Inkluderande rehabilitering Slutkonferens 2018-09-26

Agenda Utvärderingen – teori, utgångspunkter och genomförande Projektets målgrupp Vilka resultat har uppnåtts? Slutsatser och analys Diskussion och blick framåt

Utvärderingens utgångspunkter

Utvärderingsteori och metodik teoribaserad lärande utvärdering löpande utvärdering med fokus på långsiktiga effekter fokus på gemensam kunskapsbildning och lärande mellan utvärderare och projektets intressenter kring uppnådda resultat och effekter arbete med de horisontella principerna som är utvecklingsprocess där lärande är en viktig del av strategin variation av metoder har använts för att fånga effekter och orsakssamband Det innebär ett samspel mellan utvärderare och olika intressenter i projektet (finansiärer, projektägare, projektledare, representanter för personal och brukare etc.) i planering, genomförande och avrapportering/spridning av utvärderingsresultat, dvs. från ”ax till limpa” Det konstateras att en variation av metoder krävs för att fånga effekter och orsakssamband, bl.a. jämförelser med ett bredare material, bedömningar av insatta personer, ingående fallstudier m.m. Tanken på att använda kontra-faktiska studier med traditionell experimentell design och kontrollgrupper diskuteras i dessa texter, men dessa metoder konstateras vara problematisk och de rigorösa kraven svåra att uppfylla.

Övergripande Programteori Aktiviteter Resultat på längre sikt inom ramen för projekttiden Samhälls- effekter Jämställd fördelning av insatser för att stötta och stärka deltagare Fler personer oavsett kön, etnicitet, funktionsnivå och ålder får arbete, börjar studera eller gör en förflyttning mot arbete Samordningsförbundens kapacitet att arbeta med denna målgrupp förbättras och myndigheter och beslutsfattare använder i ökad utsträckning samordningsförbundens struktur i syfte att effektivisera insatser kring målgruppen Samhällets stöd är mer tillgängligt för kvinnor och män som är i behov av detta Insatser för att stärka samordningsförbundens roll och att göra rehabilitering tillgänglig för fler De medverkande samordningsförbunden har utvecklat arbetssätt som fångar upp och stödjer målgruppen som har behov av samordnad rehabilitering Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden kan säkra sin egen försörjning I utvärderingen har ingått att arbeta fram en förändringsteori som bygger på projektets egen syn på hur förändring ska åstadkommas. Den interaktiva uppläggningen har innefattat ett dialogbaserat arbete med projekt runt en lärcirkel (ska vi lägga in den som bilaga eller figur). Syftet med att använda denna tankefigur var att ge ett stöd till projekten för reflektion och lärande så att förändringar kunde göras löpande för att uppnå mål och resultat. Insatser för systematisk identifiering av brister i samverkan för att synliggöra behov av samverkan Större möjligheter för strategisk påverkan i frågor som rör vikten av samverkan kring kvinnor och män i behov av samordnat stöd Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden kan säkra sin delaktighet på arbetsmarknaden

Metoder Aktivitet Syfte Genomgång av dokumentation Se på syften, planer, utveckling, resultat Stöd till delprojekten med lärspiralen Lärande och utveckling i projekten Intervjuer med projektledare, styrgrupp m fl Studera ledning, styrning, utveckling, resultat Datainsamling från delprojekt - deltagare t.ex. genom fokus-grupper på plats och analys av t.ex. SUS, SCB och kontextuell data Ger indikationer på hur deltagarna uppfattar hur insatserna fungerar och hur de själva påverkas. Koppla framgångsfaktorer till metodutveckling. Fallstudier Se hur de olika delprojekten utvecklats och utfall Fördjupningsstudie Älv och Kust Ökad kunskap om s.k. ”rundgångsärenden” - samverkansprocesser Studera redovisning av Lex Heller Ökad kunskap om metoden och om strategisk påverkan Lärseminarier och återkoppling till delprojekten   Lärande och utveckling Analysmöten med projektgrupp Ger möjlighet för ständiga förbättringar Deltagande på styrgruppsmöten Ger styrgruppen underlag för styrning Lärkonferenser Ger möjlighet att sprida erfarenhet och för ständiga förbättringar

Projektets målgrupp och aktiviteter

Aktiviteter Deltagarfokus Utredning/behandling/bistånd Hälsofrämjande insatser Arbetsrehabiliterande insatser Arbetsfrämjande insatser Deltidsarbete/deltidsstudier Deltagarfokus: Bedömningssamtal, Introduktionssamtal, Kartläggning, Hembesök, Koordinatorsstöd, Stöd- och motivationssamtal, Teamsamverkan, Flerpartsmöte Planerings- och avstämningsmöte Utredning/Behandling/bistånd: Boendestöd, Medicinsk rehabilitering, Samtalsterapi/samtal med psykolog (HSL), Öppen verksamhet, Akupunktur Hälsofrämjande insatser: Avslappningsövningar, Affektskola, Social träning, Fysisk aktivitet (ridning, gym, promenader m.m.), Dramapedagogiska insatser, Gruppaktiviteter Hälsorådgivning/hälsoprofilbedömning Arbetsträning/arbetsprövning (träning plus praktik, Arbetsterapi, Aktivitetsbalans ReDo, Kurser/studier (studier plus arbetsträning), Föreläsningar Studiebesök (AME m.m.) Coachning Vägledning/coachning Vägledning Jobbsökaraktivitet Praktik Arbetsgivarfokus Arbetsplatsbesök/studiebesök praktikplats Lärlingsplats Matchning

Drygt 550 personer har deltagit i projekten, 67 procent har avslutat

Mellan 200 och 250 har deltagit samtidigt. 60 procent var kvinnor.

Deltagandet, könssammansättningen och resultaten skiljer sig åt beroende på projektens inriktning

Majoriteten av deltagarna är över 24 år

Drygt 30 procent har enbart grundskoleutbildning, vilket är dubbelt så mycket som normalbefolkningen

Över hälften har sjukpenning och en tredjedel försörjningsstöd

Majoriteten har ersättning från Försäkringskassan eller kommunerna

Nästan hälften har haft offentlig försörjning 3 år eller mer

Arbetsmarknadsläget i Göteborg 2015-18

Arbetsmarknadsläget i samordningsförbundens arbetsmarknadsområden 2015-18

Arbetssökande med funktionsnedsättning (enligt AFs definition)

Sammanfattning Stort antal deltagare Många är äldre Utbildningsnivån är lägre än normalbefolkningen 90 procent har offentlig försörjning, mest sjukpenning och försörjningsstöd Nära hälften har haft offentlig försörjning 3 år eller mer Projektdeltagarna tillhör dem som står allra längst från arbetsmarknaden

Vilka resultat har uppnåtts?

Av de som slutar går 20 procent vidare till arbete eller studier Större andel män än kvinnor går vidare till arbete eller studier

Av de som går vidare till arbete arbetar hälften heltid

Av de som går vidare till arbete får 60 procent fast anställning

De som fortsätter att vara sjuka har en betydligt sämre utbildningsbakgrund

De som gick vidare till arbete/studier fick ursprungligen ersättning från många olika håll

De som gick vidare till arbete/studier hade ursprungligen kortare tid med offentlig försörjning

Sammanfattning 20 procent gick vidare till arbete och studier Hälften av dem som går vidare till arbete arbetar heltid 60 procent av dem som går vidare till arbete får fast anställning De som gick vidare till arbete/studier hade bättre skolbakgrund, de som är sjuka betydligt sämre skolbakgrund De som gick vidare till arbete/studier fick ursprungligen ersättning från många olika håll De som gick vidare till arbete/studier hade ursprungligen kortare tid med offentlig försörjning

Resultat på projektnivå Tillgänglighet, Jämställdhet och Icke-diskriminering De här frågorna har varit viktiga i alla projekt. De har varit prioriterade, givits uppmärksamhet, fått resurser och setts som strategiska för att uppnå målen och resultaten i projekten. Samverkan mellan projekten och överföring av lärdomarna dem emellan har fungerat bra dock varit svår att få till stånd en mer strategisk samverkan mellan de olika samordningsförbunden LEX-Heller – syftar till att strategiskt påverka utåt mot andra organisationer, beslutsfattare och i offentlig debatt. Lokalt (hos vissa förbund) har instrumentet blivit ett etablerat sätt för att snabbt synliggöra lokala avvikelser. En styrka med Lex Heller har varit att det funnits en tydlig mottagare av rapporterna. Det transnationella arbetet har bidragit till nya kunskaper, infallsvinklar och erfarenhetsutbyte projekten har satsat på utbildning, använt olika metoder – framförallt Genuskompassen haft seminarier samlat in könsuppdelad statistik och analyserat denna för att utveckla projekten kunskaperna har tillämpats i projekten, vilket bl.a. har lett till att man sett på skillnader när det gäller tillgången till arbetslivsinriktad rehabilitering Ett antal rapporter om hinder kom in till gruppen som där diskuterades. En work shop med all projektpersonal genomfördes tidigt i projektet. En blankett för rapportering av hinder togs fram som senare reviderades. Information om arbetet spreds löpande till delprojekten. frågan om tillgänglighet har klargjorts och visat på delar som man normalt inte förknippar med detta begrepp, bl.a. informativa och kommunikativa delar

Resultat i berörda organisationer De allra flesta projekten säger att de vill arbeta vidare i någon form Det är möjligt att urskilja vissa förändringar som följd av projektet som gäller rutiner, metodanvändning, kontakter m.m. En allmän bild är att de som varit berörda har blivit starkare i sitt uppdrag och att man bättre kan fungera stödjande mot en målgrupp med en komplex problembild Vi kan också se exempel på integrering av metoder och förhållningssätt i organisationernas verksamhet och i kontakterna dem emellan. Det har gällt hur man arbetar, kontakter som etablerats, hur man ser på horisontella kriterier, fokus på delaktig m.m. I dessa avseenden är projektet lyckat och visar på resultat som kan bli bestående Det har dock varit svårare att se hur lärandet har skett på en styrande nivå för att ta hand om dessa goda resultat på ett mer systematiskt och strategiskt sätt. Det finns dock fortfarande möjligheter att agera i denna fråga Vi kan ändå se att projektet har gett långsiktiga effekter. En tilläggsansaökan har lämnats in till ESF-rådet och det är ett samarbete med Borås Högskola, Under vårterminen 2019 planeras en uppdragsutbildning motsvarande 7,5 högskolepoäng för 30 medarbetare från främst delprojekten. Utbildningen kallas för "Inkluderande rehabilitering" och har fokus på brukare, professionella och organisationen

Slutsatser och analys

Sammanfattning Mål och bedömning 20 procent går till arbete eller studier Målet är uppnått. 65 procent närma sig arbetsmarknaden De medverkande samordningsförbunden har utvecklat arbetssätt som fångar upp och stödjer målgruppen som har behov av samordnad rehabilitering Målet är uppnått. Projektet berikas med kunskap och infallsvinklar genom transnationellt samarbetet Målet är uppnått Ökad kunskap om jämställdhet för att öka förutsättningarna för att kvinnor och män som kommer till insatserna möts likvärdigt En jämställd arbetslivsinriktad rehabiliteringen Målet är delvis uppnått. Genomföra systematisk insamling och kategorisering av strukturella samverkansbrister, Lex Heller, för att skapa större möjligheter för strategisk påverkan i frågor som rör vikten av samverkan kring individer i behov av samordnat stöd En del av målet är uppnått – Lex Heller är genomfört men få tecken på strategisk påverkan. De lyckosamma delarna av projektet stärker samordningsförbundens uppdrag Målet är delvis uppnått. Finns förbättringsmöjligheter. Strategisk påverkan i frågor som rör vikten av samverkan kring kvinnor och män i behov av samordnat stöd Svårt att bedöma. Finns tecken på strategisk påverkan. ju mer arbetsinriktad den insats är som deltagaren erbjuds desto fler män blir remitterade till denna. Och ju mer insatsen är inriktad mot självstärkande processer desto fler kvinnor blir remitterade.

Slutsatser och analys Resultaten har uppnåtts trots att individer med en komplex problematik har valt ut till projekten En viktig förklaringsfaktor till goda resultaten är att projekten har utgått från individernas individuella förutsättningar och behov. Det har funnits en finkänslighet och en förmåga att anpassa metoder, arbetssätt, kontakter och krav utifrån deltagarnas möjligheter och önskemål. Man har jobbat med hela människan – kunskap, känsla, vilja, framtidstro och relationer. Så arbetar inte myndigheterna och därför ser vi att samordningsförbunden fyller en viktig funktion. Att arbetet har byggt på en fast struktur har gett tydlighet och sammanhang åt de olika insatserna, vilket i sin tur har gett en trygghet för deltagarna och också möjliggjort en individanpassning.

Slutsatser och analys Det har funnits en hög kompetens när det gäller ledning av aktiviteterna. Det har dessutom funnits ett starkt engagemang i hela projektorganisationen som motverkat att arbetet har blivit myndighetspräglat. Samordningen och det gemensamma ansvaret för genomförandet bland olika myndigheter och organisationer har varit avgörande framgångsfaktor Projekten har varit välorganiserade med en kompetent projektledning centralt som har hållit ihop projekten. Det är svårt att organisera ett så här komplext projekt med 6 samordningsförbund, 10 kommuner, AF, FK och vården inblandade Det har också funnits problem i projektet. Det har handlat om personalomsättning, att få tag i lokaler, att en organisation uteblir från träffar eller inte medverkar alls, att deltagare inte kommer till träffar Oklart hur mycket av de goda resultaten som kommer att leva kvar. Det kommer säkert att variera kraftigt mellan förbunden och inom kommunerna och myndigheterna.

En diskussion och blick framåt

En blick framåt Lär av projektet Inkluderande rehabilitering när det gäller arbetssätt och metoder, organisering och ledning, innehåll och förhållningssätt. Styrkan är arbetet runt individen med en helhetssyn och förståelsen av hela situationen. Fokus har varit på att stärka individen i välfärdssystemet, att inte exkludera någon grupp och att betona delaktighet i utvecklingsprocessen. Riggning av den här typen av komplexa projekt kräver gedigen planerings och analysfas där strukturer för uppföljning och utvärdering skapas och implementeras innan aktiviteter med deltagare påbörjas.   Samverkan mellan myndigheter, kommuner och olika aktörer är en nödvändighet för att undvika att individer hamnar mellan stolarna. Det har varit projektets centrala utgångspunkt och utvärderingen visar att det är en absolut nödvändighet för att lyckas med denna målgrupp med en mycket komplex problembild. Satsa gärna på stora och långsiktiga projekt inom området inkluderande rehabilitering, men se till att det finns ett aktivt och delegerat ägarskap för frågorna på alla nivåer i organisationerna.   Det är viktigt att det finns en stark intermediär som kan fungera som motor, mötesplats och mäklare för en omfattande och strategisk satsning av det här slaget. Samordningsförbunden kan fungera som en sammanhållande organisation, med det kräver att det finns ett genuint intresse för gemensam och långsiktig utveckling.

Diskussion

Tack för oss! NIGA HAMASOR niga@vetaadvisor.se +46 768 484 735 Jan Edling, Flexicurity jan.edling@flexicurity.se +46 705 492 582 Hör gärna av er om ni har synpunkter!