Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Förekomst sjukdomar som kan förknippas med kognitiva problem (bland befolkningen i arbetsför ålder, 18-65 år) Neurologiska sjukdomar Exempelvis stroke, traumatisk hjärnskada, epilepsi, MS, Parkinsons sjukdom, cerebral pares, Alzheimers sjukdom Psykiatriska sjukdomar Exempelvis ADHD, depression, autismspektrumstörning, generaliserat ångestsyndrom, bipolär sjukdom Medicinska sjukdomar och funktionsnedsättningar Exempelvis diabetes, kronisk njursjukdom, KOL, infektionssjukdom, hörselnedsättning

Förekomst kognitiva funktionsnedsättningar (av befolkningen i arbetsför ålder, 18-65 år) Högt räknat: 55 procent med sjukdom (kronisk, återkommande eller vid något tillfälle utsträckt över längre tid än några månader) som kan föra med sig kognitiva problem. Upp till 15 procent av befolkningen med någon kognitiv funktionsnedsättning.

Analysverktyg för kartläggning och planering

Kognitiv ergonomi Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla!

Guide till kognitiv ergonomi Kartlägg och planera Hitta balans mellan aktivitet och återhämtning Minimera kraven på delad uppmärksamhet

Ta hjälp av yttre hjälpmedel och struktur Använd knep för att minnas bättre Skapa en god digital arbetsmiljö Ta hjälp av omgivningen Digital arbetsmiljö: Språklig nedsättning Utforma dokument utifrån principen att underlätta för arbetsminnet. Tydlig kommunikation, tydliga budskap. Förstärk presentationen av det språkliga materialet: tal + skrift, eller text + förklarande bilder.

Ytterligare strategier Spatial nedsättning Exempelvis svårigheter att navigera och hitta, eller vid användning av utrustning och maskiner. Ha en fast arbetsplats. Minska visuellt "brus”. Träning: memorera inre karta, använda landmärken.

Språklig nedsättning Utforma dokument utifrån principen att underlätta för arbetsminnet. Tydlig kommunikation, tydliga budskap. Förstärk presentationen av det språkliga materialet: tal + skrift, eller text + förklarande bilder.

Exempel Skola/barnomsorg Vård/omsorg Mikropauser Struktur, planering Socialt stöd Möjlighet att gå ifrån Dela upp i mindre moment Vård/omsorg Pauser vid speciella moment, varje timme eller mellan patienterna Checklista vid beställning av varor, paus mellan, dubbelkolla Avskilt rum vid koncentrationskrävande moment 3. Vid beställning av varor: Använd ståbord i avskilt rum, använd checklista (rutin vid beställning), ta paus mellan varje vara, avsätt tid för att dubbelkolla beställningen när den är klar. 4. Ta fikapaus 15 min. 5. Ta paus/avbryt i aktivitet kort stund varje timme eller mellan patienterna. Informera berörd personal om Kims plan för anpassning av arbet . Boka ett rum där Kim kan sitta avskilt vid beställning av varor. 5. Ge checklistan (rutin vid beställning) till Kim.

Kontor Strukturera arbetsuppgifterna, planera in i kalender Avsätta tillräckligt med tid Arbetsuppgift efter energinivå Prioritering Mejlhantering Avsätt tid för att avrunda Hantverkare Pauser vid speciella moment Tydliga rutiner Varva med arbetsuppgifter utan tidspress

”På en hjärnvänlig arbetsplats kan arbetstagarna använda sin kognitiva, emotionella och sociala kompetens på ett optimalt sätt och har en god hälsa. Arbetstiderna kan vara flexibla, det finns lathundar och tydliga skriftliga instruktioner, en god mötesstruktur med protokoll, möjlighet att arbeta ostört och ta återhämtningspauser och att få stöd. Det finns inga störande ljud, lukter eller rörelser på en arbetsplats som tar hänsyn till hur vår hjärna fungerar. Dataprogrammen är lättanvända och anpassade till arbetsuppgifterna och det finns god tillgång till teknisk support. Arbetsgivaren ser till att kraven och resurserna i arbetet är i balans. Det är tydligt vilka arbetsuppgifter arbetstagarna ska utföra, och om de ska utföras på något speciellt sätt och hur man ska prioritera om tiden inte räcker till. Arbetsklimatet är vänligt och stödjande. Det finns en känsla av att alla vill varandra väl och att olikheter är okej och till och med uppskattas.” Mirja Johansson, psykolog och specialist i neuropsykologi på Arbetsmiljöverket. Från arbetsmiljöforskning.se. ”Hjärnvänliga arbetsplatser gynnar alla”, 22 maj 2017.