Att fråga om våldsutsatthet - äldre

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om våld i nära relationer
Advertisements

Det som gör mest ont är de själsliga ärr……när ska jag bli fri dem…..?
FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Extrema fall eller normalförtryck? Om våld i nära relationer som utmaning för forskning och praktik Maria Eriksson 25 april 2013
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Eskilstuna Zonta-klubb
Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om.
Samverkan mot våld Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Länssamordnare Marianne.
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Uppsökande och förebyggande arbete
Stöd till Brottsoffer Första enkätinsamlingen februari :a årets svarsfrekvens på 83% 2:a årets svarsfrekvens 92% 3:e året %
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Mansfrid? - Offer på lika villkor?
Regionövergripande riktlinjer – Våld i nära relationer
Dina rättigheter Du har rättigheter som ung i Sverige!
DOK räddar liv FÖRMÄTET? Bengt-Erik Eriksson 30 år inom socialtjänsten 10 år inom missbruksvården Fd. arbetsledare för myndighetsutövning.
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Barn som växer upp i familjer med våld
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Våga fråga! Utbildning i våld i nära relation Anette Eriksson Ingela Widell jan 2016.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
KFR:s undersökning 2009 Våldsarbete i parrelationer på familjerådgivningar.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
Våld Annie Forsgren En definition av våld ”Varje könsrelaterad handling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor,
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Jämställdhet Vad är det?.
Jämställdhet Vad är det?.
Jämställdhet Vad är det?.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Samordnare våld i nära relationer
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Normaliseringsprocessen
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Lag & Rätt.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Våld i nära relationer.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Lektion 1:1 I vilka sammanhang kan det vara bättre att använda begreppet ”våld i nära relationer” än begreppet ”mäns våld mot kvinnor” – och tvärtom?
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Särskilt utsatta grupper
Jennie Bacchus Hertzman Malin Grundqvist Jonathan Wennö
Anhörigstödet i Falkenberg
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
FREDA Beskrivning FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
FREDA Kortfrågor FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
SKL:s uppdrag Intressebevakning och omvärldsanalys
FREDA kortfrågor på picto
Våld i nära relationer.
Presentationens avskrift:

Att fråga om våldsutsatthet - äldre Elinor Petersson Projekt Våld i nära relation Sektion Folkhälsa 18-05-08

Exempel ur verkliga livet! Det äldre paret på sjukhus Äldre kvinna med dominant make Elinor Pettersson

Vad är våld? Psykiskt våld Ekonomiskt våld Fysiskt våld ”Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill” Sexuellt våld Här är en definition som Alternativ till våld (ATV) använder. Våld I en nära relation kan vara många olika handlingar; Fysiskt Våld Knuffar, slag, sparkar, luggningar, fasthållningar, inlåsningar, utelåsningar, brännskador mm. Psykiskt Våld Hot, skrämmas, kontroll av tex. sms och mejl, växling värme/kyla, förminskande, såra mm. Ekonomiskt Våld ”Veckopeng”, tvingas till lån, får inte jobba mm. Att använda pengar för att utöva makt och kontroll. Sexuellt våld Oönskat ”försoningssex”, sex för att slippa våld, ställa upp på sådant man inte vill, filmer på Internet mm. Materiellt Våld Sönderklippta album, trasiga kläder, krossade telefoner, förstörd dator. Det som är ”kärt” och personligt för en person förstörs. Latent Våld Ständig beredskap på att situationen snabbt kan förändras. Ständig anpassning för att hålla situationen lugn. Ofta det våld som barnen märker/känner i en familj där våld förekommer. Försummelse/vanvård Främst gällande utsatta äldre eller utsatta med funktionsnedsättningar. Kan dock även gälla andra utsatta och även barn. Inte få tillgång till medicin, mat, kommunikationsmedel etc. Materiellt våld Försummelse/vanvård Latent våld Elinor Petersson 2018 Våld i nära relationer

Fysiskt våld – varje form av fysisk handling som skadar eller kontrollerar en annan människa, t.ex slag, sparkar, angrepp med olika föremål, luggning, strypgrepp, att bitas, använda vapen av olika slag, kniv mm. Psykiskt våld – Psykiskt våld är all användning av ord, röst, agerande eller brist på agerande som skadar eller kränker partner eller barn. Det kan finnas relationer och familjeförhållande där det finns psykiskt våld utan att det förekommer fysiskt våld. Däremot finns det alltid psykiskt våld där det förekommer fysiskt våld. Detta inkluderar utskällning, direkta eller indirekta hot, sårande kritik, ignorerande, nedsättande och förödmjukande beteende, falska anklagelser, förhör Elinor Pettersson

Sexuellt våld – Sexuellt våld kan till exempel vara oönskad beröring, påtvingad sexuell aktivitet, påtvingade sexuella handlingar som kan kännas onaturliga eller som skapar smärta Materiellt våld – Med detta menas våld som går ut över döda ting. Till exempel att kasta saker på någon, förstöra och slå sönder saker. Inte sällan är dessa saker utvalda för att de har en speciell betydelse för den som är utsatt för våldet Latent våld – Det latenta våldet är ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Den som utsätts för våld i en nära relation lever i ständig beredskap och risken för nytt våld skapar ett strategiskt och anpassat beteende hos den utsatte för att undvika våld. Det latenta våldet är den form av våld som är tydligast även efter att den utsatta har lämnat en relation där det funnits våld.    Elinor Petersson

Ekonomiskt våld - Kan ta sig i uttryck av att undanhålla ekonomiska tillgångar, att göra sin partner ekonomiskt beroende mm. Försummelse/Vanvård – Kan ta sig i uttryck av att inte få den vård man behöver, undanhållande av mediciner, isolering mm. Elinor Petersson

Fakta om våld i nära relationer Drygt var femte person i befolkningen har någon gång i sitt liv utsatts för brott i en nära relation (Brå 2014). 6,8 procent av befolkningen uppger att de utsattes för brott i en nära relation under 2012. (Brå 2014) 18 procent av de som blivit utsatta för misshandel uppger att gärningspersonen var närstående (NTU 2016). En nära relation avser här att man har, eller har haft, ett partnerförhållande med en flickvän, pojkvän, hustru eller make, oavsett om man är sammanboende eller ej. Elinor Pettersson

Särskilt utsatta grupper Personer med funktionsnedsättning Personer med missbruks- eller beroendeproblematik Personer med utländsk bakgrund Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Äldre Samkönade relationer Hbtq Madeleine Det finns vissa grupper som lyfts fram som särskilt sårbara för våld. Det är …. När det gäller dessa grupper finns andra omständigheter förutom våldsutsattheten som inverkar på förhållandet mellan den utsatta och våldsutövaren. Sådana omständigheter kan innebära större beroendeställning till den som utsätter och/eller speciella behov av stöd och hjälp. Även hur omgivningen uppfattar utsattheten kan påverka. Sårbarhet omfattar här tre dimensioner; utsatthet, konsekvenser och resurser. Personerna kan vara utsatta i särskilt hög grad, brotten kan ge upphov till särskilt allvarliga konsekvenser eller kan det vara så att personerna som utsätts inte har tillräckliga egna resurser för att synliggöra och förändra sin situation. Vi kommer inte gå in på dessa grupper och deras respektive sårbarhet för våld. Det kommer två dagars kompetensutveckling om särskilt utsatta grupper i september, 10 och 17 september. Inbjudan till detta publiceras inom kort. Länsstyrelsen, Landstinget och Regionförbundet arrangerar även detta gemensamt. Elinor Petersson

Utsatta vuxna i Jönköpings län I Jönköpings län anmäldes 2013: 376 misshandelsbrott mot vuxna kvinnor och 82 mot män 27 grova kvinnofridskränkningar 70 fullbordade våldtäckter mot kvinnor inomhus och 6 mot män Elinor Petersson

Normalisering och uppbrott Normalisering sker över tid och relationen växlar mellan våld och värme. Det onormala blir normalt. Uppbrottet sker när våldet ökar och det finns fara för antingen sitt eget eller någon annans liv Uppbrottsprocessen tar tid och först när den utsatte inte känner något för förövaren är ett uppbrott möjligt. Elinor Pettersson

Film och utbildningsmaterial Utbildningsfilm – äldre NCK – nationellt centrum för kvinnofrid Diskussion http://www.socialstyrelsen.se/aldre/valdmotaldre Webbkurs om våld NCK Elinor Petersson 2019-04-05

Våldsutsatthet kopplad till hälsa PTSD-symtom var cirka tre till fem ggr vanligare hos utsatta för allvarliga sexuella övergrepp i barndomen eller i vuxen ålder än bland andra Symtom på depression var dubbelt så vanligt hos utsatta för allvarligt psykiskt våld under barndomen eller i vuxen ålder än bland andra Riskbruk av alkohol var dubbelt så vanligt hos utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen än bland andra Hjärtinfarkt var två till fyra ggr vanligare bland kvinnor i ålder 57-74 år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysisk våld än bland andra Självskadebeteende var mer än tre ggr vanligare hos kvinnor och fem ggr vanligare hos män som utsatts för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet än bland andra Veronica 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år enkät- och registerundersökning om våldsutsatthet där även frågor kring hälsa och livssituation lyfts. Syftet är att - belysa kvinnors och mäns utsatthet för sexuellt, psykiskt och fysiskt våld i ett livstidsperspektiv - se om det finns någon koppling mellan utsatthet för våld och olika indikatorer av ohälsa Svarsfrekvens totalt 52 % 57 % kvinnor och 47 % män Allvarligt sexuellt våld – 13 % av kvinnorna 4 % av männen utsatta under sin barndom och 10 % av kvinnorna och 1 % av männen under vuxenlivet. Allvarligt psykiskt våld – 20 % av kvinnorna och 8 % av männen har under vuxenlivet upplevt psykiskt våld i nära relation mer beskrivet kring barn som upplevt och barn som bevittnat. Allvarligt fysisk våld – 14 % av kvinnorna och 17 % av männen utsatta under sin barndom och 14 % av kvinnorna och 5 % av männen våld i nära relation i vuxenlivet. Elinor Petersson

Rådgivning och hänvisning Kvinnofridslinjen - under 2016 tog linjen emot 86 samtal per dygn! 1177 - sök på våld i nära relationer Elinor Pettersson

Vad kan vi göra? Rutiner i verksamheten Utbilda personal Våga prata om våld i nära relation på arbetsplatsen ? (ange enhet via Infoga sidfot) 2019-04-05

Vad är på gång under 2018? Utbildningssatsning för hälso-och sjukvårdspersonal – utvecklingsmedel från Socialstyrelsen 2016-2018 Konferens för äldre under planering! Genomförs under hösten 2018 ATV – Alternativ till våld, region och kommun (ange enhet via Infoga sidfot) 2019-04-05