petra Novák-Rosengren och Santesson Med flera… Litteraturresurscentrum.se Norrbottensförfattare Författarcentrum Norr

Artiklar och läsning Biblioteken och de nationella minoriteterna – hur svenska folkbibliotek arbetar för romer, judar, tornedalingar, samer och sverigefinnar. [2010] Länk >>> Förstudie om nationella minoriteter & bibliotek [2014] Region Stockholm Länk >>> Ett försvinnande inhemskt språk: en studie av de svenska folkbibliotekens roll för att revitalisera det sydsamiska språket [2009] Länk >>> Mer än Katitzi och klezmer? : en kvalitativ undersökning av biblioteksverksamhet riktad mot romer och judar [2009] Länk >>> De nationella minoriteterna och folkbiblioteken. Folkbibliotekens hantering av nationella minoritetsfrågor i ljuset av Sveriges officiella minoritetspolitik [2004] Länk >>> Finns finska på biblioteken? Folkbibliotekens verksamhet för finsktalande i Sverige.[2004] Länk >>> ”Då var jag som en fånge.” Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet av fil. Dr. Curt Persson Länk >>>

Föreningar/webbsidor Kontakta gärna: Institutet för språk och minne Modersmålsbiblioteket Mölndal Kulturrådet och nationella minoriteter Minoritet.se fakta om nationella minoriteter Organisationer av och för invandrare en tjänst från Immigrant-institutet JaMis Jämställda Minoriteter i Sverige Lexin, lexikon på 15 minoritetsspråk på nätet Sofia Mörtlund, Samordnare för nationella minoriteter och urfolk Region Norrbotten Telefon: 0920-28 40 07 Mobil: 072-243 24 25  sofia.mortlund@norrbotten.s e

Kontakt Erica Forsgren E-post: erica.forsgren@norrbotten.se Tipsa gärna om felande länkar eller nya webbsidor! Vid några ställen har det inte fungerat att klicka på länkarna, jag har då lagt in hela adressen synlig så man kan kopiera sökvägen och klistra in i en webbläsare.